Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets meddelanden

Skatteverkets information
om värdering av fri och delvis fri bil att tillämpas vid beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter m.m. för beskattningsåret 2005 och vid 2006 års taxering¹
SKV M
2004:29
I detta meddelande finns information om de regler som gäller för bilförmån vid beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter m.m. för beskattningsåret 2005 och vid 2006 års taxering.

1 Allmänt om lagstiftningen m.m.

   Med stöd av bl.a. förordningen (2000:866) med bemyndigande för Skatteverket att meddela vissa föreskrifter till inkomstskattelagen (1999:1229), IL, har Skatteverket meddelat föreskrifter om värdering av förmån av fri och delvis fri bil, nedan benämnda ”billistorna”. I RSFS 2001:23 finns bilar fr.o.m. årsmodell 1992 t.o.m. de bilar som kom ut på marknaden i slutet av år 2001. I RSFS 2002:29 redovisas bilar med tillverkningsår 2002, i RSFS 2003:31 redovisas bilar med tillverkningsår 2003, i SKVFS 2004:37 redovisas bilar med tillverkningsår 2004 och i SKVFS 2004:38 redovisas bilar med tillverkningsår 2005. Skatteverket har vidare utfärdat allmänna råd om värdering av fri och delvis fri bil för beskattningsår 2005 (SKV A 2004:41).
   Vid inkomsttaxeringen ska värdet av fri eller delvis fri bil bestämmas enligt 61 kap. 5–11 och 18–19 b §§ IL.
    Dessa värderingsregler gäller även vid uttagsbeskattning för bil som ingår i egen näringsverksamhet och som har använts för privat bruk i mer än ringa omfattning (22 kap. 7 § IL). Om i bilförmånen ingår förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel för förmånsbilen ska denna förmån värderas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2 (61 kap. 10 § IL). Drivmedelsförmån ska enligt 10 kap. 10 § IL räknas till månaden efter den då förmånen kommit den skattskyldige till del.
   Enligt 8 kap. 14 § skattebetalningslagen (1997:483), SBL, ska skatteavdraget beräknas efter inkomstförmånernas sammanlagda värde. Har den skattskyldige lämnat ersättning för en förmån ska förmånsvärdet sättas ned med ersättningens belopp. Värdet av bilförmånen ska beräknas enligt 61 kap. 5–9 §§ IL.
   Vid beräkning av arbetsgivaravgifter ska enligt 9 kap. 2 § SBL skattepliktiga förmåner tas upp till ett värde som bestäms i enlighet med 8 kap. 14, 15 och 17 §§ SBL. Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel ska dock värderas till marknadsvärdet, inte till 1,2 gånger detta värde, vid beräkning av arbetsgivaravgifter.
   Av 9 kap. 2 § SBL framgår vidare att Skatteverket, på begäran av arbetsgivaren, får bestämma värdet av bilförmånen om det finns grund för justering av förmånsvärdet enligt 61 kap. 18–19 b §§ IL. Enligt de sistnämnda lagrummen får värdet av bilförmån justeras uppåt eller nedåt om det finns synnerliga skäl. Som synnerliga skäl för justering nedåt av värdet av bilförmån anses att bilen används som arbetsredskap, att bilen används i taxinäring och har körts minst 6 000 mil i verksamheten under kalenderåret och dispositionen för privat körning i mer än ringa utsträckning varit begränsad eller att det finns liknande omständigheter.
   Vidare får justering ske om förmånsbilen ingår i en större grupp bilar som deltar i ett test eller är en förmånsbil som helt eller delvis drivs av miljövänligare drivmedel än bensin och dieselolja (miljöbilar).
   Den nuvarande metoden för värdering av bilförmån har gällt sedan ingången av 1997. Av förarbetena (prop. 1996/97:19) framgår bl.a. att metoden innebär att värdet bestäms efter en schablon exklusive drivmedel. Schablonen, som ska motsvara samtliga kostnader utom drivmedlet, bygger på en uppskattad genomsnittlig privat körsträcka om 1 600 mil per år. Inriktningen är alltså att tjänstebilsinnehavaren själv betalar allt drivmedel och därmed får ett incitament att köra mindre privat. Det förutsätts att förmånshavaren ersätts för drivmedel för tjänstekörning. Kostnadsersättningen utgör skattepliktig intäkt för förmånshavaren som är berättigad till avdrag för kostnaden enligt vissa regler. Likaså medges under vissa förutsättningar avdrag för drivmedel för körning mellan bostad och arbetsplats, för hemresor vid tjänstgöring utom hemorten och för resor i samband med tillträdande eller frånträdande av anställning.

2 Allmänna principer

2.1 Övergripande bestämmelser
   Huvudregeln innebär att värdet av bilförmån exklusive drivmedel för helt kalenderår ska bestämmas till 0,3 prisbasbelopp med tillägg av ett ränterelaterat och ett prisrelaterat belopp. Det ränterelaterade beloppet ska beräknas till 75 % av statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret multiplicerat med nybilspriset för bilmodellen. Det prisrelaterade beloppet ska för en bil med ett nybilspris för bilmodellen som uppgår till högst 7,5 prisbasbelopp beräknas till 9 % av nybilspriset. Överstiger nybilspriset 7,5 prisbasbelopp ska det prisrelaterade beloppet bestämmas till 9 % av 7,5 prisbasbelopp med tillägg av ett belopp motsvarande 20 % av den del av nybilspriset som överstiger 7,5 prisbasbelopp. Till nybilspriset för bilmodellen ska i förekommande fall - med ett undantag - läggas anskaffningskostnaden för extrautrustning (se avsnitt 3.2 resp. 3.3.2). Undantaget gäller bilar som är sex år eller äldre, där nybilspriset i vissa fall ska beräknas på ett särskilt sätt (se avsnitt 3.3.2). För den som har kört minst 3 000 mil i tjänsten med förmånsbilen under ett kalenderår ska förmånsvärdet bestämmas till 75 % av det värde som skulle följa av reglerna ovan (se avsnitt 3.3.3).
   Huvudregeln gäller vid inkomsttaxeringen samt vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter.
   Nedsättning av förmånsvärdet ska ske i följande fall
   - den skattskyldige lämnar ersättning till arbetsgivaren eller betalar själv utöver drivmedel vissa kostnader för bilen (se avsnitt 3.4.1)
   - den skattskyldige har haft förmånen endast en del av året (se avsnitt 3.4.2).
   Bestämmelserna om nedsättning ska beaktas såväl vid inkomsttaxeringen som vid beräkningen av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter.
   Om den skattskyldige haft bilförmån bara i ringa omfattning ska enligt 61 kap. 11 § andra stycket förmånen värderas till noll (se avsnitt 2.2).
   Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel för förmånsbilen ska vid inkomsttaxeringen och vid beräkning av skatteavdrag värderas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2 (se avsnitt 3.6).
   Justering av förmånsvärdet får ske om det finns synnerliga skäl. Justering på denna grund kan ske både uppåt och nedåt (se avsnitt 4). Bestämmelserna om justering beaktas vid inkomsttaxeringen och - efter beslut av Skatteverket - vid beräkning av underlaget för arbetsgivaravgifter. Om Skatteverket fattat sådant beslut ska det även ligga till grund för beräkningen av skatteavdrag.
   Socialavgifter tas ut i form av arbetsgivaravgifter och egenavgifter, se socialavgiftslagen (2000:890), SAL. Den som ger ut en bilförmån i och för tjänsten är normalt skyldig att betala arbetsgivaravgifter på värdet av förmånen.
   För bilförmån, som redovisas som uttag i näringsverksamhet, är näringsidkaren i motsvarande fall skyldig att betala egenavgifter på förmånsvärde (som ingår i överskott av näringsverksamheten). Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel ska när det gäller skyldigheten att betala egenavgifter värderas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2.
   I vissa fall ska särskild löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster betalas i stället för arbetsgivaravgifter resp. egenavgifter.
   En arbetsgivare som vill beräkna underlaget för arbetsgivaravgifter på ett justerat förmånsvärde ska ansöka om detta hos Skatteverket (9 kap. 2 § SBL). Ansökan görs hos det skattekontor där arbetsgivaren är registrerad. Som framgår av 8 kap. 16 § SBL ska ett av Skatteverket justerat förmånsvärdet användas även vid beräkning av skatteavdrag.
   Förmånshavaren kan inte ansöka om justering av förmånsvärdet för beräkning av skatteavdrag. Däremot kan han i inkomstdeklarationen yrka att värdet vid taxeringen ska ändras.
   Såvitt gäller skyldighet att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter avses i fortsättningen med arbetsgivare den som betalar ut ersättning för arbete eller pension till fysisk person som har A-skatt. Med anställd avses i fortsättningen den som är skyldig att betala A-skatt. Vidare avses med begreppet arbetsgivare även uppdragsgivare eller annan utgivare av bilförmån och med begreppet anställd även uppdragstagare eller annan mottagare av bilförmån. I tillämpliga delar gäller begreppen också i fråga om egenföretagare som redovisar uttag av bilförmån i näringsverksamhet.

   I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2004:41) anges följande.
   ” Dessa allmänna råd bör tillämpas även vid värdering av förmån av att för privat bruk använda bil som ingår i näringsverksamhet.”

2.2 Bilförmån
   Bilförmån uppkommer när en skattskyldig för privat bruk i mer än ringa omfattning använder bil som tillkommer honom pga. anställning, uppdragsförhållande eller annan liknande grund. Av förarbetena (prop. 1986/87:46 och 1977/78:40) till nuvarande och tidigare lagstiftning framgår att bilförmån föreligger även i de fall arbetsgivaren tillhandahåller s.k. leasingbil eller då skattskyldig på grund av anställning, uppdragsförhållande, medlemskap i förening eller liknande kunnat erhålla förmånligt hyresavtal.

   I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2004:41) anges följande.
   ” Bilförmån bör anses föreligga även om ett förmånligt avtal ingåtts med annan än arbetsgivaren, t.ex. utomstående uthyrnings- eller leasingföretag, eller annat bolag inom koncernen om det föreligger ett samband mellan det förmånliga hyres- eller leasingavtalet och anställningen eller uppdragsförhållandet.
   Som bilförmån bör räknas även sådana fall där förmånligt hyres- eller leasingavtal erhållits beroende på att bilen även ska utnyttjas i betydande omfattning för reklamändamål.
   Även i fall då den anställde formellt själv äger bilen kan en med bilförmån jämställd förmån föreligga. Exempel på fall då en sådan förmån kan tänkas föreligga är när
   - bilen pga. anställning eller uppdrag har förvärvats på mycket förmånliga villkor, t.ex. genom ett fördelaktigt återköpsavtal som reellt innebär att bilen kunnat användas på ett med bilförmån jämförligt sätt,
   - den anställde förvärvat bilen av sin arbetsgivare utan att behöva erlägga någon kontant likvid och med skyldighet att amortera endast obetydliga belopp.
   Bilförmån bör anses föreligga i de fall den anställde använder bil för privat bruk i mer än ringa omfattning även om brukandet har begränsats t.ex. till att avse i huvudsak körning mellan bostad och arbetsplats.
   Bilförmån föreligger även om den anställde hyr bilen av arbetsgivaren eller i övrigt lämnar ersättning för det privata användandet. Hyresersättningen får då dras av från förmånsvärdet.
   Med bil avses både personbilar och andra bilar (lätta lastbilar och liknande) som utnyttjas eller kunnat utnyttjas för personbefordran. Hit räknas även husbilar, som registrerats som lätta lastbilar. Förmånsvärde beräknat enligt reglerna för värdering av bilförmån gäller inte för tung lastbil eller buss. De gäller inte heller för motorcykel. I sådana fall bör värdet av privat användande beräknas enligt allmänna värderingsregler i varje enskilt fall.
   Med tung lastbil avses lastbil med totalvikt över 3 500 kg. Som buss betecknas ett fordon som är inrättat för befordran av fler än åtta personer utöver föraren (tio sittplatser) även om fordonet dessutom är inrättat för annat ändamål.”

   Skatteplikt för bilförmån uppkommer inte för den som använt förmånsbil i endast ringa omfattning (61 kap. 11 § IL). Med ringa omfattning avses ett fåtal tillfällen per år och en sammanlagd körsträcka på högst 100 mil (prop. 1993/94:90 s. 94). Det bör observeras att det för skattefrihet krävs att båda förutsättningarna är uppfyllda.

   I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2004:41) anges följande.
   ” Med ett fåtal tillfällen bör avses högst tio.”

2.3 Definitioner m.m.
   Med bilmodell avses enligt 61 kap. 6 § IL bilar av samma märke, variant och tillverkningsår. Bestämmelsen gäller fr.o.m. år 2002. För tidigare år används uttrycket ”årsmodell”.

   I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2004:41) anges följande.
   ” En bilmodell som är ny endast på grund av nytt tillverkningsår bör anses introducerad på den svenska marknaden vid detta tillverkningsårs ingång.
   Med nybilspris, anskaffningspris och marknadspris avses pris inklusive mervärdesskatt.
   Beräknat förmånsvärde exklusive drivmedelsförmån bör avrundas nedåt till närmast helt hundratal kronor.”

3 Schablonmässig värdering

3.1 Prisbasbelopp, ränterelaterat belopp, prisrelaterat belopp och
nybilspris
   Underlag för beräkning av värdet av bilförmån är dels det för beskattningsåret fastställda prisbasbeloppet, dels statslåneräntan vid utgången av november andra året före taxeringsåret, dels nybilspriset för bilmodellen och dels anskaffningskostnaden för all extrautrustning.
   Prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring har för år 2005 fastställts till 39 400 kr. Statslåneräntan vid utgången av november 2004 uppgick till 3,95 %.
   Nybilspriset definieras i 61 kap. 6 § IL. Där anges att nybilspriset för bilmodellen avser det pris som bilen hade när den som ny introducerades på den svenska marknaden. Om ett sådant introduktionspris ändras efter kort tid ska som nybilspris för bilmodellen avses det nya priset.
   Begreppet kort tid bör inte kunna inrymma en tidsperiod som är längre än sex månader. Vad som är kort tid bör också avgöras i förhållande till om det fanns en rimlig möjlighet att utnyttja ett priserbjudande och om det faktiskt såldes några bilar till det första introduktionspriset. Har t.ex. ett kampanjpris satts under så kort tid att endast ett fåtal köpare har kommit att kunna utnyttja det och priset därefter höjts, bör det senare priset föranleda ändring av nybilspriset. Om det visar sig att ett introduktionspris måste sänkas för att försäljningen ska komma i gång, och det dessförinnan endast sålts ett fåtal bilar, bör också nybilspriset ändras trots att priset gällt under kanske flera månader (prop. 1996/97:173 s. 62).
   I Skatteverkets föreskrifter (RSFS 2001:23, RSFS 2002:29, RSFS 2003:31, SKVFS 2004:37 och SKVFS 2004:38) om värdering av fri och delvis fri bil anges det nybilspris som ska tillämpas vid förmånsberäkningen (billistorna). Nybilspriset enligt billistorna ska användas oavsett om bilen köpts ny eller begagnad, och oavsett vilket pris som betalats för bilen.
   Av 61 kap. 6 § IL framgår också att som nybilspris för bilmodellen, när introduktionspris saknas, ska anses det pris som det kan antas att bilen skulle ha haft om den introducerats på den svenska marknaden. Så kan t.ex. vara fallet vid privatimport. I en sådan situation ska som nybilspris för bilmodellen anses ett belopp som motsvarar det pris det kan antas att den skulle ha haft om den hade introducerats i Sverige när bilen var ny (nämnd prop. s. 62).

   I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2004:41) anges följande.
   ” För en ny bilmodell, som introducerats på marknaden, men där nybilspriset ännu inte fastställts i Skatteverkets föreskrifter … bör det marknadspris som generalagent eller motsvarande har rekommenderat användas vid beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter.”

   Nybilspriset representerar priset för bilmodellen med den utrustning som den saluförs med. Om en bilmodell saluförs till ett pris som avviker från det i Skatteverkets billistor angivna nybilspriset får skillnaden i pris anses vara att hänföra till extrautrustning såvida det inte är helt klarlagt att en prishöjning skett för bilmodellen sedan dess nybilspris fastställts. Skillnadsbelopp som avser extrautrustning ska tillsammans med priset för eventuellt ytterligare tillval av extrautrustning läggas till det i billistan fastställda nybilspriset för bilmodellen. Angående extrautrustning och beräkning av förmånsvärde när rabatt lämnas, se vidare avsnitt 3.2.
   Det lägsta värde som får användas som nybilspris vid värdering av bilförmån för bilar som är sex år gamla eller äldre (årsmodell 1999 och äldre) är fyra prisbasbelopp, vilket för inkomståret 2005 är 157 600 kr. Nybilspriset och anskaffningsvärde för extrautrustning ska sammanlagt anses motsvara fyra prisbasbelopp om inte det verkliga nybilspriset med tillägg av anskaffningskostnad för extrautrustning är högre. Ett nybilspris beräknat till fyra prisbasbelopp bör kunna tillämpas även i det fall det för bilar av årsmodell 1999 och äldre kan föreligga svårigheter att fastställa det verkliga nybilspriset. Jämför dock vad ovan sägs om nybilspris för bilmodell när introduktionspris saknas.

3.2 Extrautrustning
   Vid beräkning av förmånsvärdet ska enligt 61 kap. 8 § IL läggas anskaffningskostnaden för all extrautrustning, dvs. anskaffningskostnaden för utrustning som inte ingår i det nybilspris som fastställts av Skatteverket.
   Som extrautrustning räknas alla tillval av utrustning som har samband med bilens funktion eller den åkandes komfort och förströelse (prop. 1986/87:46 s. 16). Biltelefon, mobiltelefon och kommunikationsradio anses dock inte utgöra sådan utrustning som ska ligga till grund för bilförmånsberäkningen (bet. 1986/87:SkU9 s. 12). Detta gäller också en s.k. handsfree-sats. Elektronisk körjournal anses inte heller utgöra sådan utrustning som höjer förmånsvärdet. Enligt nämnd prop. s. 17 ska anordning som betingas av sjukdom eller handikapp hos förmånstagaren inte heller anses som sådan extrautrustning som ska påverka förmånsvärdet.
   Extrautrustning ska beaktas även vid beräkning av förmånsvärde för bilar av årsmodell 1999 och äldre.

   I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2004:41) anges följande.
   ” Extrautrustning kan antingen vara fast monterad på bilen eller monterad på så sätt att den lätt går att avlägsna, men är avsedd att användas på fordonet.
   Det får anses sakna betydelse för förmånsvärderingen om utrustningen anskaffas i samband med att bilen levereras eller vid ett senare tillfälle likaväl som om utrustningen redan finns i förmånsgivarens ägo innan bilen anskaffas. Det får även anses sakna betydelse för vilket ändamål utrustningen anskaffats, t.ex. för bilens körsäkerhet, eller för förarens och passagerares bekvämlighet.

    Följande utrustning är exempel på extrautrustning om den inte redan ingår i nybilspriset för bilmodellen: automatisk växellåda, antisladd- och antispinnsystem, nivåreglering, farthållare, xenonljus, extraljus, luftkonditionering, klimatanläggning, sollucka, eljusterbara säten, elektriska fönsterhissar, eluppvärmd vindruta, elmanövrerade backspeglar, airbag, sidokrockskydd, dragkrok, vinterdäck, motorvärmare, kupévärmare, centrallås, alkolås, larmanordning, takräcke, lastbox, barnbilstol, metalliclack, tonade rutor, läderklädsel, personlig bilskylt, radio, bandspelare, CD/DVD-spelare, bränsledator, färddator, väg- och trafikinformationssystem (RTI), GPS-navigator.

   Om förmånsbilen är en lätt lastbil och har utrustats med vinschar, kranar o.d. som anskaffats enbart för tjänstebruk bör denna extrautrustning inte beaktas vid förmånsvärderingen.
   Med anskaffningskostnad för extrautrustning bör förstås priset för materialkostnad, arbetskostnad m.m. inklusive mervärdesskatt vid anskaffningstillfället. Lämnade sedvanliga rabatter på extrautrustning bör beaktas vid beräkning av anskaffningskostnaden om rabatten ligger på en rimlig nivå.
   Med rabatt som ligger på rimlig nivå bör avses den rabatt som lämnas till allmänheten (ej företag). Rabatten bör, oavsett om den gäller nedsättning av totala anskaffningskostnaden i kronor eller utgörs av att viss utrustning lämnas utan kostnad e.d., proportioneras på bilen respektive utrustningen. Rabatt som lämnas på anskaffningskostnaden för bilen bör inte beaktas. Om exempelvis rabatten på totala anskaffningskostnaden för bilen inkl. utrustning är 5 % och värdet av utrustningen uppgår till 10 000 kr, bör anskaffningskostnaden för utrustningen anses vara 9 500 kr, vilket är det belopp som bör läggas till det av Skatteverket fastställda nybilspriset för bilen.
   Om extrautrustningen hyrts eller om arbetsgivaren inte haft någon kostnad för densamma eller kostnaden väsentligt understiger sedvanlig anskaffningskostnad bör det marknadspris som återförsäljare rekommenderat anses utgöra anskaffningskostnad.
   Om bilen köpts eller hyrts begagnad och priset för extrautrustningen inte specificerats, kan extrautrustningen anses anskaffad samma år som bilen tillverkades såvida det inte är uppenbart att utrustningen anskaffats vid ett senare tillfälle. I sådant fall bör anskaffningspriset för extrautrustningen beräknas från verkligt anskaffningsår.
   Är bilen tio år eller äldre (1995 års modell eller äldre) bör bortses från extrautrustning som anskaffades då bilen var ny.”

3.3 Förmånsvärdet

3.3.1 Huvudregel
   Värdet av bilförmån exklusive drivmedel ska för kalenderår enligt 61 kap. 5 § IL bestämmas till 0,3 prisbasbelopp med tillägg av ett ränterelaterat och ett prisrelaterat belopp. Det ränterelaterade beloppet ska beräknas till 75 % av statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret multiplicerat med nybilspriset för bilmodellen. För beskattningsåret 2005 är räntesatsen (avrundat) 2,962 % (75 % av statslåneräntan 3,95 %). Det prisrelaterade beloppet ska för en bil med ett nybilspris för bilmodellen som uppgår till högst 7,5 prisbasbelopp beräknas till 9 % av nybilspriset. Överstiger nybilspriset 7,5 prisbasbelopp ska det prisrelaterade beloppet bestämmas till 9 % av 7,5 prisbasbelopp med tillägg av ett belopp motsvarande 20 % av den del av nybilspriset som överstiger 7,5 prisbasbelopp. Vid beräkning av förmånsvärdet ska till det angivna nybilspriset läggas anskaffningskostnaden för all extrautrustning. Se exempel på beräkning av förmånsvärde under avsnitt 3.4.1.
   Värdet enligt ovan gäller även vid beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter.

3.3.2 Årsmodell sex år eller äldre
   Är förmånsbilens årsmodell sex år eller äldre (årsmodell 1999 och äldre) ska nybilspriset anses motsvara fyra prisbasbelopp (157 600 kr), om inte det verkliga nybilspriset med tillägg av anskaffningskostnad för extrautrustning är högre (61 kap. 7 § IL). Anskaffningskostnad för extrautrustning ska läggas till det verkliga nybilspriset. Något tillägg ska däremot inte göras i de fall nybilspriset ska bestämmas till belopp som motsvarar fyra prisbasbelopp. Vid bedömningen om verkligt nybilspris eller nybilspris motsvarande fyra prisbasbelopp ska användas, ska till det verkliga nybilspriset läggas anskaffningskostnaden för extrautrustning innan jämförelsen med ett nybilspris som motsvarar fyra prisbasbelopp görs. Är då det verkliga nybilspriset med tillägg av anskaffningskostnad för extrautrustning störst, ska detta användas.  
Fr.o.m. beskattningsåret 2005 har ändrad begreppsbestämning skett av s.k. sexårsbilar, vilket föranletts bl.a. av tidigare ändring vid bilregistreringen (begreppet tillverkningsår). Detta innebär att gränsen vid årsmodell 1999 tillämpas även beskattningsåret 2005.

3.3.3 Omfattande tjänstekörning
   För den som har kört minst 3 000 mil i tjänsten med förmånsbilen under ett kalenderår ska förmånsvärdet bestämmas till 75 % av det värde som skulle följa av avsnitt 3.3.1 eller 3.3.2 ovan (61 kap. 9 § IL). Reduceringen på grund av omfattande tjänstekörning är en del av värderingsreglerna och görs av arbetsgivaren eller – om denne inte har gjort någon reducering men förmånshavaren uppfyller villkoren för reducering – av förmånshavaren i sin inkomstdeklaration.

3.4 Nedsättning av förmånsvärdet

3.4.1 Delvis fri bil
   Om den anställde av sin nettolön utger ersättning för annat än drivmedel för bilförmånen ska förmånsvärdet sättas ned med ersättningens belopp (61 kap. 11 § IL). Värdet efter nedsättning används såväl vid inkomsttaxeringen som vid beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter.

   I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2004:41) anges följande.
   ” Förmånsvärdet bör minskas med belopp motsvarande eventuell fast avgift och/eller kostnad för fordonsskatt, försäkring, besiktning, reparation eller extrautrustning som den anställde av sin nettolön löpande under året (månatligt belopp e.d.) eller som engångsbelopp betalar till arbetsgivaren. Har beloppet betalats till annan än arbetsgivaren bör kvitto eller bestyrkt kopia av kvitto lämnas till arbetsgivaren för att förmånsvärdet ska reduceras med erlagt belopp.
   Från förmånsvärdet bör inte avräknas:
   - mindre utgifter för underhåll, t.ex. för biltvätt,
   - kostnader som avser inte förutsebara utgifter, t.ex., självrisk till försäkringsbolag eller annan kostnad till följd av trafikolycka eller annan skada, eller
   - kostnad för garage o.d. eller parkeringskostnader.
   Eftersom något negativt förmånsvärde aldrig kan uppkomma bör nedsättningen av värdet för beskattningsåret motsvara högst det beräknade värdet. Belopp som ett år inte har kunnat avräknas får inte heller utnyttjas ett senare år.”

Exempel:
   En förmånsbil med ett nybilspris av 150 000 kr extrautrustas för 72 000 kr. Den anställde betalar 2 000 kr per månad av sin nettolön till arbetsgivaren.
   Till förmånsbilens nybilspris läggs anskaffningskostnaden för extrautrustning (150 000 kr + 72 000 kr = 222 000 kr). Beträffande extrautrustning, se avsnitt 3.2.

   Förmånsvärdet beräknas på följande sätt:

   0,3 prisbasbelopp (0,3 x 39 400 kr) = 11 820 kr

   + 75 % av statslåneräntan vid utgången
   av november 2004 (75 % x 3,95 % =2,962 %)
   multiplicerat med nybilspriset inkl.
   extrautrustning (2,962 % x 222 000 kr) = 6 575 kr  
   + 9 % x nybilspriset inkl. extraut-
   rustning (9 % x 222 000 kr) = 19 980 kr
   Förmånsvärde: = 38 375 kr  

   Från framräknat förmånsvärde, 38 375 kr, avräknas det belopp som den anställde betalat under året, dvs. 24 000 kr. Förmånsvärdet blir då 14 375 kr, avrundat till 14 300 kr. Sistnämnda belopp ska tillämpas såväl vid inkomsttaxeringen som vid beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter.
   Om den anställde i exemplet ovan i stället för månatliga belopp om 2 000 kr betalar 72 000 kr som engångsbelopp blir förmånsvärdet efter avräkning 0 kr. Det belopp som inte har kunnat avräknas, 33 625 kr
(38 375 - 72 000) får inte utnyttjas senare år.

