Om nätbedrägerier

Falska mejl eller sms

Om du har fått ett mejl eller sms som ser ut att komma från Skatteverket, men som du misstänker är falskt ska du

• inte klicka på länkar eller skanna qr-koder
• inte öppna bilagor
• inte svara på meddelandet.

Vår rekommendation är att du raderar mejlet eller meddelandet.

Om det står att du ska lämna ifrån dig uppgifter om bankkontonummer eller kreditkortsnummer ska du inte göra det. Skatteverket efterfrågar aldrig dina kontouppgifter i mejl eller sms. Det gör vi endast via våra e-tjänster som du loggar in på med din e-legitimation.

Om du uppmanas att öppna en bifogad fil som påstås innehålla tips på deklarationsavdrag eller liknande, kan det finnas länkar till en webbsida där du ska uppge dina kontouppgifter för att få skatteåterbäring. Rubriker kan vara moms, faktura, skattekonto, kassaregister med mera. Öppna inte den typen av filer.

Så kan du känna igen bluffmeddelanden

Bluffmeddelanden via mejl och sms kan vara svåra att skilja från riktiga meddelanden. Några saker som du kan vara extra vaksam på är

• om språket i meddelandet inte är korrekt
• att webbadresserna inte leder till Skatteverkets webbplats, eller ser konstiga ut med blandade siffror och bokstäver
• att svenska och engelska (eller andra språk) blandas i meddelandet.

Bedrägeri-sms

I en variant av falska sms påstås det att mottagaren har ett betalningskrav från Skatteverket och uppmanas att logga in för att beräkna beloppet. Webbplatsen som mottagaren uppmanas att logga in på är inte Skatteverkets.

Falska brev om att avsluta företag

I ett falskt brevutskick med tillhörande faktura ombeds enskilda näringsidkare att betala en avgift för att ändra eller avregistrera uppgifter om sitt företag. Detta är en bluff. Skatteverket tar aldrig betalt för att ändra eller avregistrera uppgifter om företag.

Telefonsamtal

Det förekommer att bedragare ringer från skyddat nummer och utger sig för att vara från Skatteverket. Om personen ber dig att lämna ifrån dig uppgifter om bankkontonummer eller kreditkortsnummer, ska du inte göra det. Skatteverket efterfrågar aldrig dina kontouppgifter i telefon.

Vem kontaktar jag?

Om du får ett falskt mejl eller samtal behöver du inte kontakta Skatteverket om detta. Vi får ofta tips och polisanmäler om någon annan utger sig för att vara Skatteverket.

Om du av misstag har råkat klicka på en länk i mejlet kan du drabbas av virus eller så kallade trojaner. Kontakta din it-support om du är orolig. Skatteverket kan inte ge råd eftersom vi inte vet om mejlen kan ha skadat din dator.

Om du har fyllt i eller uppgett uppgifter och därför blivit utsatt för bedrägeri ska du kontakta polisen för att anmäla brottet. Du bör också kontakta din bank snarast för att spärra ditt konto.

• Anmäl brott (Polisen) Länk till annan webbplats.

Rapportera misstänkta bluff-sms

Om du fått ett misstänkt bluff-sms kan du vidarebefordra meddelandet till 7726. Siffrorna motsvarar ordet SPAM på knappsatsen i telefonen och är globalt etablerat för att rapportera bluff-sms. Det är ett operatörsoberoende nummer som alla kan använda. På så sätt får teleoperatörerna veta vilka bluff-sms du får.

Exempel på försök till bedrägerier: