På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Rättsfall från Regeringsrätten

Avdrag för ingående skatt vid offentligt uppköpserbjudande

Beslutande instans: Regeringsrätten

Datum: 2006-05-16

Område: Mervärdesskatt

Dnr/målnr/löpnr:
705-04
Ett bolag har ansetts ha rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt som belöper på kostnader för yttrande över offentligt uppköpserbjudande eftersom dessa har ansetts utgöra allmänna omkostnader i bolagets verksamhet.
 
Redovisningsperioden juli 2001
 
Skatteverket beslutade att inte medge Y AB (bolaget) avdrag för ingående mervärdesskatt hänförlig till rådgivningstjänster som bolaget hade förvärvat i samband med offentligt uppköpserbjudande som hade riktats till bolagets aktieägare. Skatteverket ansåg att kostnaderna var hänförliga till aktieägarna och inte till bolaget. Bolaget överklagade Skatteverkets beslut. Länsrätten och kammarrätten gjorde samma bedömning som Skatteverket. Bolaget överklagade till Regeringsrätten. Av Regeringsrättens dom framgår följande.
 
"YRKANDEN M.M.
 
Y AB (bolaget) yrkar att avdrag medges för ingående mervärdesskatt med l 539 909 kr som hänför sig till förvärv av konsulttjänster avseende värdering av bolaget i samband med ett s.k. offentligt uppköpserbjudande. Bolaget yrkar vidare ersättning för sina kostnader i målet med 46 000 kr. Till stöd för sin talan anför bolaget bl.a. följande. Bolaget var vid den aktuella tiden börsnoterat. Bolagets primära syfte med att vara närvarande på börsen var att få tillgång till kapital. Noteringen i sig utgör en del av de ekonomiska aktiviteterna i bolaget. Genom det offentliga uppköpserbjudandet fick ägarna ett anbud att sälja samtliga aktier i bolaget enligt vissa generella villkor. För att bolagets styrelse skulle kunna yttra sig över erbjudandet anlitades extern expertis. Som medlem av Stockholms fondbörs var bolaget bundet av Stockholmsbörsens noteringsavtal. Av bilaga 2 till detta avtal i sin nuvarande lydelse framgår att en del av noteringsavtalet utgörs av Näringslivets Börskommittes utfärdade "Regler rörande offentliga erbjudanden om aktieförvärv (gällande från 2003-09-01)". Av dessa regler (punkterna 11.14 och 11.15 med kommentar) framgår att styrelsen i det bolag som är föremål för ett offentligt uppköpserbjudande (målbolaget) skall offentliggöra sin uppfattning om erbjudandet och skälen till denna uppfattning. Framställer den som avgivit budet önskemål om att genomföra en s.k. due diligenceundersökning av målbolaget skall målbolagets styrelse medverka till en sådan undersökning. Det är inte något krav att oberoende expertis anlitas men det är normalt lämpligt att så sker. Motsvarade regler gällde enligt avtal som var tillämpligt under den period som är föremål för prövning i detta mål (1999 års version). - Det finns inte något omedelbart och direkt samband mellan de aktuella förvärven och de skattepliktiga transaktioner bolaget genomför i sin verksamhet på sådant sätt att det går att hävda att förvärven utgör direkta omkostnader för bolagets skattepliktiga transaktioner. Det finns inte heller något direkt och omedelbart samband med en från mervärdesskatt undantagen transaktion. Det är inte bolaget som säljer aktierna utan bolagets ägare. Att förvärvet indirekt går att härleda till en från mervärdesskatt undantagen transaktion företagen av bolagets ägare måste vara betydelselöst. Det finns således inte något samband över huvud taget med vare sig skattepliktiga eller från mervärdesskatt undantagna transaktioner. Avgörande blir då om det finns ett samband med bolagets hela verksamhet och om förvärven utgör kostnadskomponenter som ingår i priset för bolagets produkter, dvs. om förvärven klassificeras som allmänna omkostnader i verksamheten.
 
Förvärven var en konsekvens av bolagets närvaro på börsen. De är gjorda för att erhålla ett underlag för borgenärer vid anskaffande av nytt kapital och kan därmed inte anses utgöra en åtgärd som är skild från bolagets ordinarie verksamhet. Eftersom förvärv för anskaffning av kapital och börsintroduktion i sig medför avdragsrätt, måste även förvärv för bibehållande av kapital och förvärv för en fortsatt möjlighet att erhålla kapital medföra avdragsrätt.
 
