Ku2022/01448

1 Sammanfattning

Skatteverket tillstyrker att Koptisk-ortodoxa kyrkan i Skandinavien (Kyrkan) beviljas avgiftshjälp under förutsättning att den förtydligar hur medlemskap i Kyrkan är avgörande för skyldigheten att betala avgift till samfundet.

2 Skatteverkets synpunkter

Av 1 § lagen (1999:932) om stöd till trossamfund framgår att statens stöd till trossamfund kan lämnas som statsbidrag och som statlig hjälp med avgifter till registrerade trossamfund. Enligt 16 § lagen (1998:1593) om trossamfund får regeringen besluta att ett registrerat trossamfund ska få avgiftshjälp. Avgiftshjälp får lämnas endast till ett trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, är stabilt och har egen livskraft.

Kravet på att bidra till att upprätthålla och stärka de värderingar som samhället vilar på innebär att trossamfundet ska utöva sin verksamhet med respekt för andra människors lika värde samt bidra till en normbildning i samhället som överensstämmer med demokratins idéer. Samfundet bör motverka alla former av rasism och andra typer av diskriminering samt våld och brutalitet (prop. 1998/99:124 s. 63-66, 70-71).

För att få avgiftshjälp måste trossamfundet uppvisa ett visst mått av stabilitet, vilket innebär att samfundet ska ha bedrivit verksamhet här i landet under minst fem år. Sam­fund­et bör ha en organisatorisk struktur som är fast och tydlig, vilket enligt förarbetena innebär att samfundet och dess organisatoriska delar utgör juridiska personer. Verksamheten bör i huvudsak finansieras av medlemmarna eller de som betjänas av samfundet.

Trossamfundet måste ha egen livskraft vilket här innebär att samfundet måste ha nått en viss storlek i fråga om antalet medlemmar eller betjänade. Som huvudregel bör ett samfund betjäna minst 3000 personer.

Skatteverket anser att lagens krav på grundläggande värderingar, stabilitet och livskraft i och för sig är uppfyllda i detta fall.

För att statligt stöd i form av avgiftshjälp via Skatteverket ska fungera måste grunden för medlemskap och avgiftsskyldighet stå helt klart för alla medlemmar samt att samfundet tydligt informerat medlemmarna om avgiftsskyldigheten och vad det innebär att betala avgift via skattebetalningssystemet.

Andra registrerade trossamfund än Svenska kyrkan ska skaffa skriftligt samtycke från de personer vilkas avgifter ska tas in med statlig hjälp. Samtycket ska avse dels avgiftsskyldig­heten till samfundet och dels att avgiften tas in med statlig avgiftshjälp. Det ska vara tydligt för medlemmarna att man kan gå ur samfundet och dra tillbaka sitt samtycke. Om trossamfundets stadgar innehåller regler om skyldighet för medlemmarna att betala avgift till trossamfundet i den ordning som gäller för skatter och avgifter så behövs inte något skriftligt samtycke från var och en av medlemmarna.

Kyrkan har genom sina stadgar valt att koppla samtycke till avgiftshjälpen till medlemskapet i samfundet. En individ som är medlem i Kyrkan ska alltså därmed anses ha lämnat det samtycke som krävs enligt 6 § lag (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund. Ett utträde ur Kyrkan (som då även innebär ett återtagande av samtycke till avgiftshjälp) kan endast ske genom ett beslut av ärkebiskopen i samråd med kyrkoherden och efter medlings­försök med medlemmen som begär utträde (se 3 § Medlemskap och 5 § Om avgiftshjälp i Kyrkans stadgar). Kyrkan uttrycker i sin ansökan att det ska vara möjligt att lämna och återta samtycke till avgiftshjälpen via en blankett om stadgarnas lydelse inte anses tillräckligt tydliga för ändamålet. I den bifogade medlemsinformationen om kyrkoavgiften skriver Kyrkan att givandet av kyrkoavgift kan återkallas genom att medlemmen skickar in en blankett. I blanketten nämns dock ingenting om utträde ur Kyrkan. Enligt Skatteverket kan det därför inte anses vara helt tydligt för individen vad som gäller för samtycke till avgiftshjälp och åter­tagande av ett sådant samtycke. Om avgifts­skyldig­heten kopplas till medlemskap i Kyrkan så innebär alltså nuvarande stadgar att avgiftsskyldigheten är beroende av Kyrkans beslut om utträde ur Kyrkan. Det riskerar att försena en medlems utträde och att denne får betala avgift för kommande år om Kyrkans beslut dröjer till efter den 1 november. Det behöver därför förtydligas vad som gäller för utträdesdatumet i avgiftssammanhang. Ett sådant förtydlig­ande kan framgå genom en utökad information om kyrkoavgiften (bilaga G [a]) och blanketten om utträde ur samfund och återtagande av samtycke till avgiftshjälp (bilaga I).

Ett annat alternativ för Kyrkan är att ändra stadgarna i detta avseende och istället tillämpa krav på ett skriftligt samtycke från var och en av medlemmarna som inte alls är beroende av frågan om medlemskap i Kyrkan.

Skatteverket anser alltså att ansökan om avgiftshjälp kan godkännas under förutsättning att samfundet förtydligar hur medlemskap i Kyrkan är avgörande för skyldigheten att betala avgift till samfundet.

I det fall samfundet beviljas avgiftshjälp kommer Skatteverket ta kontakt med samfundet för att lämna information om den praktiska hanteringen och de tekniska förutsättningarna för informationsutbyte mellan samfundet och Skatteverket.