   Om en skattskyldig som ska beskattas för bilförmån använt förmånsbilen vid tjänsteresa och betalat samtliga de kostnader för drivmedlet som är förenade med tjänsteresan, har han rätt till avdrag för kostnad för dieselolja med 60 öre per körd kilometer eller för kostnad för bensin och övriga drivmedel med 90 öre per körd kilometer (12 kap. 5 § IL och 16 kap. 27 § IL).
   I den mån kostnadsersättning för körning med förmånsbil i tjänsten överstiger avdragsgillt schablonbelopp per kilometer ska den överskjutande delen behandlas som lön och ligga till grund för beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter (8 kap. 19 § SBL och 2 kap. 11 § p. 1 SAL.

3.4.2 Del av år
   Om den anställde har bilförmån under endast en del av året ska enligt 61 kap. 9 § IL förmånsvärdet sättas ned med en tolftedel för varje hel kalendermånad som han inte haft förmånen. Om han haft förmånen endast under semester eller motsvarande ledighet bör dock förmånsvärdet justeras uppåt enligt reglerna i avsnitt 4.7.

3.5 Byte av bil
   I Skatteverkets allmänna råd (SKV 2004:41) anges följande.
   ” Om den anställde under en månad använder bilar med olika förmånsvärden bör förmånens värde beräknas efter den bil som den anställde disponerar längst tid under månaden.
   Om den anställde under en månad använder bilar med olika förmånsvärden lika länge, bör dock förmånens värde beräknas som ett genomsnitt av förmånsvärdena för dessa bilar.
   Ett genomsnittsvärde kan också användas – dock endast vid inkomsttaxeringen – om den anställde under året vid ett stort antal tillfällen bytt förmånsbil, något som kan vara fallet för anställda vid bilhandelsföretag. Med ett stort antal tillfällen bör anses minst tio gånger per år någorlunda jämnt fördelade under året.”

   Vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter används i normalfallet det värde som anges under avsnitt 3.3 alternativt avsnitt 3.5 första och andra styckena.

   I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2004:41) anges följande.
   ” För att ett genomsnittsvärde skall kunna användas även vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter bör – utöver vad ovan anges om antalet bilbyten m.m. – krävas följande. Underlaget för beräkning av ett genomsnittsvärde för bilar som ingår i en bilpool bör
   - avse varje arbetsplats inom företaget (koncerngemensam bilpool bör inte godtas),
   - utvisa att samtliga bilar som ingår i bilpoolen faktiskt används för privata resor av anställda på arbetsplatsen som deltar i bilpoolen, och
   - justeras så snart en förändring skett beträffande de bilar som ingår i bilpoolen.”

3.6 Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel
   Om det i bilförmånen ingår förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel för förmånsbilen ska denna förmån beräknas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2 av den mängd drivmedel som kan antas ha förbrukats för förmånsbilens totala körsträcka under den tid den skattskyldige varit skattskyldig för bilförmånen. Om den skattskyldige gör sannolikt att den mängd drivmedel som han har förbrukat vid privat körning är lägre, ska marknadsvärdet för drivmedlet sättas ned i motsvarande mån (61 kap. 10 § IL). Det är den skattskyldige som har bevisbördan för att värdet är något annat än marknadsvärdet motsvarande allt drivmedel som gått åt för körning med förmånsbilen. Det torde krävas att det finns någon form av underlag som ger stöd för att tjänstekörningen har gjorts i viss omfattning för att en skattskyldig ska kunna göra sannolikt att värdet är något annat (prop. 1996/97:19 s. 90).
   Vid beräkning av arbetsgivaravgifter ska drivmedelsförmånen värderas till marknadsvärdet (9 kap. 2 § SBL).
   Förmån av drivmedel ska enligt 10 kap. 10 § IL räknas till månaden efter den då förmånen kommit den skattskyldige till del. Det innebär att den som får bensin i januari blir skattskyldig för denna i februari. Av bestämmelserna i SBL följer att förmånen då ska redovisas i den skattedeklaration som lämnas i mars.
   Skatteutskottet framhåller i sitt yttrande till finansutskottet (FiU 1996/97:1 s. 106 f) att om arbetsgivaren betalar drivmedelskostnader får normalt en skattepliktig förmån anses ha uppkommit som ska värderas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2. I sådant fall är arbetsgivaren i förekommande fall också berättigad till avdrag för den ingående momsen på drivmedlet. Om arbetstagaren ersätter arbetsgivaren med visst belopp, t.ex. drivmedlets marknadsvärde, ska förmånsvärdet sättas ned med ersättningens belopp.

4 Justering

   Förmånsvärdet får enligt 61 kap. 18 § IL justeras uppåt eller nedåt om det finns synnerliga skäl. Justeringen beräknas på värdet av bilförmån enligt 61 kap. 5-9 §§ IL. I de fall förmånsvärdet enligt 61 kap. 9 § IL ska reduceras till 75 % på grund av omfattande tjänstekörning (se avsnitt 3.3.3) ska denna reducering göras före en eventuell justering av förmånsvärdet.
   Som synnerliga skäl för justering nedåt av värdet av bilförmån anses enligt 61 kap. 19 § IL att bilen använts som arbetsredskap, att bilen använts i taxinäring och har körts minst 6 000 mil i verksamheten under kalenderåret och dispositionen för privat körning varit begränsad i mer än ringa utsträckning eller att det finns liknande omständigheter.
   Vidare finns justeringsregler i 61 kap. 19 a och 19 b §§ IL för miljöbilar och bilar som deltar i test.
   Det kan förekomma situationer där justering kan anses motiverad enligt flera justeringsgrunder. Justering enligt en grund utesluter inte justering enligt en annan. I en sådan situation bör storleken av justeringen grunda sig på en samlad bedömning av de hinder som begränsar det privata användandet av förmånsbilen.
   Justeringsreglerna kan bli aktuella att tillämpa
   - vid inkomsttaxeringen (61 kap. 18–19 b §§ IL) och
   - när arbetsgivare hos Skatteverket ansökt om justering av underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter (9 kap. 2 § SBL) och skatteavdrag (8 kap. 16 § SBL). Däremot kan förmånshavaren inte ansöka om sådan justering av bilförmånsvärdet.
   Det är alltså arbetsgivaren som måste ansöka om att få ett särskilt beslut från Skatteverket om justering av avgiftsunderlaget. Ett sådant beslut gäller endast för ett år. Har arbetsgivaren fått ett sådant beslut ska även skatteavdrag beräknas på det justerade värdet. Likaså ska det justerade värdet anges i kontrolluppgiften. Anser den anställde att värdet i kontrolluppgiften är felaktigt ska han upplysa om detta i sin inkomstdeklaration.

   I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2004:41) anges följande.
   ” Förmånsvärdet bör i normalfallet inte beräknas lägre än vad som framkommer vid en värdering efter huvudregeln i 61 kap. 5–9 §§ IL. Justering görs t.ex. inte av den anledningen att det privata användandet i huvudsak utgjorts av resor mellan bostaden och arbetsplatsen eller om det på bilen förekommit reklamskyltar, firmanamn och liknande.”

