Skatteverkets remissvar m.m

Ku2022/00908

1 Sammanfattning

Skatteverket har inga invändningar mot att förslaget genomförs.

Skatteverket lämnar dock vissa synpunkter på förslaget. Synpunkterna gäller förslag till ändringar, förtydliganden m.m.

Förslaget medför inte några konsekvenser för Skatteverket.

2 Skatteverkets synpunkter

Skatteverket har inga invändningar mot att förslaget om stöd till produktion av audiovisuella verk genomförs.

Förslaget är att stöd enbart ges för vissa kostnader (stödberättigade kostnader).

Med stödberättigande kostnader avses kostnader som är nödvändiga för produktionen och som uppstått i Sverige i form av köp av varor och tjänster från företag som är skattskyldiga för verksamhet i Sverige och löner till arbetstagare som är skattskyldiga i Sverige (8 §).

Skatteverket anser att definitionen av stödberättigade kostnader är oklar. Enligt Skatteverkets bedömning medför definitionen i vissa fall även avsteg från stödets syfte, vilket är att öka antalet audiovisuella verk som helt eller delvis produceras i Sverige. Skatteverket uppfattar att det innebär att kostnaderna i fråga ska spenderas i Sverige. Om det är ett medvetet avsteg eller inte är oklart. Enligt Skatteverket bör därför vissa förtydliganden ske, se avsnitt 2.1–2.

2.1 Inköp från företag (avsnitt 3.3)

Av förslagets 8 § framgår att stödberättigande kostnader är bland annat kostnader som är nödvändiga för produktionen och som uppstått i Sverige i form av köp av varor och tjänster från företag som är skattskyldiga för verksamhet i Sverige.

Enligt Skatteverkets uppfattning medför denna definition, genom kopplingen till företagets skattskyldighet, att inköp från vissa företag exkluderas trots att kostnaden spenderas i Sverige.

Det gäller t.ex. företag som inte själva är skattskyldiga för sina inkomster, utan inkomsten i företaget istället ska beskattas hos delägarna i företaget. En kostnad för inköp från ett svenskt handels- eller kommanditbolag kommer därför aldrig vara en stödberättigad kostnad trots att kostnaden som sådan är nödvändig för produktionen och har uppstått i Sverige. Motsvarande gäller inköp från i utlandet delägarbeskattade juridiska personer till den del obegränsat skattskyldiga delägare är skattskyldiga för personens inkomster (5 kap. 2 a § IL). Genom kopplingen till skattskyldighet exkluderas även inköp från juridiska personer vars inkomst är undantagen från inkomstbeskattning enligt inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Exempelvis utgift för hyra av lokal av en kommun för inspelning av en film i skolmiljö.

Mot bakgrund av att syftet med stödet är att öka antalet audiovisuella verk som helt eller delvis produceras i Sverige, anser Skatteverket att det är oklart om dessa effekter är avsedda. Är de inte det, bör den föreslagna förordningstextens lydelse omarbetas för att exempelvis även ett inköp från ett svenskt handelsbolag ska omfattas av definitionen av stödberättigad kostnad.

Av promemorian framstår det som att syftet är att de stödberättigade kostnaderna ska utgöras av kostnader som spenderas i Sverige (se s. 14). Mot bakgrund av 8 § utformning anser Skatteverket även att det är oklart om exempelvis ett köp från ett svenskt aktiebolags fasta driftställe i utlandet är en stödberättigande kostnad eftersom det fasta driftstället utgör en del av det svenska aktiebolaget. Ett svenskt aktiebolag är en svensk juridisk person som är obegränsat skattskyldig i Sverige och därmed skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och utlandet, se 6 kap. 3 och 4 §§ IL. Om köp från ett aktiebolags fasta driftställe i utlandet berättigar till stöd kan avräkning av utländsk skatt reducera den svenska skattebasen och det verkar inte vara syftet enligt promemorian där det finns krav på att kostnaderna ska spenderas i Sverige. Skatteverket anser att ett förtydligande bör ske vid den fortsatta beredningen av om köp från fasta driftsställen i utlandet kan vara stödberättigade.

Om även inköp från en juridisk person som inte är skattskyldig för sin försäljning till producenten ska kunna vara en stödberättigad kostnad, är ett tänkbart alternativ till förslagets utgångspunkt ”[..från företag som är skattskyldiga..]”, att istället ta utgångspunkt i den verksamhet som bedrivs av den fysiska eller juridiska personen (jfr hur lagstiftaren i Lag (2020:548) om omställningsstöd, LOM, definierade stödberättigade utifrån bland annat den bedrivna verksamhet, se 2 och 3 §§ LOM).

I det fall krav om skattskyldighet i Sverige alltjämt ska finnas för att kostnaden ska vara stödberättigad, men även omfatta inköp från delägarbeskattade subjekt, kan ett förslag till ändrad formulering av 8 § vara:

Stödberättigande kostnader är kostnader som är nödvändiga för produktionen och som uppstått i Sverige i form av

1. köp av varor och tjänster från företag som är skattskyldiga för affärsverksamhet som beskattas i Sverige, och
2. löner till arbetstagare som är skattskyldiga i Sverige.

2.2 Löner till arbetstagare (avsnitt 3.3)

Skatteverket anser att det är oklart vad som avses när det gäller formuleringen löner till arbetstagare som är skattskyldiga i Sverige.

Det går att tolka skrivningen som att det gäller obegränsat skattskyldiga som beskattas enligt IL men även begränsat skattskyldiga som beskattas enligt Lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) eller Lag (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK). Om även beskattning enligt SINK och A-SINK omfattas kommer ersättningen till obegränsat skattskyldiga att omfattas men även ersättningen till de arbetstagare som är begränsat skattskyldiga och som utför arbete/uppdrag för ett svenskt företag eller ett utländskt företags fasta driftställe i Sverige. Det är dock inte tydligt och borde framgå tydligare om så är fallet. Det bör därför enligt Skatteverkets uppfattning tydligare framgå vad som avses med begreppet skattskyldig i Sverige i detta sammanhang.

Det är även oklart vad som avses med begreppet löner i detta sammanhang. Omfattar det enbart kontant ersättning till arbetstagaren eller ingår även förmåner. Det är även oklart om den stödberättigade kostnaden omfattar lönebikostnader (socialavgifter och arbetsgivarens kostnader för arbetstagarens tjänstepension) eller enbart omfattar arbetstagarens bruttolön.

Om det exempelvis enbart är bruttolönen som avses innebär det att de stödberättigade kostnaderna kommer att skilja sig åt beroende på om tjänsten köps in från ett företag eller utförs av egen avlönad personal. Denna skillnad uppkommer eftersom ersättningen för den köpta tjänsten kan antas täcka de kostnader som säljande företag har för sina lönebikostnader. Förslaget till förordningstext kan dock även uppfattas som att även lönebikostnader ska vara stödberättigade kostnader.

Skatteverket anser att det tydligt bör framgå vad som ingår i begreppet löner i detta sammanhang.

3 Konsekvenser för Skatteverket

Förslaget medför inte några konsekvenser för Skatteverket.