Arkiv för Rättslig vägledning
Rättsfall från Regeringsrätten
Befrielse från skattetillägg; mycket högt belopp
Beslutande instans: Regeringsrätten
Datum: 2007-07-24
Område: Skattetillägg och förseningsavgift
Dnr/målnr/löpnr:
7052-04
Regeringsrätten har ansett att det är uppenbart oskäligt att ta ut ett skattetillägg när skattetilläggsbeloppet uppgått till 70 milj. kr och det varit fråga om ett oavsiktligt förbiseende av den skattskyldige.
Inkomsttaxering 2001
A AB redovisade i räkenskapsschemat en nedskrivning av finansiella tillgångar. Beloppet, som inte var skattemässigt avdragsgillt, återfördes inte till beskattning i deklarationen.
Skatteverket fann att AB A lämnat en oriktig uppgift. AB A vägrades avdrag för nedskrivningen (702 milj. kr) och påfördes ett skattetillägg uppgående till drygt 70 milj. kr.
Länsrätten och kammarrätten avslog AB A:s överklaganden.
AB A överklagade till Regeringsrätten och anförde att det inte förelegat någon oriktig uppgift eftersom uppgifterna i deklarationen borde ha aktualiserat Skatteverkets utredningsskyldighet. Vidare gjorde AB A gällande att det förelåg grund för befrielse från skattetillägget. AB A åberopade att felet uppkommit helt oavsiktligt, att skattetillägget uppgick till ett mycket stort belopp och att det felaktiga underskottet inte skulle kunna komma att utnyttjas pga. likvidation.
Regeringsrätten fann inledningsvis, med hänvisning till bl.a. RÅ 2004 ref. 11, att det inte uppkommit något sådant utredningsansvar för Skatteverket som har betydelse för frågan om skattetillägg ska påföras och att AB A därför lämnat en oriktig uppgift. Efter att Regeringsrätten redogjort för befrielsegrunden "uppenbart oskäligt" och Europakonventionens inverkan på de svenska skattetilläggsbestämmelserna uttalade domstolen följande.
"Regeringsrätten finner inte anledning att ifrågasätta den av bolaget lämnade uppgiften att det var på grund av ett misstag som det i räkenskapsschemat redovisade beloppet avseende nedskrivning av aktier inte återfördes till beskattning i deklarationen.
Skattetillägg påförs på objektiva grunder. Den omständigheten att felet var oavsiktligt utgör således i sig inte grund för eftergift. Det är dock en faktor som kan tillmätas betydelse vid den proportionalitetsbedömning som skall göras i målet.
Det i målet aktuella skattetillägget uppgår till ett mycket högt belopp, över 70 milj. kr. Regeringsrätten har i rättsfallet RÅ 1995 ref. 5 uttalat att enbart skattetilläggets storlek inte kan medföra en tillämpning av den nu aktuella eftergiftsgrunden. Visserligen var det i det målet fråga om en privatperson som påförts ett skattetillägg på drygt 40 000 kr på grund av att han underlåtit att redovisa en fastighetsförsäljning. Skattetillägget i nu förevarande mål är således väsentligt mycket högre. Den skattevinst som en oriktig uppgift skulle medföra om den inte upptäcks kan dock också i absoluta tal skilja sig avsevärt mellan t.ex. en privatperson och ett bolag med stor omsättning. Det principiella synsätt som kom till uttryck i rättsfallet är därför i och för sig tillämpligt även på situationer som den som nu är i fråga.
Trots det nu sagda framstår det i ett fall som det förevarande som stötande om det allmänna skulle tillgodogöra sig ett belopp på över 70 milj. kr med anledning av ett oavsiktligt - om än anmärkningsvärt - förbiseende av den skattskyldige. Regeringsrätten anser därför att en påföljd som innebär att hela skattetillägget skall tas ut inte står i rimlig proportion till bolagets försummelse. Någon möjlighet till delvis befrielse från skattetillägg fanns inte i den vid 2001 års taxering gällande lagstiftningen. Bolaget skall därför befrias från skattetillägget i sin helhet."
Kommentar:
Det bör betonas att målet avser 2001 års taxering, vilket innebär att frågan om befrielse bedömdes enligt de bestämmelser som ska tillämpas för taxeringsår 2003 och tidigare. Från och med taxeringsåret 2004 tillämpas nya regler som ökat möjligheterna till befrielse från skattetillägg. Numera är det tillräckligt att det skulle vara oskäligt att ta ut skattetillägg med fullt belopp för att befrielse ska kunna ske (tidigare krävdes att det skulle vara uppenbart oskäligt). I förarbetena till den lagstiftningen förs en omfattande diskussion avseende möjligheterna att medge befrielse då skattetilläggsbeloppet som sådant uppgår till betydande belopp. Proportionalitetsprincipen har också på ett tydligare sätt kommit till uttryck i lagtexten (5 kap. 14 § tredje stycket p. 1 TL). Enligt nu gällande rätt kan vidare den skattskyldige befrias delvis från skattetillägg (till hälften eller en fjärdedel).
