Rättssäkerhet är en ledstjärna vid all myndighetsutövning. Det är därför särskilt angeläget att beskriva Skatteverkets arbete med rättssäkerhetsfrågor i ljuset av att vi upplever att myndigheten emellanåt utsätts för en påverkanskampanj i sin myndighetsutövning.
Vi ser att det – enligt vår mening – handlar om att argumentation förs i det offentliga rummet, kopplat till specifika pågående ärenden, med syfte att försöka sätta press på enskilda tjänstemän vid myndigheten och misskreditera våra arbetssätt och bedömningar.
Skatteverkets uppdrag är bland annat att finansiera Sverige och därmed de utgifter som staten har. Sveriges riksdag beslutar genom sin makt att stifta lagar, hur mycket skatt varje medborgare och företag ska betala.
Vad gäller Skatteverkets kontrollverksamhet så arbetar vi riskbaserat och enligt vårt regleringsbrev från regeringen ska vi redovisa hur resurserna i huvudsak har prioriterats till områden där kontrollerna kan uppnå bästa möjliga effekt, och till områden där risk för fel och fusk är hög. Skatteverket har således inga som helst incitament för att granska laglig skatteplanering – det skulle vara ett slöseri med vår resurs.
Generellt kan sägas att när det gäller de allra flesta privatpersoner så är det för Skatteverket relativt enkelt att fastställa den skatt som ska betalas. Men för en liten grupp individer kan det vara långt mer komplicerat. För Skatteverket är det ofta svårt att initialt avgöra om avancerade transaktioner faller inom lagens ram eller inte.
För att bedöma detta krävs exempelvis att bolagsstrukturer och transaktioner granskas, vilket är både komplicerat och tidsödande att granska. Även om det är tidskrävande utredningar, arbetar vi utifrån samma rättssäkerhetsprinciper som för alla våra andra ärenden.
Vad innebär det då att arbeta rättssäkert? Ämnet är stort, men vilar på att alla beslut vi fattar ska vara objektiva, sakliga och opartiska, det är våra rättsliga rättesnören. För att uppnå det arbetar vi enligt en rad principer. En sådan är att det alltid går att begära omprövning av de beslut vi fattar. Dessa hanteras först inom myndigheten, och då av annan handläggare än den som fattade grundbeslutet. Det är också möjligt att därefter få sitt ärende prövat hos förvaltningsdomstolarna.
Vi har en intern omfattande rättslig styrning och kvalitetskontroller som säkerställer en enhetlig rättstillämpning. Handläggare får kontinuerlig, rättslig kompetensutveckling. De mer komplexa ärendena hanteras av flera handläggare som då arbetar teambaserat, med de olika kompetenser som krävs för att bedöma alla omständigheter. Detta arbetssätt säkrar att beslut inte fattas godtyckligt utan att det är myndighetens syn och bedömning som kommer till uttryck i våra beslut. Att ärendena hos Skatteverket blir tillräckligt utredda är en fråga om att fatta korrekta beslut utifrån den materiella lagstiftning som är tillämplig.
Vi är lyhörda för synpunkter som har kommit, och under hösten har Skatteverkets rättschef Michael Erliksson träffat branschorganisationer, Advokatsamfundet och andra aktörer för att ha dialog om vårt rättsliga arbete. Det har utmynnat i ett antal områden att utveckla och förbättra. Det handlar bland annat om att vi ska bli bättre på att redovisa hur vi värderar bevisning, att vi ska bli mer konsekventa i hur vi redovisar omständigheter som talar för den enskilde och bli mer transparanta i hur vi använder information från tredje man och andra länder.
Katrin Westling Palm, generaldirektör
Michael Erliksson, rättschef
Fredric Brolin, chef för företagsbeskattningsavdelningen
Tillsammans gör vi samhället möjligt