Datum: 2022-12-19
8-2048016
Skatteverket har inget att invända mot förslaget. Skatteverket har dock följande synpunkter på förslaget om att införa ett centralt register över stöd av mindre betydelse.
Förslaget innehåller inga uppgifter om hur det centrala registret över stöd av mindre betydelse konkret ska utformas i Sverige samt vilka krav som kommer ställas på stödgivande myndigheter avseende rapportering till registret. Av förslaget framgår inte heller bestämmelser om vid vilka tidpunkter rapporteringen till det föreslagna centrala registret över stöd av mindre betydelse ska göras.
Skatteverket hanterar stöd av mindre betydelse bl.a. i form av nedsättning av arbetsgivaravgifterna, vilka redovisas i arbetsgivardeklaration och beviljas på månadsbasis. Det bör därför framhållas att om rapportering ska ske löpande vid varje tidpunkt som ett nytt stöd beviljas innebär det, baserat på 2021 års uppgifter, att antalet rapporteringar som Skatteverket ska göra kan uppskattas till ca 370 000 per år. För vissa stöd är tidpunkten för stödets beviljande därtill inte helt given.
Flera av de stöd av mindre betydelse som hanteras av Skatteverket avser relativt låga belopp. Som exempel kan anges regional skattereduktion för boende i vissa områden där stödet uppgår till maximalt 1 675 kr per stödmottagare och år och baserat på 2021 års uppgifter omfattar ca 136 000 näringsidkare.
För att begränsa administrationen skulle ett alternativ därför kunna vara att alla stöd av mindre betydelse rapporteras vid ett och samma tillfälle så att rapporteringen till det föreslagna registret kan göras på årsbasis eller motsvarande. Om detta inte är möjligt, anser Skatteverket att det föreslagna registret bör utformas på ett sätt som gör det möjligt att på elektronisk väg löpande göra rapporteringar.
Enligt förslagets artikel 6 ska nytt stöd av mindre betydelse beviljas först efter det att en kontroll av att detta inte medför att det totala beloppet av stöd av mindre betydelse som beviljas det berörda företaget överskrider relevanta takbelopp. Eftersom flera av de stöd av mindre betydelse som hanteras av Skatteverket beviljas på månadsbasis och genom ett automatiserat förfarande (om en arbetsgivardeklaration har lämnats i rätt tid och på rätt sätt, anses ett beslut om skatten och avgifterna ha fattats i enlighet med deklarationen, 53 kap. 2 § skatteförfarandelagen [2011:1244]), är det Skatteverkets uppfattning att den kontrollmöjlighet som finns i dag genom att stödmottagaren intygar att mottagna stöd inte överskrider relevanta takbelopp, bör behållas som kontrollverktyg i det automatiserade förfarandet för att på så vis begränsa administrationen och göra kontrollen praktiskt möjlig.
Om kontrollen i stället ska ske mot det föreslagna registret före det att stöd kan beviljas, innebär det att en realtidskontroll behöver göras. Det förutsätter att det är tekniskt möjligt att utforma registret på ett sätt som gör det möjligt att parallellt med rapporteringar i registret också stämma av uppgifter däri. För att ett elektroniskt informationsutbyte ska kunna ske på ett effektivt sätt krävs det att förutsättningarna för registrering och spridning av uppgifter säkerställs.
Vidare framgår av förslaget att inom begreppet företag ryms alla de företag som ingår i en och samma intressegemenskap på ett sådant sätt att de bör ses som en enhet (”ett enda företag”) vid tillämpningen av regeln om stöd av mindre betydelse. Om det föreslagna centrala registret över stöd av mindre betydelse ska användas för kontroll före det att stöd beviljas, bör registret även innehålla uppgift om när två eller flera företag ska betraktas som ett enda företag samt löpande förändringar i det avseendet.
Enligt förslaget ska i det centrala registret över stöd av mindre betydelse offentliggöras information om bl.a. stödmottagarens sektor på grundval av den statistiska näringsindelningen i Europeiska gemenskapen (Nace). Skatteverket har i dag inte tillgång till denna uppgift om företag som mottar stöd av mindre betydelse varför det behöver göras en ändring i befintlig lagstiftning så att verket kan inhämta uppgiften. Det ska också framhållas att lämnandet av denna uppgift kommer innebära en ökad administrativ börda för stödmottagande företag.
Eftersom stöden beviljas till företag som också omfattar enskilda näringsidkare innebär det föreslagna centrala registret över stöd av mindre betydelse att personuppgifter kommer att behandlas. Därför är det viktigt att det tidigt i den fortsatta processen tas höjd för och säkerställs att registret införs i förenlighet med dataskyddsregleringen. Det innebär exempelvis att den rättsliga grunden och ändamålet med det offentliga registret tydligt anges. Likaså är det viktigt att överväga och reglera mängden uppgifter samt vilka uppgifter som registret ska omfatta.
Ett eventuellt register kommer inte ha direkt eller indirekt koppling till Skatteverkets verksamhet. Skatteverket kommer endast att på samma sätt som andra aktörer som betalar ut stöd registrera in samt hämta ut uppgifter ur det eventuella registret. Det är därför Skatteverkets uppfattning att verket inte är en lämplig myndighet för hantering av registret.
Förslaget kommer innebära ökad administration och kostnader för Skatteverket. Att beräkna beloppen, summera, sammanställa och rapportera kommer att kräva omfattande manuell hantering för Skatteverket. Förslaget kommer också innebära IT-utveckling. Den faktiska kostnadsberäkningen blir dock beroende av och hur registret kommer att utformas och hur det ska användas.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.