Skatteverket hemställer att Regeringsrätten avslår bolagets yrkande om rätt till avdrag för den aktuella ingående mervärdesskatten. Vad gäller bolagets ersättningsyrkande tillstyrker Skatteverket att ersättning medges med skäligt belopp. Skatteverket anför till stöd för sin inställning bl.a. följande. EG-domstolen har i ett antal avgöranden uttalat sig om avdragsrätten för ingående skatt. Av särskilt intresse i förvarande mål är domstolens avgöranden i målen C-4/94 BLP Group plc, C-98/98 Midland Bank plc, C-408/98 Abbey National plc och C-16/00 Cibo Participations SA. Av dessa avgöranden framgår bl.a. följande. Det krävs i princip ett direkt och omedelbart samband mellan en viss ingående transaktion och en eller flera utgående transaktioner för vilka rätt till avdrag föreligger för att avdragsrätt för ingående mervärdesskatt skall tillerkännas den skattskyldige (se BLP p. 19, Midland Bank p. 20, Abbey National p. 26 och Cibo p. 29). När en skattskyldig person förvärvar tjänster för att genomföra en skattefri transaktion har han inte rätt att göra avdrag för den erlagda ingående mervärdesskatten. Detta gäller även om det yttersta syftet med den skattefria transaktionen är att finansiera genomförandet av en skattepliktig transaktion (se BLP p. 28). Kostnader som saknar direkt och omedelbart samband med en eller flera utgående transaktioner kan ändå vara en del av den skattskyldiges allmänna omkostnader. Sådana utgifter har då ett direkt och omedelbart samband med den skattskyldiga personens hela ekonomiska verksamhet (se BLP p. 25, Midland Bank p. 31, Abbey National p. 35-36 och Cibo p. 32-33). Rätten till avdrag avgörs då utifrån förhållandena i hela verksamheten eller i en klart avgränsad del av den. - Det står klart att de kostnader som bolaget har haft med anledning av uppköpserbjudandet saknar direkt och omedelbart samband med en eller flera specifika utgående transaktioner som är skattepliktiga eller undantagna från skatteplikt som bolaget genomför. För att bestämma bolagets rätt till avdrag för ingående skatt måste man därför avgöra om kostnaderna utgör allmänna omkostnader av sådant slag att de har ett samband med bolagets hela ekonomiska verksamhet. EG-domstolen har genom de fyra ovan nämnda avgörandena givit exempel på vad som kan vara allmänna omkostnader i en ekonomisk verksamhet. Bolaget var vid den i målet ifrågavarande tiden börsnoterat. En fondbörs är en marknadsplats för aktier och andra värdepapper. Det direkta resultat som uppnås när en aktie noteras på fondbörs är att en ökad handel i aktien på andrahandsmarknaden möjliggörs och främjas. Härigenom kan i viss mån kapitalanskaffning vid framtida emissioner underlättas. Typiskt för en fondbörs är dock att andrahandshandel i bolagets aktie utförs av andra än bolaget, nämligen av dess ägare. De transaktioner avseende bolagets aktie som genomförs på andrahandsmarknaden är inte heller föremål för mervärdesbeskattning. Antingen är transaktionerna undantagna från skatteplikt (se EG-domstolens avgörande i mål C-77/01, EDM p. 59) eller sådana att de faller utanför mervärdesskattelagens (1994:200) och direktivets tillämpningsområde (se EDM p. 62). De kostnader som bolaget haft med anledning av det offentliga uppköpserbjudandet riktat till bolagets aktieägare har inte något sådant direkt och omedelbart samband med bolagets ekonomiska verksamhet som krävs för att de i avdragshänseende skall anses utgöra allmänna omkostnader. Den direkta nyttan av förvärven konsumeras nämligen utanför bolagets verksamhet och är hänförlig till aktieägarnas innehav av aktier i bolaget och till transaktioner med aktierna, som genomförs av aktieägarna och som bolaget inte tar någon del i. Rätt till avdrag för ingående skatt hänförlig till sådana förvärv föreligger alltså inte. Det spelar då ingen roll att ett av de möjliga syftena med börsnoteringen av bolagets aktie kan ha varit att underlätta bolagets kapitalförsörjning.
 
SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
 
Enligt 8 kap. 3 § första stycket mervärdesskattelagen får den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet göra avdrag för den ingående skatt som hänför sig till förvärv eller import i verksamheten. Bestämmelsen skall tolkas mot bakgrund av artikel 17.2 i sjätte mervärdesskattedirektivet (77/1388/EEG). Av artikeln framgår bl.a. att en skattskyldig person har rätt att från den mervärdesskatt han är skyldig att betala dra av mervärdesskatt som avser varor och tjänster som tillhandahållits honom, i den mån varorna och tjänsterna används för den skattskyldiga personens skattepliktiga transaktioner.
 
Frågan i målet är om de konsulttjänster avseende värdering av bolaget som bolaget förvärvade i samband med det offentliga uppköpserbjudandet kan anses använda för bolagets skattepliktiga verksamhet. Om så är fallet är den på dessa förvärv ingående mervärdesskatten avdragsgill.
 
