Skatteverkets remissvar m.m.

Finansdepartementet
103 33 Stockholm

Fi2015/2020

1  Sammanfattning

Skatteverket stöder utredningens förslag att inte föreslå en skatt på dubbdäcksanvändning.

Det är angeläget att skattesystemet är så enkelt som möjligt. Om en lag enligt bilaga 2 i betänkandet ändå införs anser Skatteverket att

–skatteperioden bör begränsas till så få tidsperioder som möjligt, t.ex. kalenderdygn och period som avses i 8 § (vintersäsong),

– det uttryckligen ska regleras när en anmälan ska anses gjord, att en anmälan anses gjord endast om anmälan innehåller föreskrivna uppgifter, att en ofullständig anmälan ska avvisas av Transportstyrelsen samt att det i författningskommentaren till 11 § förtydligas så att det framgår att det alltid är ägaren av bilen som anses ha lämnat en anmälan,

– Skatteverkets och övriga involverade myndigheters roll och uppgifter uttryckligen bör framgå,

– befrielsegrund för tilläggsavgift bör vara generösare.

2  Skatteverkets synpunkter

2.1  Skatteverket har inget att invända mot utredningens bedömning att inte föreslå en skatt på dubbdäcksanvändning

Utredningen kommer fram till att en skatt på dubbdäcksanvändning inte behövs. Skatteverket stöder den bedömningen.

2.2  Synpunkter om förslagen ändå genomförs

Utredningen lämnar ändå ett förslag på hur en lag om skatt skulle kunna utformas. Skatteverket har följande synpunkter på förslaget.

2.2.1  Skatteperioder

Skatteverket anser att det bör övervägas om systemet kan förenklas ytterligare genom att skatteperioderna begränsas till så få tidsperioder som möjligt, t.ex. kalenderdygn och period som avses i 8 § (vintersäsong).

2.2.2  Formkrav för anmälan om dubbdäcksanvändning

Skatteverket anser att det uttryckligen av lagtext ska framgå

– vad som krävs för att en anmälan ska anses gjord (hur en anmälan ska utformas och vad den ska innehålla),

– att en anmälan anses gjord endast om anmälan innehåller föreskrivna uppgifter och

– att en ofullständig anmälan ska avvisas av Transportstyrelsen.

Skatteverket anser att det i författningskommentaren till 11 § bör göras förtydliganden så att det framgår att det alltid är ägaren av bilen som anses ha lämnat en anmälan.

2.2.3  Skatteverkets uppgifter

Av förslagets texter framgår följande:

Enligt förslaget till 13 § första stycket 1 lag om skatt på dubbdäcksanvändning i tätort får Skatteverket besluta om skatt om en anmälan om dubbdäcksanvändning inte har gjorts. Av författningskommentaren framgår att punkten tar sikte på situationer där det vid kontroll visar sig att dubbdäcksanvändningen inte har anmälts innan skattskyldigheten har inträtt.

Enligt förslaget till 13 § första stycket 2 lag om skatt på dubbdäcksanvändning i tätort får Skatteverket besluta om skatt om beslut enligt 2 § andra stycket inte kan fattas i enlighet med anmälan. Av författningskommentaren framgår att om en komplettering inte sker kan anmälan lämnas till Skatteverket för beslut.

Av brödtexten framgår att Skatteverket bör vara beskattningsmyndighet, men att Transportstyrelsen för Skatteverkets räkning ska kunna få fatta flertalet beslut genom automatiserad behandling. Kontrollen av att anmälningsskyldigheten följs ska utföras av Polismyndigheten som rapporterar förseelser till Skatteverket.

Skatteverket anser att fördelningen av uppgifterna mellan de olika myndigheterna uttryckligen ska regleras. Det är angeläget att ytterligare utreda om exempelvis Skatteverkets uppgift bör begränsas till att fatta beslut om skatt endast i de fall Polismyndigheten har lämnat en rapport om att ett fordon framförts utan att anmälningsskyldigheten fullgjorts samt att ofullständiga anmälningar ska avvisas. Det är också av vikt att det uttryckligen regleras för vilken period skatten ska beslutas i dessa fall.

2.2.4  Befrielsegrund för tilläggsavgift

Enligt förslaget till 19 § lag om skatt på dubbdäcksanvändning i tätort kan Skatteverket besluta om befrielse från betalningsskyldighet avseende skatt eller tilläggsavgift om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut skatten eller avgiften. Skatteverket konstaterar att tilläggsavgiften i förslaget betecknats som en särskild avgift och även har jämförts med ett skattetillägg. Tilläggsavgiften synes därmed jämställas med sådana särskilda avgifter som anges i 3 kap. 17 § skatteförfarandelagen (2011:1244), (SFL), dvs. förseningsavgift, skattetillägg och kontrollavgift. Gemensamt för dessa avgifter är att avgiften genom befrielse kan sättas ned helt eller delvis om det skulle vara oskäligt att ta ut avgiften med fullt belopp (51 kap. SFL). Befrielsereglerna ska tillämpas på en generöst och nyanserat sätt vilket bl.a. motiveras med att avgifterna anses utgöra en påföljd enligt artikel 6 i Europakonventionen. 

Mot bakgrund av avgiftens karaktär av sanktionsavgift anser Skatteverket därför att befrielsereglerna bör vara generösare och att det inte ska krävas att det är uppenbart oskäligt. 

3  Konsekvenser för Skatteverket

Skatteverket bedömer att ett genomförande av förslaget till lag om skatt på dubbdäcksanvändning i tätort kommer att medföra kostnadsökningar för Skatteverket enligt följande.

Skatteverket bedömer att förslagen medför engångskostnader uppgående till ca 2 000 000 kr för systemutveckling. Befintliga ärendehanteringssystem måste vidareutvecklas för att kunna hantera en ny ärendetyp, vilket medför kostnader för kravställning, utveckling och test. Vidare måste kopplingen till Transportstyrelsen ses över då grundbesluten som omprövas ska fattas där. Det tillkommer också kostnader för uppdatering av webben och tryckt informationsmaterial.

Skatteverket bedömer att förslagen medför kostnader uppgående till ca 3 500 000 kr per år i personalkostnader.

Skatteverkets kostnader om förslaget genomförs uppgår då till 5,5 miljoner, varav 2 miljoner är av engångskaraktär.