Bakgrund
Vid 1998 års taxering finns möjlighet att efter yrkande få avdrag från egenavgifterna med ett belopp som motsvararar 5 % av avgiftsunderlaget, dock högst 9 000 kr. Om näringsidkaren har anställda gäller särskilda regler. För delägare i handelsbolag sker beräkningen på visst sätt.
Aktuell problemställning
Man har hos skattemyndigheterna kunnat konstatera att en stor mängd av de skattskyldiga som skulle kunna yrka detta avdrag inte gjort så. På vissa skattekontor har hälften av de berättigade näringsidkarna inte yrkat avdrag. Det är före-trädesvis enskilda näringsidkare som lämnar blankett N 1 och som själva upprättar deklara-tionen som "missat" detta yrkande. Varför det är på detta sätt är svårt att besvara nu. Brist i informationen, svårtillgängliga regler ?
Problemet för närvarande är dock om avdraget ska tillgodoföras de skattskyldiga och hur.
Ett antal skattemyndigheter har varit i kontakt med mig och uttalat önskemål om riktlinjer för den praktiska hanteringen i samband med årets taxering.
Vilken typ av beslut är detta ?
Beslut om egenavgifter är ett debiteringsbeslut och fattas med stöd av uppbördslagen (numera skattebetalningslagen). Uppbördslagen innehåller inga särskilda regler om kommunikation varför de allmänna bestämmelserna i förvaltningslagens 20 och 21 §§ blir tillämpliga.
Handlingsalternativ
1. Vi gör inget alls.
Eftersom ifrågavarande avdrag medges efter yrkande är skattemyndigheten inte skyldiga att ex officio medge detta.
Detta kan leda till att skattekontoren får en mängd omprövningsbeslut vilka får rättas genom omräkning.
2. Tillgodoföra avdraget vid beredningen
Många skattemyndigheter bereder (rättar upp) deklarationsmaterialet innan registreringen. Om man kan identifiera näringsidkare som uppfyller kraven för att medges avdraget skulle detta kunna åtgärdas innan registreringen. Frågan är då hur beloppet ska beredas in och vilka krav det finns på kommunikation.
3. Åtgärda detta vid taxeringen.
Möjlighet finns att genom KONTUR söka fram just de näringsidkare som skulle vara berättigade till avdraget, men inte yrkat detsamma. I dessa fall sker beslutsredovisning i BRR.
Förslag till hantering
För de skattekontor som väljer att inte tillämpa alternativ 1 lämnas följande hanteringsförslag.
Riksskatteverket rekommenderar att man använder en kombination av alternativ 2 och 3. Åtgärda de som går vid beredningen (om sådan finns) medan övriga väljs ut och rättas.
Beredningsvarianten
Det som förefaller enklast för både den skatt-skyldige och för skattemyndigheten är att det som går att åtgärda innan registreringen också görs.
1. Vilka är det då som går att åtgärda vid detta tillfälle ?
Övriga får hanteras i taxeringen.
2. Hur bereds beloppet in ?
Om den skattskyldige vill ha avdraget kan beloppet beredas in vid kod 140 med röd penna. Vid denna kod anges även granskarens signatur.
Observera att eventuell sjukpennning ska beaktas vid beräkning av beloppet.
3. Kontakter med den skattskyldige
En eventuell ändring i deklarationen är till fördel för den skattskyldige varför man kan tillämpa ett förenklat förfarande i dessa fall.
Som tidigare framhållits är det förvaltnings-lagens regler om beslut m.m. som gäller i dessa fall. Det kan vara lämpligt att använda ett standardbeslut som kan skickas utan övervägande.
Exempel på utformning;
Vid 1998 års taxering finns en möjlighet att få ett avdrag från egenavgifterna med visst belopp. Du har inte yrkat detta avdrag i deklarationen. Skattemyndigheten har tillgodofört dig avdraget och detta kommer att framgå av skattsedeln 1998.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.