Skatteverkets remissvar m.m.

Fi2023/00722

Skatteverket har inte något att invända mot att förslaget genomförs.

Skatteverket lämnar dock följande synpunkter.

Sekretessfrågor (avsnitt 3.10)

Förslaget innebär att Skatteverket får stöd att behandla uppgifter om elstöd i beskattningsdatabasen. Utbetalning av elstödet ska enligt förslaget hanteras på skattekontot. Skatteverket kommer att hantera all handläggning, inklusive beslut och utbetalning, i beskattningsdatabasen. Någon hantering av uppgifter i ansökningar eller i beslut som gäller elstöd kommer alltså inte att ske utanför beskattningsdatabasen. Uppgifterna i beskattningsdatabasen är sekretessreglerade i 27 kap. 1 § andra stycket 1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Sekretessen är absolut. För att allmänhetens intresse av insyn i bl.a. besluten om elstöd ska få genomslag behöver därför detta lösas lagtekniskt. En möjlighet kan vara att det i 27 kap. OSL införs ett undantag från den sekretess som föreskrivs i 27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL för uppgifter och beslut i ärende om elstöd.

Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter

Förslaget innebär att nätföretagen eventuellt kan komma att lämna uppgifter som är säkerhetsskyddsklassificerade och som ska hanteras i enlighet med säkerhetsskyddslagen (2018:585). Om sådana uppgifter kan komma att lämnas och hur de ska hanteras behöver enligt Skatteverket i den fortsatta beredningen av förslaget bli föremål för överväganden. Även behovet av ytterligare sekretess- och dataskyddsbestämmelser bör övervägas.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser (avsnitt 3.11)

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 16 maj 2023. Skatteverket behöver dock ytterligare tid för att hinna förbereda handläggning, inhämtning av uppgifter och utveckling av nödvändiga it-system. Risken är annars att ansökningsförfarandet inte hinner bli klart i tid till den 30 maj 2023. Ett ikraftträdande den 1 maj 2023 skulle därför vara önskvärt.

Vissa redaktionella synpunkter

På ett par ställen i promemorian avseende förfarandet för elstöd till företag står det att tillämpning av avräkningslagen innebär att avräkning ska ske för vissa statliga fordringar. Eftersom avräkningslagen är tillämplig på alla fordringar som handläggs som allmänt mål (dvs. även de som inte är statliga fordringar) föreslår Skatteverket följande tillägg:

Sidan 12, andra stycket fjärde meningen under rubriken Skälen för förslaget

Att lagen om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter är tillämplig innebär även att avräkning ska ske för vissa statliga fordringar.

Ändras förslagsvis till

…. ska ske för bl.a. vissa statliga fordringar.

Sidan 28 tredje stycket sista meningen, författningskommentaren till 5 § förslaget till lag om förfarande för elstöd till företag

Att lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter är tillämplig innebär även att avräkning ska ske för vissa statliga fordringar.”

Ändras förslagsvis till;

…. att avräkning bl.a. ska ske för vissa ...

Konsekvensanalys (avsnitt 4)

Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Av konsekvensanalysen framgår att en rimlig uppskattning av antalet tillkommande ärenden kan göras utifrån en jämförelse med reglerna för tillfälliga anstånd med betalning av skatter och avgifter där 0,017 procent av ärendena överklagats. Med antagandet att måltillströmningen kommer att ligga på motsvarande nivå kan antalet beräknas till 100 (600 000 ‧ 0,00017 = 100).

Skatteverket ifrågasätter om denna jämförelse är relevant med hänsyn till att utformningen av förslag till förordning om elstöd till företag är mer komplicerad till sin karaktär i förhållande till bestämmelserna för tillfälliga anstånd med betalning av skatter och avgifter. Skatteverket gör bedömningen att utformningen har större likheter med utformningen av omställningsstödet. Därutöver tillkommer att förslaget omfattar en större population än vad som gällde för omställningsstödet. Det kan därför antas att antalet överklaganden kommer att vara väsentligt högre.