För att förhindra felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet har Skatteverket tagit fram ett metodstöd för kommuner som betalar ut assistansersättning. Stödet är en vägledning och innehåller exempel på varningssignaler, kontroller och åtgärder. Det är viktigt att kommunen gör bakgrundskontroll på de företag som anlitas för personlig assistans och att de snabbt vidtar åtgärder om de misstänker fusk och oegentligheter.
– Kommunerna har olika förutsättningar och erfarenheter därför har vi tagit fram ett stöd. Metodstödet ska vara enkelt att använda och det ska vara lätt att komma igång, säger Christina Müntzing på Skatteverket som arbetar med att förebygga ekonomisk brottslighet.
Det kan handla om att kontrollera om assistansbolaget har skulder hos Kronofogden eller tillstånd för att bedriva verksamhet via Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Med hjälp av Skatteverkets tjänst Hämta företagsinformation kan kommunen också kontrollera om företaget är godkänt för F-skatt, registrerat för moms, registrerad som arbetsgivare och se de tre senaste arbetsgivaravgifterna.
– Det här är pengar som ska gå till personer som verkligen behöver personlig assistans. För dem kan assistansen vara livsavgörande. Problemet är när andra fuskar till sig ersättning de inte har rätt till och när den organiserade brottsligheten utnyttjar systemet, menar Christel Lindström Kjölås handläggare i att förebygga ekonomisk brottslighet.
Christina Müntzing betonar vikten av att kommunen kontrollerar de aktörer som anlitas för personlig assistans för att undvika felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet.
Uppläggen kan vara avancerade och flera olika aktörer i vårdkedjan kan vara inblandade i ett systematiskt fusk, både assistansbolaget, assistenten och brukaren. Assistansbolaget kan exempelvis debitera för fler arbetstimmar än vad som faktiskt har utförts. De kan också debitera för assistenter som endast finns på pappret men som aldrig utfört någon assistans. I slutändan kan det bli så att brukaren inte får den assistans som han eller hon har rätt till.
– Det finns få lagstadgade kontrollmöjligheter om personlig assistans och den organiserade brottsligheten utnyttjar de kryphål som finns. Det är väldigt stora summor som de kan få ut, påpekar Christina Müntzing.
Försäkringskassan beslutar om assistansersättning i de fall det grundläggande behovet av personlig assistans är mer än 20 timmar per vecka. I övrigt är det istället varje enskild kommun som har hand om assistansersättningen.
– Vi ser att de kriminella flyttar sin verksamhet från kommun till kommun för att inte bli upptäckta. När en kommun blir bättre på att hitta välfärdsbrott, startar de kriminella upp i en annan kommun istället, fortsätter Christel Lindström Kjölås.
Christel Lindström Kjölås har träffat många kommuner i arbetet med att ta fram metodstödet och vill gärna se en fortsatt samarbete.
Det är viktigt att kommunerna samarbetar och använder liknande metoder för att kontrollera hela kedjan av aktörer och se varningssignaler.
– Skatteverket vill vara ett bollplank. Kommuner är välkomna att höra av sig till oss för att få stöd och samverka. Tillsammans kan vi motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och den kriminella ekonomin, säger Christina Müntzing.
Christel och Christina har träffat många kommuner i arbetet med att ta fram metodstödet. De ser några nyckelfaktorer för att lyckas.
– Våga fråga! Det kan vara svårt, men be att företaget förklarar oklarheter, begär utdrag från skattekontot eller andra underlag som lönespecifikationer. Jobba också i en grupp av personer för att det inte ska bli personberoende. Det händer tyvärr att det här jobbet blir otrevligt eller hotfullt, men det krävs för att stoppa de oseriösa aktörerna, avslutar Christel Lindström Kjölås.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.