Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


RSV S 1998:15

Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om sjöinkomst och om sjöinkomstavdrag m.m. att tillämpas vid beräkning av skatteavdrag för inkomståret 1998, vid beräkning av arbetsgivaravgifter för beskattningsåret 1998 och vid 1999 års taxering

Riksskatteverket (RSV) meddelar med stöd av 2 kap. 2 § förordningen (1990:1293) med instruktion för

skatteförvaltningen följande rekommendationer m.m. om sjöinkomst och om sjöinkomstavdrag m.m. att tillämpas vid beräkning av skatteavdrag för inkomståret 1998, vid beräkning av arbetsgivaravgifter för beskattningsåret 1998 och vid 1999 års taxering.

1 Allmänt om lagstiftningen

Sjömän som är bosatta i Sverige och som tjänstgör ombord på svenska handelsfartyg beskattas fr.o.m. inkomståret 1998 för sina sjöinkomster enligt kommunalskattelagen (1928:370), KL, och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Sjömansskattelagen (1958:295), som gällde t.o.m. inkomståret 1997, upphävdes genom lagen (1996:1330) om upphävande av lagen (1958:295) om sjömansskatt. Undantaget i 19 § KL från skatteplikt för inkomster som beskattas enligt sjömansskattelagen har i samband därmed upphävts.

Särskilda bestämmelser om sjöinkomstavdrag och skattereduktion har införts i 49 § KL och i anvisningarna till denna paragraf samt i 11 kap. 11 § andra stycket skattebetalningslagen (1997:483), SBL.

2 Sjöinkomster

Som sjöinkomst räknas inkomst av lön, naturaförmåner eller annan ersättning till sådan arbetstagare som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman, om denne är anställd i redarens tjänst ombord på svenskt handelsfartyg med en bruttodräktighet av minst 100, vilket huvudsakligen används i närfart eller fjärrfart. Med anställning hos redare likställs anställning hos annan arbetsgivare som redaren antagit som entreprenör (punkt 1 första stycket av anvisningarna till 49 § KL).

Rekommendationer:

Svenskt handelsfartyg bör anses huvudsakligen använt i närfart eller fjärrfart när så sker till minst 50 %.

Till sjöinkomst räknas inte bara vad sjömannen uppbär från redaren utan också drickspengar och dylikt (punkt 1 första stycket av anvisningarna till 49 § KL).

Alla inkomster såsom lön, sjuklön, semesterlön och vederlagslön som sjömannen får på grund av anställningen, utgör skattepliktig sjöinkomst (prop. 1995/96:227 s. 71).

Rekommendationer:

Ersättning p.g.a. fordran på lön m.m. enligt lönegarantilagen (1992:497) eller p.g.a. sjöpanträtt enligt sjölagen (1994:1009) bör inte anses som sjöinkomst.

Enligt den upphävda sjömansskattelagen räknades ersättning från arbetslöshetskassa som sjöinkomst. Ersättning från arbetslöshetskassan betalas inte av arbetsgivaren och bör därför inte anses utgöra sådan sjöinkomst som medför rätt till sjöinkomstavdrag (prop. 1995/96:227 s. 77).

Vidare räknas till sjöinkomst inkomster som uppbärs av

a) den som för redarens räkning tjänstgör som kontrollant under fartygs byggande eller biträder vid fartygs utrustning för att senare tillträda befattning på fartyget, och

b) den som före leveransen av ett fartyg, som är under byggnad, och innan tjänstgöring ombord påbörjats inställer sig på fartyget för att lära känna det och dess tekniska utrustning m.m. (punkt 1 första stycket av anvisningarna till 49 § KL).

Har sjöman anställts för att tillträda befattning på ett visst fartyg, skall lön eller annan ersättning som utgår under en kortare väntetid anses utgöra inkomst ombord på fartyget. Har sjöman mönstrat av från tjänst ombord på ett visst fartyg för att tillträda tjänst ombord på ett annat fartyg som tillhör samma redare, skall ersättning som utgår under en kortare väntetid anses som utbetald i tjänsten ombord på det förra fartyget (punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 49 § KL).

Sysselsättningen på land får dock inte bli långvarig. I sådant fall är det fråga om anställning i land. I bestämmelsen anges därför att ersättning under en kortare väntetid skall anses utgöra sjöinkomst. Med kortare väntetid avses några dagar dock normalt ej längre tid än 14 dagar (prop 1995/96:227 s. 87).