Inkomsttaxering 2001
A AB redovisade i räkenskapsschemat en nedskrivning av finansiella tillgångar. Beloppet, som inte var skattemässigt avdragsgillt, återfördes inte till beskattning i deklarationen.
Skatteverket fann att AB A lämnat en oriktig uppgift. AB A vägrades avdrag för nedskrivningen (702 milj. kr) och påfördes ett skattetillägg uppgående till drygt 70 milj. kr.
Länsrätten och kammarrätten avslog AB A:s överklaganden.
AB A överklagade till Regeringsrätten och anförde att det inte förelegat någon oriktig uppgift eftersom uppgifterna i deklarationen borde ha aktualiserat Skatteverkets utredningsskyldighet. Vidare gjorde AB A gällande att det förelåg grund för befrielse från skattetillägget. AB A åberopade att felet uppkommit helt oavsiktligt, att skattetillägget uppgick till ett mycket stort belopp och att det felaktiga underskottet inte skulle kunna komma att utnyttjas pga. likvidation.
Regeringsrätten fann inledningsvis, med hänvisning till bl.a. RÅ 2004 ref. 11, att det inte uppkommit något sådant utredningsansvar för Skatteverket som har betydelse för frågan om skattetillägg ska påföras och att AB A därför lämnat en oriktig uppgift. Efter att Regeringsrätten redogjort för befrielsegrunden "uppenbart oskäligt" och Europakonventionens inverkan på de svenska skattetilläggsbestämmelserna uttalade domstolen följande.
"Regeringsrätten finner inte anledning att ifrågasätta den av bolaget lämnade uppgiften att det var på grund av ett misstag som det i räkenskapsschemat redovisade beloppet avseende nedskrivning av aktier inte återfördes till beskattning i deklarationen.
Skattetillägg påförs på objektiva grunder. Den omständigheten att felet var oavsiktligt utgör således i sig inte grund för eftergift. Det är dock en faktor som kan tillmätas betydelse vid den proportionalitetsbedömning som skall göras i målet.
Det i målet aktuella skattetillägget uppgår till ett mycket högt belopp, över 70 milj. kr. Regeringsrätten har i rättsfallet RÅ 1995 ref. 5 uttalat att enbart skattetilläggets storlek inte kan medföra en tillämpning av den nu aktuella eftergiftsgrunden. Visserligen var det i det målet fråga om en privatperson som påförts ett skattetillägg på drygt 40 000 kr på grund av att han underlåtit att redovisa en fastighetsförsäljning. Skattetillägget i nu förevarande mål är således väsentligt mycket högre. Den skattevinst som en oriktig uppgift skulle medföra om den inte upptäcks kan dock också i absoluta tal skilja sig avsevärt mellan t.ex. en privatperson och ett bolag med stor omsättning. Det principiella synsätt som kom till uttryck i rättsfallet är därför i och för sig tillämpligt även på situationer som den som nu är i fråga.
Trots det nu sagda framstår det i ett fall som det förevarande som stötande om det allmänna skulle tillgodogöra sig ett belopp på över 70 milj. kr med anledning av ett oavsiktligt - om än anmärkningsvärt - förbiseende av den skattskyldige. Regeringsrätten anser därför att en påföljd som innebär att hela skattetillägget skall tas ut inte står i rimlig proportion till bolagets försummelse. Någon möjlighet till delvis befrielse från skattetillägg fanns inte i den vid 2001 års taxering gällande lagstiftningen. Bolaget skall därför befrias från skattetillägget i sin helhet."
Kommentar:
Det bör betonas att målet avser 2001 års taxering, vilket innebär att frågan om befrielse bedömdes enligt de bestämmelser som ska tillämpas för taxeringsår 2003 och tidigare. Från och med taxeringsåret 2004 tillämpas nya regler som ökat möjligheterna till befrielse från skattetillägg. Numera är det tillräckligt att det skulle vara oskäligt att ta ut skattetillägg med fullt belopp för att befrielse ska kunna ske (tidigare krävdes att det skulle vara uppenbart oskäligt). I förarbetena till den lagstiftningen förs en omfattande diskussion avseende möjligheterna att medge befrielse då skattetilläggsbeloppet som sådant uppgår till betydande belopp. Proportionalitetsprincipen har också på ett tydligare sätt kommit till uttryck i lagtexten (5 kap. 14 § tredje stycket p. 1 TL). Enligt nu gällande rätt kan vidare den skattskyldige befrias delvis från skattetillägg (till hälften eller en fjärdedel).
Kontakta oss
Rättslig vägledning växer
Skatteverkets rättsinformation har flyttat till den nya webbplatsen Rättslig vägledning. Skatteverkets handledningar har upphört att tryckas och ersätts av Rättslig vägledning.
Aktuellt
-
Tänk på att redovisa dricks om inte arbetsgivaren gjort det
Dricks är en skattepliktig ersättning och den som tar emot dricks ska ta upp ers...
-
Redan fler kontrollbesök än hela förra året
Sedan slutet av förra året har Skatteverket skalat upp antalet kontrollbesök i f...
-
Sista minuten-tips till den som ännu inte har deklarerat
2,2 miljoner personer har fortfarande deklarationen framför sig. Sista deklarati...
Tillsammans gör vi samhället möjligt