Datum: 2022-09-19
8-1778418
Skatteverket har inga invändningar mot att förslaget genomförs.
Skatteverket lämnar dock vissa synpunkter på förslaget. Synpunkterna avser oklarheter gällande definitionen av ”stödgrundande kostnad” samt bedömning av behov av sekretessbrytande bestämmelse för det fall handläggande myndighet har behov av information från Skatteverket.
Förslaget medför inte några konsekvenser för Skatteverket.
Skatteverket har inga invändningar mot att förslaget genomförs.
Skatteverket anser dock att definitionen av stödgrundande kostnad är oklar, se avsnitt 2.1.
Skatteverket lyfter även frågan om det kan finnas ett behov av en sekretessbrytande bestämmelse, se avsnitt 2.2.
Av 4 § Förslag till förordning om mediestöd, fortsättningsvis benämnd FFOM, framgår att stödgrundande kostnad är den årliga lönekostnaden, inklusive sociala avgifter, för den redaktionella personalen.
Den stödgrundande kostnaden har betydelse för beräkningen av det allmänna redaktionsstödet (10 § FFOM).
Vad utredningen närmare avser med förordningstextens ”lönekostnaden, inklusive sociala avgifter,” redogör inte utredningen för (s.177).
Enligt Skatteverkets mening kan man uppfatta förordningstexten som att den stödgrundande kostnaden omfattar all utgiven ersättning till den redaktionella personalen, oavsett om ersättningen utgått kontant eller i form av skattepliktig förmån. Därutöver ingår därpå belöpande kostnader i form av lagstadgade avgifter samt avgifter på grund av avtal (avtalade avgifter).
Den stödgrundande kostnaden har även betydelse vid prövningen om förutsättning finns för att få allmänt redaktionsstöd samt utökat redaktionsstöd (7–9 samt 13 §§ FFOM). Vid bestämning av förslagets nivå beräknar utredningen nivån utifrån den kollektivavtalade lägstalönen för en journalist utan akademisk examen per månad från april 2022, 24 931 kronor (s. 172). Utredningens referenslön inkluderar som Skatteverket uppfattar Journalistavtalet förmåner i form av kost och bostad till det värde som tillämpas vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter (se Journalistavtalet, Kollektivavtal för redaktionspersonal 2020–2023, Löneavtal bilaga 1, s. 81).
Den tillämpade referenslönen omfattar således förmåner som är schablonmässigt bestämda.
Att schablonmässigt bestämda förmåner ingår i den stödgrundande kostnaden motsägs dock av utredningens bedömning att redaktionsstödet ska baseras på faktiska lönekostnader inklusive sociala avgifter (s.179).
Vad gäller sociala avgifter medför utredningens beräkning av miniminivå för att kunna ta del av det allmänna och utökade redaktionsstödet osäkerhet om avtalade avgifter är en stödgrundande kostnad. Utredningen anför vad gäller nivån bland annat ”Medräknat sociala avgifter innebär det en lönekostnad på knappt 400 000 kronor per år för en årsarbetskraft” (s. 172).
Sker en beräkning av den årliga lönekostnaden inklusive sociala avgifter med ledning av utredningens referenslön (24 931 kronor per månad) där såväl lagstadgade som avtalade avgifter beaktas, kommer lönekostnaden att överstiga (drygt) 400 000 kronor per år. Vid beräkningen verkar utredningen därför inte inkluderat avtalade avgifter, utan enbart lagstadgade avgifter. Även om utredningens beräkning avser en lägstanivå, leder utredningens beräkning enligt Skatteverkets mening till att det blir oklart om avtalade avgifter vid tillämpning av denna förordning är en social avgift.
För avtalade avgifter har även en arbetsgivare enligt Lag (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader kostnader i form av särskild löneskatt. Även om den särskilda löneskatten därför kan sägas vara en kostnad för den redaktionella personalen, bör enligt Skatteverkets mening definitionen av den stödgrundande kostnaden medföra att den särskilda löneskatten inte ingår i den stödgrundande kostnaden.
Utredningens anför dock på s. 177 att förslaget ”innebär att stödunderlaget snävas in till att endast inbegripa kostnaderna för den personalstyrka som är anställd för att arbeta med journalistiska arbetsuppgifter för det allmänna nyhetsmediet.” Enligt Skatteverkets mening kan det tala för att utredningen avsett att även kostnader i form av särskild löneskatt på pensionskostnader hänförlig till redaktionell personal ska vara en stödgrundande kostnad. Enligt Skatteverkets mening exkluderar dock definitionen av begreppet stödgrundande kostnad avsiktligt eller oavsiktligt denna kostnad.
Av ovan följer sammanfattningsvis enligt Skatteverkets mening att det finns oklarheter om vad som ingår i stödgrundande kostnad. Är avtalade avgifter en stödgrundande kostnad? Om avtalade avgifter är en stödgrundande kostnad, är särskild löneskatt på avtalade avgifter en stödgrundande kostnad? Ingår förmåner, och i sådana fall vilka? Om förmåner ingår, hur ska värderingen av dem ske?
Enligt Skatteverkets mening bör förtydligande ske av vad som ingår i stödgrundande kostnad.
Av den föreslagna förordningen framgår att den årliga lönekostnaden, inklusive sociala avgifter, för den redaktionella personalen utgör stödgrundande kostnad (s. 176f).
Det framgår inte av promemorian om Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) är i behov av t.ex. individuppgifter från Skatteverket för handläggning, kontroll eller uppföljning av mediestödet. Om den handläggande myndigheten är i behov av uppgifter från Skatteverket, bör man i det fortsatta arbetet ta ställning till om det finns behov av en sekretessbrytande bestämmelse som specifikt avser MPRT.
Förslaget medför inte några konsekvenser för Skatteverket.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.