Att förlora en närstående är ofta känslomässigt omvälvande. För många kan det vara svårt att behöva hantera praktiska saker kring dödsfallet. Vi har samlat konkreta saker att tänka på för dig som förlorat någon i din närhet.
Här listar vi sju centrala delar att tänka på att göra:
Om ett dödsbo ska ha en annan adress än den som var aktuell vid dödsfallet ska den nya adressen anmälas till Skatteverket.
När dödsfallet blivit registrerat i folkbokföringsdatabasen skickar Skatteverket ut en blankett för att anmäla ny adress för dödsboet. Det sker ungefär en vecka efter att registreringen inkommit till oss. Det går bra att göra en ändring av dödsboets adress vid ett senare tillfälle.
Skatteverket meddelar inte dödsboets nya adress till andra offentliga aktörer eller privata aktörer. Du som representerar dödsboet måste därför själv dela den nya adressen med andra aktörer som till exempel andra myndigheter, banker och företag. Skatteverket registrerar den nya adressen så att brev exempelvis inkomstdeklarationen från Skatteverket ska komma till rätt adress. När en person avlider är det inte längre möjligt att göra några ändringar i folkbokföringsadressen. De flesta företag och myndigheter skickar post till folkbokföringsadressen. För att dödsboet ska få annan post, kan du anmäla eftersändning hos Svensk Adressändring.
Anmäl ny adress för dödsboet:
När någon i din närhet dött är det delägarna i dödsboet som ansvarar för dödsboets inkomstdeklaration. Delägare är oftast du som är närmast anhörig, eller ett ombud som du har utsett.
För att Skatteverket ska kunna svara på frågor om dödsboets deklaration behöver den dödsbodelägare som kontaktar Skatteverket vara registrerad som deklarationsombud.
Deklarationsombudet har också behörighet att bland annat lämna inkomstdeklarationen elektroniskt åt ett dödsbo och även att begära anstånd med att lämna in deklarationen.
Alla dödsbodelägare behöver skriva under ansökan om deklarationsombud. Ansökan om deklarationsombud kan du göra via blanketten Deklarationsombud:
De som ingår i dödsboet ska göra en bouppteckning för den som dött. Fundera på om du själv vill eller kan göra en bouppteckning eller om du behöver anlita professionell hjälp. Att göra bouppteckning innebär att man går igenom och gör en skriftlig sammanställning av den avlidnes och den eventuelle efterlevande makans eller makens tillgångar och skulder. Bouppteckningen är dödsboets legitimationshandling och visar vem som har rätt att företräda dödsboet. Registrerad bouppteckning behövs ofta för att banker ska tillåta uttag från den avlidna personens konto eller gemensamma konton.
Om dödsboet säljer tillgångar, exempelvis fastigheter eller bostadsrätter, är det viktigt att det finns pengar kvar i dödsboet för att kunna betala den kommande vinstskatten. Du redovisar vinstskatt från bostadsförsäljning som en skuld för dödsboet.
Bouppteckningen ska göras senast tre månader efter dödsfallet och skickas in till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet.
Skatteverket skickar ett informationsbrev med ett ärendenummer och personuppgifter för den avlidna personen. Vi skickar brevet tidigast tre veckor efter dödsfallet.
När någon dött är det delägarna i dödsboet eller deklarationsombudet som ansvarar för dödsboets inkomstdeklaration. Ett dödsbo ska deklarera för det år dödsfallet inträffade. I deklarationen ska dödsboet redovisa alla inkomster under inkomståret.
Om den avlidne var bosatt i Sverige vid sin död är dödsboet obegränsat skattskyldigt i Sverige. Det betyder att dödsboet ska redovisa även inkomster från utlandet, till exempel pension från ett annat land.
När Skatteverket fattar beslut om dödsboets slutliga skatt skickar vi ett slutskattebesked till dödsboet. I slutskattebeskedet får du reda på om dödsboet har skatt att få tillbaka eller betala och i så fall hur mycket.
Banken avregistrerar ofta automatiskt det konto som finns registrerat hos Skatteverket för återbetalning av skatt. Skatteverket betalar ut pengarna via utbetalningskort till den adress som dödsboet är skrivet på. Det är därför viktigt att se till att rätt adress är anmäld till oss.
Om dödsboet har skatt att betala, ska du betala in skatten senast det datum som framgår av dödsboets slutskattebesked. Du hittar alla inbetalningsuppgifter i slutskattebeskedet.
Kremering eller gravsättning av en avliden person ska ske inom en månad från dödsfallet. Efter en kremering ska urnsättning ske inom ett år.
För att genomföra kremering eller gravsättning behöver dödsboet ett intyg från Skatteverket. Det intyget beställer begravningsbyrån eller kyrkan.
Om kremering eller gravsättning inte kan ske inom en månad behöver anhörig, närstående eller annan som ordnar med begravning begära anstånd hos Skatteverket. Skatteverket får bara bevilja anstånd om det finns särskilda skäl. Du söker anstånd genom att skriva eller ringa till Skatteverket och förklara varför begravningen inte kan ske inom en månad.
Ett dödsbo är skattemässigt avslutat när dödsboets alla tillgångar är skiftade. Det betyder att tillgångarna ska vara uppdelade och överförda, deklarationen inlämnad för sista gången och dödsboet har fått tillbaka eller betalat in skatten. Dödsboet brukar oftast bli avslutat året efter dödsfallet. Arvskifteshandlingen ska inte skickas in till Skatteverket.
Tänk på att du som har ärvt tillgångar exempelvis värdepapper eller fastighet måste föra över dem till dig själv. Annars finns risk att banker och andra skickar felaktiga kontrolluppgifter till Skatteverket.
På webbplatsen efterlevandeguiden.se finns samlad information från Skatteverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten, om vad du behöver tänka på när en närstående dör.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.