   I nedan angivna punkter, 4.1–4.7, beskrivs situationer där justering anses motiverad. Beträffande avräkningsordning m.m. se avsnitt 4.8.

4.1 Bilen har karaktär av arbetsredskap
   Med bil som har karaktär av arbetsredskap bör avses bil som i väsentlig mån är inredd eller avpassad för annat än persontransport, t.ex. installations- eller distributionsbilar av olika slag, vilket begränsar det privata nyttjandet av bilen (prop. 1993/94:90 s. 93).

4.1.1 Lätta lastbilar
   I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2004:41) anges följande.
   ” Om den anställde kan visa att han med hänsyn till tjänstebehovet varit tvungen att använda lätt lastbil som har sådan fast utrustning eller inredning att det privata användandet avsevärt begränsats bör justering ske. I dessa fall bör värdet beräknas enligt följande.
   För lätta lastbilar vars totalvikt understiger 3 000 kg får förmånsvärdet beräknas med ledning av ett nybilspris som motsvarar lägst tre - för modellåret/tillverkningsåret gällande - prisbasbelopp. Till detta pris läggs i förekommande fall anskaffningskostnaden för all extrautrustning. Förmånsvärdet uppgår alltså till 0,3 prisbasbelopp med tillägg för ränterelaterat och prisrelaterat belopp baserat på det sålunda bestämda nybilspriset.
   För lätta lastbilar vars totalvikt är 3 000 kg eller mer, beräknas förmånsvärdet på samma sätt som anges i föregående stycke, dock efter ett nybilspris som motsvarar lägst fem - för modellåret/tillverkningsåret gällande - prisbasbelopp, vartill kommer anskaffningskostnaden för extrautrustning.
   För bilmodeller som är sex år eller äldre, bör förmånsvärdet beräknas utifrån prisbasbeloppet för år 1999, dvs. 36 400 kr.
   Extrautrustning som vinschar och kranar o.d. som anskaffats endast för tjänstebruk beaktas inte vid förmånsvärderingen”.

   Prisbasbeloppet för respektive år 1999–2005 uppgår till
   - 36 400 kr för år 1999
   - 36 600 kr för år 2000
   - 36 900 kr för år 2001
   - 37 900 kr för år 2002
   - 38 600 kr för år 2003
   - 39 300 kr för år 2004
   - 39 400 kr för år 2005

4.1.2 Personbilar
   Med bil som har karaktär av arbetsredskap bör avses att bilen i väsentlig mån är inredd eller avpassad för annat än persontransport, t.ex. installations- eller distributionsbilar av olika slag, vilket begränsar det privata användandet av bilen (prop. 1993/94:90 s. 93). Reglerna innebär justeringsmöjligheter så att förmånen av att kunna använda exempelvis en stor specialutrustad taxi i allmänhet kan begränsas till värdet för en normalbil.

   I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2004:41) anges följande.
   ” Om bilens inredning inte är fast bör en förutsättning för justering vara att utrustningen är tung och/eller kräver stort utrymme och att det är förenat med stora svårigheter att lasta ur den. Justering bör också kunna ske beträffande en servicebil om den utrustning i form av verktyg och reservdelar etc. som normalt medförs i bilen är så omfattande och så tidsödande att lasta i och ur att det inte kan göras varje dag.
   Vilket förmånsvärde som bör åsättas får bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Högre förmånsvärde än 75 procent av fullt förmånsvärde bör dock inte komma ifråga.”

4.2 Bilar som används i taxinäring
   Synnerliga skäl för justering nedåt av förmånsvärdet ska anses föreligga om bilen används i taxinäring och har körts minst 6 000 mil i tjänsten under kalenderåret och dispositionen för privat körning i mer än ringa utsträckning varit begränsad (61 kap. 19 § IL). En sådan begränsning kan enligt prop. 1996/97:19 s. 90 f. t.ex. föreligga när taxibilen används i sådan omfattning i taxiverksamheten att det krävs extrapersonal, utöver heltidsarbetande chaufför, för att ha den i trafik. Så kan t.ex. vara fallet med taxibil som körs av förmånshavaren på heltid måndag - fredag och på helgen av annan person. Enligt nämnda prop. kan 3 000-milsregeln tillämpas parallellt också med denna justeringsregel. Hur stor justering av förmånsvärdet som bör göras får bedömas med hänsyn till omständigheterna.

   I Skatteverkets allmänna råd (SKV 2004:41) anges följande.
   ” Justering bör ske till lägst 40 procent av ett prisbasbelopp.”

   För taxibilar som körts mindre än 6 000 mil i tjänsten gäller vanliga regler för nedsättning och justering av förmånsvärdet.

4.3 Bilar som används huvudsakligen i tjänsten
   Justering bör kunna medges om bilen huvudsakligen används i tjänsten och den skattskyldige kan visa att den privata körsträckan varit mycket begränsad i förhållande till den totala körsträckan utan att för den skull ringa användning kan anses föreligga. Vilket värde som ska åsättas förmånen får bedömas med hänsyn till samtliga omständigheter (jfr prop. 1993/94:90 s. 93).

   I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2004:41) anges följande.
   ” Förmånsvärdet bör justeras nedåt om bilen används i verksamheten i sådan omfattning att betydande hinder föreligger att använda bilen privat. Så kan vara fallet om bilen används av mer än en förare eller annars används i verksamhet på sådant sätt som medför betydande hinder för det privata nyttjandet t.ex. jourberedskap. För att justering skall komma ifråga bör krävas att bilen är anskaffad för verksamheten.
   Justering bör ske till lägst 40 procent av ett prisbasbelopp.”

4.4 Miljöbilar
   Om en bil är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med andra mer miljöanpassade drivmedel än bensin och dieselolja och bilens nybilspris därför är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, justeras förmånsvärdet nedåt till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen (61 kap. 19 a § första stycket IL), i förekommande fall med beaktande av extrautrustning och reducering till 75 % på grund av omfattande tjänstekörning.
   Fr.o.m. beskattningsåret 2002 utvidgades justeringsmöjligheterna för vissa miljöbilar väsentligt. Om bilen är utrustad med teknik för drift med elektricitet ska förmånsvärdet justeras nedåt till en nivå som motsvarar 60 % av förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Om bilen är utrustad med teknik för drift med alkohol eller med annan gas än gasol ska förmånsvärdet justeras nedåt till en nivå som motsvarar 80 % av förmånsvärdet för den jämförbara bilen (61 kap. 19 a § andra och tredje styckena IL). Reglerna är tidsbegränsade och gäller efter förlängning t.o.m. inkomståret 2008 (se prop. 2001/02:45 och prop. 2003/04:1).
   I prop. 1999/2000:6, s. 46–47 behandlas hur justering ska ske ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för närmast jämförbara bil utan den särskilda utrustningen eller tekniken. Jämförelse bör i första hand göras med bilar av samma märke och bilmodell. De flesta bilar som drivs med andra drivmedel än bensin och dieselolja bygger på modifikationer av redan framtagna originalmodeller. I andra hand kan jämförelsen göras med nybilspriset för närmast jämförbara konventionella bil i samma storleksklass eller med ett genomsnittligt nybilspris för storleksklassen. Vid jämförelsen ska, i de fall förmånsvärdet för miljöbilen innefattar kostnader för extrautrustning, motsvarande värde läggas till nybilspriset för den jämförbara bilen.
   Vidare anges att om det saknas en konventionell motsvarighet på bilmarknaden torde förmånsvärdet för den aktuella miljöbilen kunna jämföras med förmånsvärdet för andra liknande miljöbilar som i sin tur jämförs med motsvarande konventionella bil. En elbil som inte har någon konventionell motsvarighet på marknaden skulle exempelvis kunna jämföras med andra elbilar, som i sin tur jämförs med motsvarande konventionella bil.
   För de miljöbilar för vilka förmånsvärdet ska justeras till lägre belopp än det som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen sker justeringen i två steg. Först beräknas förmånsvärdet för den jämförbara bilen enligt 61 kap. 5–9 §§ IL, dvs. i förekommande fall med beaktande av extrautrustning och reducering till 75 % på grund av omfattande tjänstekörning. Det värde som då erhålls justeras sedan ytterligare enligt nedan.

