Skatteverkets remissvar m.m.

Ert dnr 17.1-02699-2019

1 Sammanfattning

Skatteverket tillstyrker förslaget om att införa föreskrifter om hur uppgifter som behövs för att fastställa avgiftssatsen ska lämnas till Kammarkollegiet.
Skatteverket ser positivt på att det klargörs vilka uppgifter som Kammarkollegiet förväntar sig från Svenska kyrkan och att myndigheten kommer att ta hänsyn till en slutavräkning vid fastställande av avgiftssatsen. Vi vill ändå lämna följande kommentarer till förslaget. 

• Benämningen ”Att erhålla från Skatteverket” (rad 17) är missvisande på så sätt att beloppet som framgår i filen för respektive huvudman inte motsvarar den utbetalning som Skatteverket betalar ut det aktiva året. 
• Slutavräkning (rad 18) bör avse den förväntade slutavräkning som Skatteverket betalar ut det aktiva året. 
• Föreskriften tar inte upp frågan om hur slutavräkning ska redovisas för huvudmän som omfattas av indelningsändringar.

2 Skatteverkets synpunkter

Skatteverket tillstyrker förslaget om att införa föreskrifter om hur uppgifter som behövs för att fastställa avgiftssatsen ska lämnas till Kammarkollegiet.

Mot bakgrund av de diskussioner som har förts mellan Kammarkollegiet, Svenska kyrkan och Skatteverket sedan ändringen av reglerna kring begravningsavgifter vill Skatteverket framhålla att vi är positiva till detta förtydligande från Kammarkollegiet.

Vi har gjort ett par iakttagelser angående vilka uppgifter som Svenska kyrkan förväntas lämna i filerna.

2.1 ”Att erhålla från Skatteverket”

Rad 17 benämns ”Att erhålla från Skatteverket” det aktiva året vilket inte är en korrekt beskrivning. Det summerade beloppet på raden motsvarar inte vad den enskilda begravningshuvudmannen kommer att få utbetalt, varken i preliminära medel, slutavräkning eller totalt under det aktiva året. Det beror bland annat på att Skatteverket betalar ut en slutavräkning för aktivt år -2 medan Kammarkollegiet tar hänsyn till slutavräkningen för aktivt åt -3.

2.2 Årtal för slutavräkning

Skatteverket förespråkar att Kammarkollegiet tar hänsyn till slutavräkningen ett år tidigare än enligt de föreslagna föreskrifterna. Att ta hänsyn till slutavräkningen först tredje året efter beskattningsåret är ett avsteg från tidigare gällande rutin då slutavräkningen beaktades hos respektive huvudman inför fastställande av enskilda avgiftssatser. Uppgifterna om förväntad slutavräkning skulle kunna beräknas av huvudmännen, Kammarkollegiet eller Skatteverket.

I och med att fler och fler slutliga beslut om skatt fattas före september månad året efter beskattningsåret blir differenserna mellan beskattningsutfallet i september och de slutliga utfallet i mitten av november allt mindre. Vid fastställande av andra skatter och avgifter, så som kommunalskatter och kyrkoavgifter, beaktas en likande slutavräkning redan andra året efter inkomståret.

Om slutavräkningen beaktas först tredje året är det dessutom fler huvudmän som kommer att omfattas av indelningsändringar och därmed måste beakta omfördelning av andelstal för att beräkna slutavräkningen.

2.3 Indelningsändringar

Föreskriften tar inte upp frågan om hur slutavräkning ska redovisas för huvudmän som omfattas av indelningsändringar. Det bör därför förtydligas hur Kammarkollegiet förväntar sig att slutavräkningen ska fördelas för de huvudmän som berörts av organisatoriska förändringar sedan de preliminära avgifterna betalades ut.

3 Konsekvenser för Skatteverket

Föreskrifterna får inte några konsekvenser för Skatteverkets hantering av begravningsavgifter.