I punkterna 2 och 3 av anvisningarna till 49 § KL framgår vad som avses med anställning på svenskt handelsfartyg och vad som avses med bl.a. närfart och fjärrfart.

3 Sjöinkomstavdrag

Skattskyldig som uppburit sjöinkomst under ett helt år medges sjöinkomstavdrag med 35 000 kr vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i närfart och med 36 000 kr vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i fjärrfart (49 § första stycket KL).

Skattskyldig som uppburit sjöinkomst under en del av ett år medges sjöinkomstavdrag med en trehundrasextiofemtedel av de belopp som anges i första stycket ovan för varje dag under vilken sjöinkomst uppbärs. Sjöinkomstavdraget avrundas nedåt till helt hundratal kronor (49 § andra och tredje styckena KL).

RSV lämnar årligen besked om de fartyg ombord på vilka de anställda skall få sjöinkomstavdrag och skattereduktion samt beträffande vilket fartområde (närfart eller fjärrfart) som fartyget går i (klassificering). Beträffande RSV:s beslut för inkomståret 1998, se information om detta i Riksskatteverkets författningssamling (RSFS 1998:6 och RSFS 1998:7).

Som angetts under avsnitt 2 bör ersättning från arbetslöshetskassa inte anses utgöra sådan sjöinkomst som medför rätt till sjöinkomstavdrag. Sjöinkomstavdrag medges sålunda för de dagar som sjömannen uppburit lön, sjuklön, semesterlön eller vederlagslön (prop. 1995/96:227 s. 77).

Som sjötjänstetid räknas alla dagar som berättigar till någon form av ersättning från arbetsgivaren för anställning ombord på fartyg (prop. 1995/96:227 s. 85).

Rekommendationer:

Sjöinkomstavdrag bör inte proportioneras vid deltidstjänstgöring oberoende av hur denna är förlagd.

För skattskyldig vars befattning ombord på fartyg upphört, bör sjöinkomstavdrag medges motsvarande den intjänade tiden på den senaste anställningsperioden ombord. Detta bör dock enbart gälla den som har tillsvidareanställning i redarens tjänst.

Uttag av semesterlön efter att befattningen ombord på ett visst fartyg upphört bör ge rätt till sjöinkomstavdrag. Detta bör dock enbart gälla den som har tillsvidareanställning i redarens tjänst.

Annan ersättning som hänför sig till befattning ombord på fartyg men som betalas ut efter att befattningen upphört bör inte ge rätt till sjöinkomstavdrag.

4 Skattereduktion

Skattskyldig som haft sjöinkomst under ett helt år medges skattereduktion med 9 000 kr vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i närfart och med 14 000 kr vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i fjärrfart. Skattskyldig som haft sjöinkomst under en del av ett år medges skattereduktion med en trehundrasextiofemtedel av dessa belopp för varje dag med sjöinkomst. Skattereduktionen anges i hela krontal så att öretal bortfaller (11 kap. 11 § och 23 kap. 1 § SBL).

Vad som sägs under "Rekommendationer" i avsnitt 3 om sjöinkomstavdrag gäller även beträffande skattereduktion i avsnitt 4.

5 Redares uppgiftsskyldighet

En redare skall före den 1 oktober varje år till RSV lämna uppgift för nästkommande år om sådana svenska handelsfartyg som avses i avsnitt 2 ovan såvitt avser

1) storleken av fartyg som redaren skall använda i sin näringsverksamhet,

2) den fart som fartygen är avsedda att användas i, och

3) entreprenör som redaren anlitar för sin verksamhet ombord samt

4) övriga förhållanden som kan vara av betydelse för RSV vid handläggning av ärenden om klassificering.

Inträffar ändring i förhållande om vilken uppgift lämnats, är redaren skyldig att snarast anmäla detta till RSV (punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 49 § KL).

Rekommendationer:

Ägarbyte av ett fartyg bör redovisas när ägarbytet är av någon betydelse såsom när en stor del av fartyget byter ägare eller när fartyget byter redovisare.

Att ett fartyg läggs på varv temporärt bör inte bryta klassificeringen. Om ett fartyg läggs upp för gott bör klassificeringen brytas.

Dessa rekommendationer m.m. tillämpas vid beräkning av skatteavdrag för inkomståret 1998, vid beräkning av arbetsgivaravgifter för beskattningsåret 1998 och vid 1999 års taxering.