   Exempel:
   En gasdriven förmånsbil med extrautrustning för 10 000 kr har körts mer än 3 000 mil i tjänsten under året (reduktion till 75 %). Förmånsvärdet beräknas med utgångspunkt i den jämförbara bilen på följande sätt.

  Miljöbil Jämförbar bil
  Volvo V70 Bifuel
CNG Business
(tillv.år 2003) Volvo V70 2.4 140 hk Business
Nybilspris 303 900 264 900
Extrautrustning 10 000   10 000
Fullt förmånsvärde för den jämförbara bilen:   44 703
Reducering till 75 %:   33 527
Justering till 80 %: 26 821   
Förmånsvärde förmiljöbilen (avrundat): 26 800   

   Justeringen nedåt till 80 % av förmånsvärdet för den jämförbara bilen (33 500 – 26 800) överstiger inte 8 000 kr. Förmånsvärdet för miljöbilen blir således 26 800 kr.

   Skatteverket har i allmänna råd (SKV A 2004:41) angett vilka bilar som vid justering av bilförmånsvärde bör anses som närmast jämförbara bil med miljöbilar tillverkade 2002, 2003, 2004 och 2005 (se nedan). Observera att arbetsgivaren inte får använda ett justerat förmånsvärde för en miljöbil utan att först ha fått beslut om detta från Skatteverket.

   Elbilar och elhybridbilar
   Om bilen är utrustad med teknik för drift med elektricitet (el- och elhybridbilar) justeras förmånsvärdet till en nivå som motsvarar 60 % av värdet för den jämförbara bilen, dock med högst 16 000 kr för helt år i förhållande till den jämförbara bilen.    

Alkohol- och gasdrivna bilar (ej gasol)
   Förmånsvärdet justeras till en nivå som motsvarar 80 % av värdet för den jämförbara bilen om bilen är utrustad med teknik för drift med alkohol eller med annan gas än gasol, dock med högst 8 000 kr för helt år i förhållande till den jämförbara bilen. Till alkoholdrivmedlen hör etanol och metanol. De gasdrivmedel som omfattas av nedsättningen till 80 % är t.ex. naturgas och biogas.   
Alkohol- och gasdrivna bilar (ej gasol) 2005
Övriga miljöbilar
   Förmånsvärdet för bilar som kan köras på gasol, dvs. propan och butan (också benämnt LPG eller motorgas), rapsmetylester (RME) och övriga typer av miljöanpassade drivmedel justeras enbart med stöd av första stycket i 61 kap. 19 a § IL, dvs. till en nivå motsvarande förmånsvärdet för den jämförbara bilen.

   Övriga miljöbilar 2002

4.5 Bilar som deltar i test
   Justering nedåt av bilförmånsvärdet får också ske när bilen ingår i en större grupp av bilar som deltar i ett test eller liknande för utprovning av ny eller förbättrande miljö- eller säkerhetsteknik eller dylikt och bilen i det utförandet inte finns att köpa på den allmänna marknaden inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (61 kap. 19 b § IL).
   I prop. 1996/97:19 anges på s. 63 att sådana bilar många gånger har ett lika högt och ibland högre nybilspris än sina traditionella motsvarigheter på marknaden. Det är då rimligt att den som deltar i ett sådant försök eller sådan test ska kunna få värdet justerat nedåt. Försöket eller testet innebär ju att tekniken inte är fullt utprovad eller att man t.ex. inte vet hur bilen klarar ett kallt klimat. Även andra inskränkningar kan förekomma, som t.ex. fallet är för de bilar som kör på vissa alternativa bränslen för vilka det kan finnas få tankställen. På s. 91 i nämnda prop. anges att justering således bör ske till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för motsvarande bil utan den särskilda utrustning eller teknik som testas eller är under utprovning eller med beaktande av de särskilda inskränkningar som deltagandet i testet får antas medföra.

4.6 Hinder att använda bilen
   I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2004:41) anges följande.
   ” Förmånsvärdet bör justeras nedåt om den anställde kan visa att ett absolut hinder att använda förmånsbilen har förelegat under mer betydande och sammanhängande tidsrymd och bilen under denna period inte har kunnat användas av någon närstående person till den skattskyldige eller i övrigt för hans familjs räkning. Om tidsperioden sträcker sig över ett årsskifte bör – vid bedömning om skäl för justering föreligger – hela den tidsperiod som hindret bestått beaktas. Justering kan dock inte ske för mer än nio månader under ett och samma kalenderår.
   Ett sådant absolut hinder kan föreligga exempelvis i samband med sjukhusvistelse och körkortsindragning. Förmånsvärdet för år räknat bör i dessa fall reduceras med 1/9 per hel kalendermånad som hindret har bestått utöver tre månader (maximalt nio månader under ett kalenderår).
   Justeringsregeln tillämpas i de fall den anställde inte kunnat frånträda avtalet om förmånsbil.”

   Exempel:
   Den anställde har pga. sjukdom varit helt förhindrad att använda förmånsbilen under perioden 15/1–28/11. Bilen har inte heller på annat sätt kunnat utnyttjas för familjens räkning. Förmånsvärdet exkl. drivmedel är 45 000 kr per år.
   Justering av förmånsvärdet bör ske på följande sätt.
   För januari och november månader, då den anställde inte varit förhindrad att använda bilen hela månaden, sker inte någon justering. För övrig tid (februari–oktober) bör värdet justeras för det antal månader som överstiger tre. I det här exemplet blir det sex hela kalendermånader som ska beaktas vid justeringen. Förmånsvärdet reduceras med 6/9 av 45 000 kr. Förmånsvärdet efter justering uppgår till 15 000 kr (45 000 ./. 30 000).

