2001 års inkomsttaxering

I två domar från Regeringsrätten hade ett icke-noterat aktiebolag fått återbäring från SPP. I det ena fallet hade bolaget räkenskapsår den 1 maj – den 30 april och i det andra fallet den 1 juli – 30 juni. SPP:s styrelse offentliggjorde i december 1998 ett beslut om att en del av dess överkonsolidering skulle tillgodoföras kundföretagen. Den 28 april 2000 fastställde SPP:s styrelse omarbetade och av Konkurrensverket accepterade villkor och regler för nyttjande av medlen. SPP informerade därefter företagen om de slutliga villkoren för hur överskotten kan användas. Villkoren innebar bl.a. att upp till 100 000 kr eller 20 procent av de till företagen allokerade medlen betalades ut med början den 31 augusti 2000. Resterande medel skulle företagen kunna använda för att betala framtida ITP-premier för anställda i företaget.

Bolagen erhöll i maj 2000 information från SPP om att de skulle erhålla allokerade medel av viss storlek, varav 100 000 kr i båda fallen skulle utbetalas kontant. I bolagens bokslut den 30 april 2000 resp. den 30 juni 2000 togs som intäkt upp ett belopp motsvarande endast den kommande kontanta utbetalningen. Frågan i målet var i vad mån även resterande del av de allokerade medlen skulle tas upp till beskattning vid bolagens inkomsttaxering 2001.

Bokföringsnämnden (BFN) beslutade den 25 oktober 2000 i allmänna råd, BFNAR 2000:1, om redovisningen av återbäring av överskott i SPP. BFN anger i detta allmänna råd att en bokföringsskyldig som omfattas av beslut om återbäring av överskottsmedel i SPP ska redovisa medlen i enlighet med vad akutgruppen uttalat. Det allmänna rådet angavs träda i kraft den 25 oktober 2000. Enligt BFN:s vägledning till det allmänna rådet innebär detta att bokslut som fastställs efter den 25 oktober 2000 ska upprättas i enlighet med det allmänna rådet, medan bokslut som fastställs före detta datum inte omfattas av rådet.

Kammarrätten ansåg i det första fallet att de sammanlagda allokerade medlen skulle tas upp till beskattning, i det andra att bara kontantdelen skulle beskattas. Bolaget resp. Skatteverket överklagade kammarrättens domar.

Regeringsrätten tog i båda fallen in yttrande från Bokföringsnämnden.

Företaget med balansdag den 30 april 2000

Regeringsrätten gjorde i det första fallet följande bedömning:

”Enligt BFN fanns vid tiden för bolagets upprättande av bokslut flera olika alternativ för redovisning av de allokerade medlen från SPP inom ramen för god redovisningssed. Bolaget har valt att endast ta upp den kontanta delen av de allokerade medlen som fordran och intäkt i sin årsredovisning. Av utredningen i målet framgår inte annat än att det av bolaget valda förfaringssättet ligger inom ramen för vad som vid den aktuella tiden kunde anses utgöra god redovisningssed beträffande allokerade medel från SPP. Bolagets intäktsredovisning skall därför läggas till grund för bolagets inkomsttaxering 2001. (- - -)”

Regeringsrätten biföll överklagandet och upphävde kammarrättens dom.

Företaget med balansdag den 30 juni 2000

Regeringsrätten gjorde i det andra fallet följande bedömning:

”Av BFN:s yttrande i Regeringsrättens mål nr 4717-04 framgår att vid den tidpunkt då bolagets aktuella räkenskapsår avslutades, och även under en väsentlig del av den tid under vilken bolaget därefter förberedde sin årsredovisning, fanns det godtagbara alternativa sätt att redovisa allokeringen av medel från SPP. Bolaget valde att vid det nu aktuella bokslutet intäktsföra endast den del av allokerade medel som skulle kontantutbetalas men inte fordringsdelen. Av utredningen i målet framgår inte annat än att det av bolaget valda förfaringssättet ligger inom ramen för vad som vid den aktuella tiden kunde anses utgöra god redovisningssed. Det förhållandet att BFN några dagar innan bolagets årsredovisning slutligt fastställdes publicerade ett allmänt råd som innehöll en utfyllande tolkning av begreppet god redovisningssed, och därvid angav att detta allmänna råd skulle träda i kraft samma dag, medför ingen annan bedömning. Bolagets intäktsredovisning skall således, som kammarrätten funnit, läggas till grund för bolagets inkomsttaxering 2001.”

Regeringsrätten avslog därför överklagandet.

Ett regeringsråd var i detta fall skiljaktigt beträffande motiveringen.

Kommentar: Regeringsrätten ansåg att det vid den tidpunkt då bolagens räkenskapsår avslutades fanns flera olika alternativ för redovisning av de allokerade medlen. Regeringsrätten ansåg att det av utredningen i målen inte framgick annat än att bolagens redovisning låg inom ramen för god redovisningssed. Någon fordran/intäkt avseende annat än kontantbeloppet behövde således inte tas upp.

Skatteverket har i en skrivelse den 25 oktober 2000 (dnr 9678-00/110) uttalat sig om när den återbäring som SPP slutligen fastställde den 28 april 2000 bör beskattas. Verkets uppfattning i skrivelsen är att företag med bokslut, dvs. balansdag, den 30 april eller senare ska ta upp till beskattning den sammanlagda allokerade återbäringen. Regeringsrätten anser i de föreliggande fallen att någon fordran resp. intäkt för återbäring utöver vad som avser kontantbeloppet inte ska tas upp.

Domarna får anses innebära att företag vars räkenskapsår avslutas senast den 25 oktober 2000, dvs. det av BFN angivna ikraftträdandet av BFNAR 2000:1, normalt inte behöver ta upp någon annan fordran avseende återbäringen än vad som motsvarar kontantbeloppet. Vad som i den frågan sägs i skrivelsen gäller därför inte längre för icke-noterade företag.

Företag vars räkenskapsår avslutas efter den 25 oktober 2000 ska däremot, i enlighet med skrivelsen, ta upp ett belopp som motsvarar hela den allokerade återbäringen. I undantagsfall, exempelvis om företaget var under avveckling eller hotat av konkurs kan det dock vara motiverat att sätta ett lägre värde eller inget värde alls på den framtida återbäringen utöver kontantbeloppet.