EG-domstolen har uttalat att syftet med mervärdesskattens avdragssystem är att säkerställa att den mervärdesskatt som en näringsidkare skall betala eller har betalat inom ramen för all sin ekonomiska verksamhet inte till någon del skall belasta honom själv. Det gemensamma mervärdesskattesystemet garanterar följaktligen en fullständig neutralitet beträffande skattebördan för all ekonomisk verksamhet oavsett vilka syften och resultat som eftersträvas med verksamheten, på villkor att denna, i princip, är underkastad mervärdesskatt (se bl.a. mål C-465/03 Kretztechnik AG p. 34).
 
Ingående mervärdesskatt är avdragsgill om de ingående transaktionerna har ett direkt och omedelbart samband med sådana utgående transaktioner som medför avdragsrätt. Avdragsrätten förutsätter således att kostnaderna för förvärven utgör en del av de kostnadskomponenter som ingår i priset för utgående skattepliktiga transaktioner (Kretztechnik p. 35). Även om det inte finns något sådant direkt och omedelbart samband mellan ingående och utgående transaktioner, kan kostnaderna för förvärv emellertid utgöra sådana allmänna omkostnader i verksamheten som har ett direkt och omedelbart samband med den skattskyldiges hela verksamhet. Också sådana allmänna omkostnader anses utgöra en del av kostnadskomponenterna för ett företags produktion, och kan därför medföra avdragsrätt (jfr bl.a. Cibo p. 32-33).
 
Av EG-domstolens praxis följer att kostnader för transaktioner som syftar till att förstärka ett företags kapital till förmån för dess ekonomiska verksamhet kan hänföras till företagets allmänna omkostnader (Kretztechnik p. 36). Sålunda har i Kretztechnikmålet avdragsrätt ansetts föreligga för ingående mervärdesskatt som ett medicinteknikföretag erlagt vid förvärv av tjänster i samband med en företagen nyemission och börsintroduktion. På motsvarande sätt har Regeringsrätten i RÅ 2004 ref. 60 funnit att en skattskyldig har rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt avseende tjänster som förvärvats i samband med utgivande av konvertibla skuldebrev och vid nyemission av egna aktier. Vidare har Regeringsrätten i dom denna dag i mål nr 556-03 funnit att ett bolag hade rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt hänförlig till tjänster som tillhandahållits bolaget av Stockholms fondbörs avseende notering av bolagets aktier på börsen.
 
Av handlingarna i nu förevarande mål framgår att ett av syftena med bolagets notering på Stockholms fondbörs var att underlätta kapitalanskaffningen i bolagets yrkesmässiga verksamhet. Som medlem av Stockholmsbörsen var bolaget bundet av börsens noteringsavtal. Styrelsen i bolaget var därmed skyldig att yttra sig över det offentliga uppköpserbjudandet. De kostnader som var förenade med detta yttrande har ett sådant samband med börsnoteringen att de enligt Regeringsrättens mening måste anses utgöra sådana allmänna omkostnader som utgör komponenter i priset på de skattepliktiga varor och tjänster som bolaget tillhandahåller. Bolaget har således rätt att dra av den ingående mervärdesskatt som belöper på de ifrågavarande konsultarvodena.
 
En skattskyldig som i ett ärende eller mål haft kostnader som skäligen behövts för att ta tillvara hans rätt skall enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. beviljas ersättning för kostnaderna bl.a. om han helt eller delvis vinner bifall till sina yrkanden. Bolaget, som inte i kammarrätten yrkat någon kostnadsersättning, har i Regeringsrätten yrkat ersättning med 46 000 kr exklusive mervärdesskatt. Av detta belopp hänför sig emellertid 12 000 kr till processen i kammarrätten. En framställning om ersättning för kostnader skall göras hos den myndighet eller den domstol där kostnaderna har uppkommit. Frågan om ersättning för kostnader som uppkommit i kammarrätten kan således inte prövas av Regeringsrätten. Yrkandet om ersättning skall därför avvisas till den del det avser kostnader i kammarrätten. Regeringsrätten beviljar bolaget ersättning för kostnader i Regeringsrätten med 34 000 kr.
 
REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
 
Regeringsrätten avvisar den del av ersättningsyrkandet som hänför sig till kostnader som uppkommit i kammarrätten.
 
Regeringsrätten förklarar, med ändring av underinstansernas avgöranden, att Y AB har rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt med 1 539 909 kr för redovisningsperioden juli 2001.
 
Regeringsrätten beviljar Y AB ersättning av allmänna medel för bolagets kostnader i Regeringsrätten med 34 000 kr."