På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?
På grund av planerat underhållsarbete förekommer det kortare avbrott på webbplatsen lördagen den 17 och söndagen den 18 juni
Det pågår tekniskt underhåll på Mina sidor kl. 15.00-17.00. Vissa tjänster fungerar inte under den här tiden.
Varning bluffmejl
Just nu är det problem att ringa Skatteupplysningen. Felsökning pågår. Vänligen försök igen senare.
- Privat
- » Folkbokföring
- » När en anhörig dör
- » Deklarera dödsbo
Deklarera dödsbo
När någon avlidit är det delägarna i dödsboet, det vill säga i regel de som är närmast anhöriga, eller ett ombud som delägarna har utsett, som är ansvariga för dödsboets deklaration.
Året för dödsfallet
Dödsboet ska lämna Inkomstdeklaration 1 för det år som dödsfallet inträffade. Det gäller för både den inkomst som den avlidna personen hade före dödsfallet och den eventuella inkomst som dödsboet har haft.
Deklarationsblanketten skickas till den adress som dödsboet är skrivet på.
Deklarera enkelt i vår e-tjänst
Om du som deklarerar för dödsboet deklarerar i e-tjänsten får du automatiska uträkningar och överföringar. För att kunna deklarera i e-tjänsten måste du först ansöka om att bli deklarationsombud för dödsboet och sedan använda din egen e-legitimation.
Våra e-tjänster
Har du ingen e-legitimation?
Senare år
Ett dödsbo finns kvar så länge det är oskiftat, det vill säga så länge det finns tillgångar som inte delats upp mellan arvingarna.
Ett dödsbo ska deklarera för år efter dödsfallsåret om boet
- har haft inkomst av tjänst, kapital eller näringsverksamhet på
sammanlagt 100 kronor eller mer - har ägt en eller flera fastigheter den 1 januari inkomståret
- ska betala avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader.
Ett dödsbo behöver inte lämna någon inkomstdeklaration om det enbart haft kapitalinkomster (ränta, utdelning, annan inkomst eller schablonintäkt) som det lämnats kontrolluppgift på.
Inkomster i utlandet
Om den avlidne var bosatt i Sverige vid sin död, är dödsboet obegränsat skattskyldigt. Detta innebär att dödsboet även ska ta upp inkomster från utlandet i deklarationen.
Vem räknas som dödsbodelägare?
Dödsbodelägare kan vara den avlidnes efterlevande make, registrerad partner, sambo, arvingar eller universella testamentstagare. Läs mer i broschyren Bouppteckning (SKV 461).
» Till broschyren Bouppteckning (SKV 461)
Vilka skatteregler gäller särskilt för dödsbon?
I de allra flesta fall gäller samma skatteregler för dödsbon som för privatpersoner. Vissa skatteregler gäller dock särskilt för dödsbon. Dessa regler varierar beroende på hur lång tid som gått sedan dödsfallet.
För dödsfallsåret gäller samma regler som skulle ha gällt om personen levt hela det året. Den avlidnes och dödsboets inkomster ska därför redovisas i en och samma deklaration. De tre första åren efter dödsfallet respektive det fjärde året efter dödsfallet och senare gäller särskilda regler.
Läs i Rättslig vägledning om vilka regler som gäller
» 
Läs mer om de tre första åren efter dödsfallet
» Läs mer om det fjärde året efter dödsfallet och senare
Skatteregistrering året efter dödsfallet
Efter dödsfallet tar dödsboet över den avlidnes skattekonto. Eventuellt över- eller underskott ligger kvar på kontot och ränta beräknas som vanligt.
Broschyrer
Störningar i telefonin
Just nu kan det vara svårt att komma fram till Skatteverkets växel (för ko
Kontakta oss
Hitta snabbt
Aktuellt
-
Rotavdrag vanligast bland män
Rotavdrag används mest av män medan rutavdraget är vanligast bland kvinnor. Det ...
-
Byråanstånd – tekniska problem befriar från förseningsavgift
Mellan 6 och 14 juni har det under tre tillfällen varit tekniska problem hos Ska...
-
Varning för andrahandsinloggning med BankID
Skatteverket varnar för att logga in mot Skatteverket via privata företags webbp...
Vår vision är ett samhälle där alla vill göra rätt för sig