Skyddad folkbokföring kan bli aktuellt för någon som riskerar att utsättas för brott, förföljelse eller andra allvarliga trakasserier.
"Jag har en käke som inte går att laga och är blind på ett öga. Han körde in en skruvmejsel där."
Amanda, 29 år
Skyddad folkbokföring regleras i 16 § folkbokföringslagen (1991:481), FOL.
Skatteverket ställer krav på att personen själv bidrar till att skyddet fungerar (16 § FOL). Personen behöver till exempel flytta från den adress som den hotande personen känner till. Den som beviljas skyddad folkbokföring blir istället skriven på en kommun och oftast är det en annan kommun än den som personen faktiskt bor i. Den verkliga adressen framgår inte av folkbokföringen, men personen får en särskild postadress som går till Skatteverket. Postadressen går till en box och det syns inte på adressen att boxen tillhör Skatteverket eller att adressen tillhör någon med skydd av personuppgifter.
Ett beslut om skyddad folkbokföring gäller normalt tills vidare och går att överklaga.
Personen behöver lämna in en ansökan om skyddad folkbokföring till Skatteverket. En vårdnadshavare kan ensam ansöka om skyddad folkbokföring för sitt barn om syftet är att skydda barnet från den andra vårdnadshavaren.
Socialtjänsten kan ansöka om skyddad folkbokföring för barn under förutsättning att det finns ett lagakraftvunnet beslut enligt 2 § lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (Sveriges Riksdag)
Ett beslut har vunnit laga kraft när det inte längre kan överklagas. Ett beslut om LVU kan alltså gälla med omedelbar verkan trots att det inte har vunnit laga kraft än. I den här situationen kan socialtjänsten alltså inte ansöka om skyddad folkbokföring för barnet.
För att Skatteverket ska kunna registrera skyddad folkbokföring behöver det finnas dokumentation som visar att det finns ett behov av skydd. Det är viktigt att personen som ansöker lämnar en egen redogörelse av vad som har hänt, men det kan inte ensamt ligga till grund för Skatteverkets bedömning.
Det ska vara tydligt i dokumentationen att det finns särskilda skäl att anta att personen kan bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt. Det kan till exempel vara en utredning om hotbilden från socialtjänsten, ett yttrande från Polismyndigheten, en dom eller ett beslut om kontaktförbud. För att få reda på om det finns särskilda skäl ska Skatteverket ta hjälp av Polismyndigheten, men om det är uppenbart att Polismyndigheten inte kommer att kunna bidra med någon information behöver vi inte fråga dem.
Både Polismyndigheten och socialtjänsten är skyldiga enligt lag att hjälpa Skatteverket i ärendet (17 a § FOL), men andra myndigheters eller organisationers yttranden kan också ha betydelse för Skatteverkets bedömning.
Personen behöver oftast flytta till en ny adress, i en ny kommun. Skatteverket bedömer i varje enskilt fall om den nya adressen är säker att bo på, eller om personen riskerar att bli röjd där, till exempel om personen flyttar till en nära anhörig eller till en adress som hen tidigare har bott på.
För att få ha skyddad folkbokföring måste personen själv bidra till att hen inte blir hittad eller utsatt för brott, förföljelse eller andra allvarliga trakasserier. Det kan till exempel innebära att personen behöver byta jobb, flytta långt från den som hotar, vara försiktig med sociala medier och bryta kontakten med vänner och familj.
"Skadornas art talar mycket starkt för att hon utsatts för ett grovt och repetitivt våld och att flera av skadetillfällena hade kunnat leda till dödlig utgång."
Ur en skyddad persons läkarjournal.