Dnr.2303-00/120
Från och med den 1 januari 2000 gäller en ny lag (1999:673) om skatt på avfall (LSA). Vissa frågor har uppkommit med anledning av den nya lagstiftningen. Riksskatteverket (RSV) har funnit skäl att ge uttryck för sin uppfattning i olika frågor i en skrift av den 31 januari 2000, dnr 11585-99/120. Vad gäller avdragsrätt för våt aska framgår följande av nämnda skrift.
Fråga 9
Innan transport väts aska för att den inte skall flyga bort under transporten och för att undvika att tippbränder uppstår. Fråga har uppkommit om vätningen kan anses åstadkomma en miljösäker deponering eller förvaring så att avdragsrätt föreligger enligt 10 § första stycket 1 c LSA.
RSV:s uppfattning
Enligt 10 § första stycket 1 c LSA får avdrag göras för skatt på avfall som använts för att – såvitt nu är i fråga – inom anläggningen åstadkomma en miljösäker deponering eller förvaring.
Beroende på vilken typ av anläggning det är fråga om inträder skattskyldigheten antingen när avfall förs in till anläggningen (8 § 1 LSA) eller när avfall uppkommer (8 § 2 LSA, jfr fråga 1).
Vid tidpunkten för skattskyldighetens inträde föreligger inte avdragsrätt enligt 10 § första stycket 1 c LSA. Först efter att den våta askan använts för ifrågavarande ändamål kan således avdragsrätt föreligga.
Vattnet i sig kan, enligt verkets uppfattning, inte anses utgöra sådant som kan bli aktuellt för skattefrihet (jfr de i prop. 1998/99:84 s. 116 uppräknade produkterna). Om våt aska, av måhända varierande fukthalt, kan anses utgöra en avdragsgill produkt eller inte får avgöras i det enskilda fallet.
Ni har därefter till RSV inkommit med en skrivelse av den 17 februari 2000 om avdragsrätt enligt 10 § första stycket 1 c LSA avseende aska som väts innan transport till deponi. Ni anför bl.a. följande. - Enligt LSA baseras skatten på avfallets vikt med den torrhalt som avfallet har när det vägs. Det vatten som ingår i avfallet betraktas således som avfall. – Aska som uppkommer vid förbränning har en torrhalt på 100 % när den tas ut ur pannan. Med askan följer vissa oförbrända partiklar vilka kan vara glödande. Man tillsätter vatten för att kyla och släcka askan och för att undvika att brand skall uppstå i deponin. Vätningen medför också att damningen minskar under transporten och vid uppläggningen på deponin. - Eftersom vattnet tillsätts för att åstadkomma en miljösäker deponering skall, enligt 10 § första stycket 1 c LSA, skatt inte betalas för vattenandelen i den våta askan. - RSV:s uttalande 000131 leder till slutsatsen att om vatten tillsätts aska först sedan denna förts in till en avfallsanläggning så föreligger ingen skattskyldighet. Om däremot vattnet tillsätts innan askan förs in till en deponeringsanläggning så uppkommer skattskyldighet.
Med anledning av Er skrivelse vill RSV anföra följande.
Om vatten tillsätts aska innan den - till följd därav - våta askan förs in till en avfallsanläggning enligt 1 § första stycket LSA gör RSV följande bedömning.
Enligt 8 § 1 LSA inträder skyldigheten att betala avfallsskatt när avfall förs in till anläggningen. När den våta askan förs in till anläggningen betraktas den, enligt verkets uppfattning, som en produkt (våt aska) och således inte – som nu torde vara i fråga – som två produkter (aska och vatten).
Enligt 5 § första stycket LSA skall avfallsskatten bestämmas på grundval av vägning.
Enligt verkets uppfattning skall skatt betalas på hela produkten – våt aska – och således inte enbart på askan i torrt tillstånd (jfr prop. 1998/99:84 avsnitt 8, sista stycket).
Vad därefter gäller frågan om avdrag enligt 10 § första stycket 1 c LSA får göras för enbart vattnet vill RSV anföra följande.
Enligt RSV:s uppfattning bör - av kontrollskäl -frågan om avdragsrätt föreligger för vattnet endast aktualiseras om vattnet tillsätts inom avfallsanläggningen (jfr prop. 1998/99:84 s. 116 sista men.). Mot bakgrund härav föreligger inte avdragsrätt för vattenandelen i våt aska som förs in till en avfallsanläggning.
En annan fråga är om produkten våt aska kan anses medföra avdragsrätt. Av prop. 1998/99:84 framgår på s. 116 att aska som används för att stabilisera och solidifiera avfall som deponeras kan medföra avdragsrätt. I princip kan således, enligt verkets uppfattning, rätt till avdrag föreligga för våt aska. I sådant fall är emellertid den våta askan avdragsgill i sin helhet. Det blir således inte aktuellt att göra en beräkning av den våta askans vikt exklusive vatten för att därigenom bestämma en avdragsgill vattenandel.
Om – å andra sidan - vatten tillsätts aska efter att aska förts in till en avfallsanläggning enligt 1 § första stycket LSA gör RSV följande bedömning.
Enligt 6 § första stycket 1 LSA skall avfallsskatt inte betalas för – såvitt nu är i fråga - material som är avsett att användas för driften av en avfallsanläggning.
Vatten som används för den dagliga driften och för vilket det är uppenbart att skatt inte skall tas ut är undantaget från beskattning enligt denna bestämmelse (jfr prop. 1998/99:84 s. 111). Enligt RSV:s uppfattning får det anses uppenbart att skatt inte skall tas ut för nu ifrågavarande vatten. Vattnet är således undantaget från skatteplikt enligt 6 § första stycket 1 LSA.
Avslutningsvis vill RSV även nämna att det är den skattskyldige (se 7 § LSA) som har rätt att göra avdrag i sin avfallsskattedeklaration. Det är således han som råder över om han vill yrka avdrag eller inte.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.