Kontakta oss
Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Rättsfall från kammarrätten

Eftertaxering, brutet orsakssamband

Beslutande instans: Kammarrätten

Datum: 2005-11-07

Område: Förfarande och process

Dnr/målnr/löpnr:
4519-03
Kammarrätten anser att det för eftertaxering erforderliga sambandet mellan en oriktig uppgift och det felaktiga taxeringsbeslutet saknas, trots att Skatteverket följt den oriktiga uppgiften.

Eftertaxering för 1996  
 
Kammarrätten i Göteborg (KR) anser att det för eftertaxering erforderliga sambandet mellan en oriktig uppgift som den skattskyldige lämnat och det felaktiga taxeringsbeslutet saknas, trots att Skatteverket följt den oriktiga uppgiften i deklarationen och det inte framgår att Skatteverket gjort en felaktig rättslig bedömning av den aktuella frågan.

Omständigheterna i målet är i korthet följande.

Ett bolag, som ingår i en koncern, redovisar i deklarationen taxeringsåret 1996 försäljning av aktier i 14 företag. I denna redovisning ingår, såvitt nu är av intresse, försäljning av aktier i ett visst aktiebolag, nedan kallat NTH. Det skattemässiga resultatet av den försäljningen redovisas med en förlust på 6,8 milj. kr, med vilket belopp avdrag medges vid taxeringen. I deklarationen lämnar bolaget en upplysning av innebörd att bolaget tillämpat den s.k. strukturregeln i 27 § 4 mom. lagen om statlig inkomstskatt (SIL) och som skattemässigt anskaffningsvärde använt aktiernas marknadsvärde 253 milj. kr. Vid senare företagen skatterevision framkommer att ifrågavarande aktier var näringsbetingade och att som anskaffningsvärde därför borde ha använts koncernens "ärvda" skattemässiga anskaffningsvärde enligt den s.k. koncernregeln i 2 § 4 mom.10 st . SIL. Det hör till saken att vid tidpunkten för bolagets inlämnande av deklarationen var rättsläget oklart när det gäller vilken regel som skulle tillämpas i ett fall som det aktuella och att Regeringsrätten i december 1996 (RÅ 1996 not. 295) fastslog att strukturregeln och koncernregeln kan tillämpas parallellt. Skattemyndigheten (SKM), som anser att bolaget genom att inte lämna upplysningar i deklarationen om att aktierna varit näringsbetingade har lämnat oriktig uppgift, eftertaxerar bolaget för 182 milj. kr samt påför skattetillägg.

Bolaget överklagar taxeringsbeslutet och beslutet om skattetillägg till länsrätten (LR) och anför att bolagets redovisning baserats på bolagets uppfattning att aktier, kapitalplaceringsaktier såväl som näringsbetingade aktier, som förvärvats från annat koncernbolag skattemässigt ska anses förvärvade till marknadsvärdet och att detta också var SKM:s uppfattning vid den tidpunkt då bolagets deklaration granskades. Att detta varit SKM:s uppfattning stöds, enligt bolaget, av det faktum att myndigheten inte övervägt att avvika från bolagets deklaration beträffande försäljning av aktier i annat bolag (nedan kallat ABH) för vilket det klart framgått av deklarationen att dessa varit näringsbetingade. Huruvida det av deklarationen framgått, eller inte framgått, att aktierna i NTH varit näringsbetingade har varit en uppgift som SKM i det konkreta fallet bedömt som obehövlig. Den felaktiga taxeringen berodde därför, enligt bolaget, inte på att bolaget lämnat oriktig uppgift utan på att SKM gjort en felaktig rättslig bedömning.

LR avslår bolagets överklagande. Länsrätten konstaterar att rättsläget vid tillfället för inlämnande av deklarationen var oklart och att bolaget därför i sin deklaration borde ha upplyst om att det rörde sig om näringsbetingade aktier. Genom att inte göra detta har bolaget lämnat oriktig uppgift. Beträffande orsakssambandet anser LR att när en oriktig uppgift har lämnats och följts vid taxeringen är kravet på orsakssamband uppfyllt, oavsett om det kan sägas att den oriktiga uppgiften bort upptäckas vid taxeringskontrollen. Enligt LR finns det inget som tyder på att SKM har gjort någon rättslig bedömning och den argumentation som bolaget framfört angående vad som granskats och vilka bedömningar som gjorts av granskaren enbart är antaganden från bolagets sida. Därmed är kausaliteten mellan den oriktiga uppgiften och det felaktiga beslutet inte bruten.
 
Bolaget överklagar till KR som bifaller överklagandet. I KR hörs granskaren som uppger att hennes personliga uppfattning var att koncernregeln skulle tillämpas beträffande näringsbetingade aktier men att hon bland kollegerna haft svårt att få genomslag för sin uppfattning. En upplysning om att aktierna i NTH var näringsbetingade skulle därför enligt hennes uppfattning ha resulterat i samma bedömning som gjordes beträffande aktierna i ABH, vilka redovisades som näringsbetingade och där marknadsvärdet godtogs som anskaffningsvärde.

KR delar LR:s bedömning att bolagets underlåtenhet att i deklarationen upplysa om att aktierna i NTH var näringsbetingade innebär att bolaget därmed lämnat en objektivt sett oriktig uppgift. KR anser dock att det för eftertaxering nödvändiga sambandet mellan den oriktiga uppgiften och taxeringsbeslutet saknas och att därmed förutsättningar för eftertaxering inte föreligger. Som skäl anger KR att den osäkerhet om rättsläget som funnits hos SKM och den, som det senare visat sig, felaktiga tolkning av rättsläget som RSV under 1996 gett uttryck för i olika sammanhang, ger stöd för att SKM:s beslut att vid den ordinarie taxeringen godta bolagets redovisning av försäljningen av aktierna i NTH varit en följd av myndighetens bedömning att strukturregeln skulle tillämpas. 

Kommentar:
Skatteverket kommer att överklaga KR:s dom. Skatteverket kommer därvid att hävda att ett orsakssamband inte kan anses brutet av det skälet att verket, om den skattskyldige korrekt redovisat alla relevanta omständigheter beträffande en viss fråga, sannolikt skulle ha gjort en felaktig rättslig bedömning.