4.7 Semester m.m.
   I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2004:41) anges följande.
   ” Förmånsvärdet bör justeras uppåt i de fall den anställde haft förmån av fri eller delvis fri bil endast under en kortare tidsperiod, då han huvudsakligen haft semester eller motsvarande ledighet. Förmånens värde bör motsvara den inbesparing han gjort jämfört med om han hyrt motsvarande bil under denna tidsperiod.”

4.8 Avräkningsordning
   I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2004:41) anges följande.
   ” Föreligger grund för justering i såväl höjande som sänkande riktning, bör justering uppåt göras före justering nedåt. Föreligger situation där justering kan anses motiverad på flera grunder, bör storleken av justeringen grunda sig på en samlad bedömning av de hinder i det enskilda fallet som begränsar det privata nyttjandet av den aktuella bilen. Avräkning från förmånsvärdet bör ske i den ordning som anges nedan.

1. Förmånsvärde, beräknat enligt 61 kap. 5–8 §§ IL2. 3 000-milsregeln (61 kap. 9 § 1 st. IL)3. Del av år (61 kap. 9 § 2 st. IL)4. Justering på grund av synnerliga skäl, uppåt eller nedåt (61 kap. 18–19 b §§ IL)5. Nedsättning för lämnad ersättning (61 kap. 11 § IL).”

5 Uppgiftsskyldighet


   På kontrolluppgift ska anges värdet av bilförmån till belopp som beräknats enligt avsnitt 3.3, 3.4 och 3.5. Värdet enligt avsnitt 4 ska beaktas endast om Skatteverket på ansökan av arbetsgivaren beslutat om justering av förmånsvärdet för beräkning av arbetsgivaravgifter. I sådant fall ska också anges att det är ett justerat värde som används. Vilka uppgifter som i fråga om bilförmån och drivmedelsförmån ska redovisas i en kontrolluppgift anges i 5 kap. 3 § förordningen (2001:1244) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. En kontrolluppgift ska innehålla

1. kod för bilmodell enligt Skatteverkets billistor (se avsnitt 5.1).
2. storleken av nedsättning av värdet av bilförmånen, exklusive drivmedel, på grund av att den skattskyldige utgett ersättning för förmånen,
3. värdet av bilförmånen, exklusive drivmedel, efter nedsättning enligt punkt 2,
4. värdet av förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel enligt 61 kap. 10 § IL, och
5. antalet kilometer tjänstekörning som ersättning för kostnader för drivmedel för resa i tjänsten med förmånsbil avser.

   Uppgift ska lämnas om antal månader som en skattskyldig haft bilförmån.
   Värde av bilförmån exklusive drivmedelsförmån avrundas nedåt till helt hundratal kronor, se avsnitt 2.3.
   Del av ersättning för drivmedel som överstiger avdragsgillt belopp redovisas som lön på kontrolluppgiften.

5.1 Kodens uppbyggnad
   De koder på förmånsbilar som anges i Skatteverkets föreskrifter (RSFS 2001:23, RSFS 2002:29, RSFS 2003:31, SKVFS 2004:37 och SKVFS 2004:38) har sju (7) positioner och är utformade på följande sätt.
   * Tillverkningsår/årsmodell anges med två (2) siffror; 99 för 1999, 00 för 2000 osv. Om året för förmånsbilen är okänt anges i stället 22.
   * Bilmärke anges med två (2) bokstäver. Om bilmärket saknas i Skatteverkets föreskrifter eller är okänt anges i stället XX.
   * Bilvariant anges med tre (3) siffror. Om bilen saknas i Skatteverkets föreskrifter eller är okänd anges i stället 222.
   Kodsättning av bilar med unika koder för bilmodeller har skett av årsmodell 1992 och framåt.
   Om endast del av koden är känd anges de kända delarna. För övriga delar anges 22, XX eller 222, t.ex. 94AR222. Koden ska alltid bestå av sju (7) positioner.

Kod för bilmärke

AR Alfa Romeo
AU Audi
BE Bentley
BM BMW
BU Buick
CA Cadillac
CV Chevrolet
CY Chrysler
CI Citroën
DW Daewoo/Chevrolet
DA Daihatsu
DO Dodge
FE Ferrari
FI Fiat
FO Ford
GA Galloper
HO Honda
HY Hyundai
IV Iveco
JA Jaguar
JE Jeep
KI KIA
LA Lada
LB Lamborghini
LR Land Rover
LE Lexus
LO Lotus
MS Maserati
MY Maybach
MA Mazda
MB Mercedes-Benz
MF Mitsubishi-Fuso
MG MG
MN MINI
MI Mitsubishi
MO Morgan
NI Nissan
OP Opel
PE Peugeot
PP Piaggio Porter
PT Pontiac
PR Porsche
RE Renault
RR Rolls Royce
RO Rover
SA SAAB
SE Seat
SK Skoda
SM Smart
SY Ssaang Yong
SB Subaru
SZ Suzuki
TO Toyota
VW Volkswagen
VO Volvo

6 Avdrag för resor med förmånsbil

    Bilförmånshavare som använder förmånsbilen för resor mellan bostaden och arbetsplatsen har rätt till avdrag för sina kostnader under samma förutsättningar som gäller resor med egen bil. Avdrag medges dock endast för kostnad för dieselolja med 60 öre per körd kilometer och för bensin och övriga drivmedel med 90 öre per körd kilometer. Detsamma gäller den som, utan att vara skattskyldig för bilförmån, företagit resorna med förmånsbil för vilken sambo eller sådan närstående som avses i 2 kap. 22 § IL är skattskyldig (12 kap. 29 § IL).
   Avdrag medges vidare under vissa förutsättningar den som på grund av sitt arbete vistas på annan ort än den där han eller hans familj bor för skälig kostnad för hemresor (12 kap. 24 § IL). Likaså medges avdrag för kostnader för resor i samband med tillträdande eller frånträdande av anställning eller uppdrag (12 kap. 25 § IL).
   Om godtagbara allmänna kommunikationer saknas får avdrag för sådana resor medges även för kostnad för resa med förmånsbil i enlighet med vad som sägs i föregående stycke om resor mellan bostad och arbetsplats.
   Om en skattskyldig som ska beskattas för bilförmån använt förmånsbilen vid tjänsteresa och betalat samtliga de kostnader för drivmedlet som är förenade med tjänsteresan, har han rätt till avdrag för kostnad för dieselolja med 60 öre per körd kilometer eller för bensin och övriga drivmedel med 90 öre per körd kilometer (12 kap. 5 § IL). Detsamma gäller en sådan delägare i handelsbolag som ska uttagsbeskattas för bilförmån och som har använt förmånsbilen för resor i näringsverksamheten (16 kap. 27 § IL).

Har den anställde vid resorna till och från arbetet eller vid resor i samband med till- eller frånträdande av anställning eller uppdrag haft kostnader för väg-, bro- eller färjeavgift medges avdrag för den faktiska kostnaden för sådana avgifter (12 kap. 27 § IL). Avdrag medges däremot inte för trängselskatt (9 kap. 4 § IL).  
     
      
¹Beträffande 2005 års taxering, se RSV M 2003:17. Ändrade partier i förhållande till RSV M 2003:17 har markerats med kantstreck.