Neobanker utnyttjas för penningtvätt

Banker vars tjänster tillhandahålls helt digitalt via appar och hemsidor, så kallade neobanker, löper betydande risk att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Det visar en myndighetsgemensam nationell riskbedömning för 2023-2024.

Neobankernas tjänster är ofta enkla att använda och kunderna kan vara anonyma. Det gör det lätt att flytta och tvätta brottsvinster varför neobanker riskerar att bli verktyg i brottslig verksamhet. Rapporten ”Nationell riskbedömning 2023/2024 – Neobanker”, visar vilka hot och sårbarheter som är kopplade till neobanker.

Ett exempel på sårbarhet är när kunden ska bekräfta sin identitet. Hos vissa neobanker räcker det med styrkta kopior på en id-handling och ett foto på kunden. Genom att förfalska id-handlingar kringgås verifieringsprocessen vilket gör att kriminella kan utnyttja andras identitetshandlingar och använda kontomålvakter. I många skatteutredningar har Skatteverket noterat att konton i neobanker utnyttjas vilket innebär risk för skatteundandragande och penningtvätt.

Rapporten tar även upp att det finns otydligheter i regelverket när det gäller om neobanker omfattas av det automatiska informationsutbytet om finansiella konton. Information om de finansiella konton som svenskar har i andra länder ska rapporteras till Skatteverket från andra EU-länder och från länder inom OECD-samarbetet. Myndigheterna betonar att frågan om en harmonisering av regelverket när det gäller rapportering av konton i neobanker inom EU och OECD måste lyftas.

En rekommendation i rapporten är att Skatteverket ska se över möjligheten att införa sanktionsavgifter när banker och andra finansiella institut inte lämnar kontrolluppgifter om utlandsbetalningar i tid eller inte alls.

Vidare förordas att det ska utredas om det finns förutsättningar att neobanker ska omfattas av konto- och värdefacksmekanismen, en teknisk plattform som har utvecklats av Skatteverket och som ger brottsutredande myndigheter tillgång till uppgifter om vilka konton en person eller ett företag har.

Samordningsfunktionen består av: Bolagsverket, Brottsförebyggande rådet, Ekobrottsmyndigheten, Fastighetsmäklarinspektionen, Finansinspektionen, Kronofogdemyndigheten, Länsstyrelsen Skåne, Länsstyrelsen Stockholm, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Polismyndigheten, Revisorsinspektionen, Skatteverket, Spelinspektionen, Säkerhetspolisen, Tullverket, Åklagarmyndigheten och Sveriges Advokatsamfund.

• Nationell riskbedömning 2023-2024 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• Nationell samordning mot penningtvätt och finansiering av terrorism Länk till annan webbplats.