Konto- och värdefackssystem (Mekanismen)

Ett konto hos ett institut omfattas av lagen så snart det är möjligt att ha ett tillgodohavande på kontot som är återbetalningspliktigt. Detta gäller även för sammansatta tjänster där inlåningsinslaget är begränsat.

Konton av de här slagen kan se olika ut och ha olika funktioner hos olika institut. Det går därför inte att bedöma varje specifikt konto utan närmare kännedom om omständigheterna i det enskilda fallet. Detta innebär att i slutändan är det upp till varje enskilt institut att göra bedömningen om just deras konton omfattas av lagstiftningen.

Ett likvidkonto som är kopplat till ett investeringssparkonto omfattas av lagstiftningen.

Innehavare av konto

När det gäller uppgift om innehavare är uppgiften som ska hållas tillgänglig i Mekanismen den som gäller registrerad eller registrerade innehavare av ett konto hos ett institut. Om en sådan innehavare i sin tur förvaltar medel på kontot för någon annans räkning medför inte det att den för vars räkning medlen förvaltas anses som innehavare av kontot i systemet.

Konto utan Iban-nummer

Lagen omfattar även konton utan Iban-nummer. Sådana konton ska identifieras med ett alternativt nummer.

Ett institut ska se till att bland annat uppgifter om företrädare, fullmaktshavare och verkliga huvudmän är tillgängliga för frågor i Mekanismen. Detta gäller fram tills att fem år passerat sedan konto- eller värdefackstjänsten avslutades (2 § lagen om konto- och värdefackssystem).

För befintliga konton och värdefack finns följande uppgifter tillgängliga:

• uppgifter om aktuella innehavare, företrädare, fullmaktshavare och verkliga huvudmän.

Historiska uppgifter, till exempel tidigare företrädare eller verkliga huvudmän, ska inte vara tillgängliga för frågor.

För avslutade konton och värdefack finns följande uppgifter tillgängliga:

• uppgifter om de personer som var innehavare, företrädare, fullmaktshavare eller verkliga huvudmän när kontot eller värdefacket avslutades.

Om en fysisk person har tilldelats ett nytt identifikationsnummer (person- eller samordningsnummer) under den tid affärsförhållandet har pågått, och institutet känner till förändringen, anser Skatteverket att följande ska gälla:

• Både det nya och det tidigare identifikationsnumret ska vara tillgängliga för frågor i Mekanismen.
• Vid fråga på det nya identifikationsnumret ska personens samtliga aktiva konton, samt konton som avslutats under de senaste fem åren, framgå av svaret från institutet. Detta gäller oberoende av när under affärsförhållandet som ett enskilt konto har öppnats eller avslutats.
• Vid fråga på det tidigare identifikationsnumret ska personens samtliga aktiva konton, samt konton som avslutats under de senaste fem åren, framgå av svaret från institutet. Detta gäller oberoende av när under affärsförhållandet som ett enskilt konto har öppnats eller avslutats. Det nya identifikationsnumrets ska också framgå av svaret.
• Vid fråga på ett kontonummer ska den fysiska personens nuvarande identifikationsnummer framgå av svaret från institutet. Detta gäller oberoende av om kontot har öppnats eller avslutats innan personen fick ett nytt identifikationsnummer.

I 3 kap. lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism finns bestämmelser om vilka krav som ställs på en verksamhetsutövare i fråga om kundkännedom. Hur långt ett instituts skyldigheter sträcker sig i olika situationer när en kund tilldelas ett nytt identifikationsnummer kan inte besvaras av Skatteverket. Utgångspunkten för det som sägs i detta svar är därför att det nya identifikationsnumret tilldelades under den tid affärsförhållandet pågick och att institutet har kännedom om att personen har tilldelats ett nytt identifikationsnummer.

Av 2 § lagen om konto- och värdefackssystem framgår bland annat att ett institut, vad gäller fysiska personer, ska ge tillgång till uppgifter om person- eller samordningsnummer.

Enligt Skatteverket är ett syfte med Mekanismen att fråga på ett identifikationsnummer ska ge besked om en viss persons innehav, oberoende av om personen har tilldelats ett nytt identifikationsnummer under den tid affärsförhållandet har pågått.

Att uttrycken person- och samordningsnummer i 2 § omfattar det identifikationsnummer som är gällande vid tiden för en fråga framstår som självklart. Därutöver anser Skatteverket att övervägande skäl talar för att regleringen också omfattar ett tidigare identifikationsnummer som varit gällande under den tid som affärsförhållandet har pågått. Detta synsätt ligger också i linje med den bedömning som Skatteverket gör angående ändrade kontonummer. Detta innebär att ett sådant tidigare gällande identifikationsnummer ska vara tillgängligt för frågor i Mekanismen.

Exempel

Fysiska personen A har öppnat två konton hos bank B när person A hade ett samordningsnummer. Numera har person A ett personnummer. Innan person A fick ett personnummer avslutades ett av kontona och vidare har ett nytt konto öppnats efter att A fick ett personnummer.

Om en fråga ställs på A:s nuvarande personnummer innehåller svaret från banken

• A:s samtliga aktiva konton
• A:s samtliga avslutade konton från de senaste fem åren.

Dessa uppgifter lämnas oberoende av om dessa konton öppnats eller avslutats innan A tilldelades ett personnummer.

Om en fråga ställs på A:s tidigare samordningsnummer innehåller svaret från banken

• A:s samtliga aktiva konton
• A:s samtliga avslutade konton från de senaste fem åren
• A:s gällande personnummer

Uppgifter om konton lämnas oberoende av om de öppnats eller avslutats efter att A tilldelades ett personnummer.

Om en fråga ställs på ett kontonummer för ett konto som avslutats de senaste fem åren men innan A tilldelades ett personnummer ska svaret från banken innehålla

• Uppgift om A innehaft detta konto
• A:s gällande personnummer.

Svaret beror på om innehavaren av kontot eller värdefacket är en fysisk eller juridisk person.

För ett konto eller värdefack vars innehavare är en fysisk person ska svaret, förutom svar om innehavaren, enbart innehålla uppgift om företrädare. Av prop. 2019/20:83, s. 18, framgår att den rättsliga statusen för en företrädare inte ska framgå. Med företrädare avses här vårdnadshavare, förmyndare, förvaltare, god man och fullmaktshavare.

För ett konto eller värdefack vars innehavare är en juridisk person ska svaret, förutom svar om innehavaren, innehålla uppgift om verklig huvudman och fullmaktshavare.

Av 2 § lagen om konto- och värdefackssystem framgår bland annat att Mekanismen ska ge tillgång till uppgifter om fullmaktshavare. Med fullmaktshavare avses normalt den eller de personer som företräder konto- eller värdefacksinnehavaren i frågor som rör kontot eller värdefacket. Det kan dock finnas olika nivåer av behörigheter som kan vara kopplade till ett konto som kan disponeras av någon annan än kontohavaren. Skatteverket uppfattar att bedömningen av vilka som ska anses ingå i begreppet fullmaktshavare i lagens mening beror på hur långt denna behörighet sträcker sig när det gäller att agera i kontohavarens namn.

Dessa ingår i begreppet fullmaktshavare

Skatteverket anser att den som innehar ett kort som endast ger innehavaren rätt att disponera medlen som finns på kontot har en sådan behörighet som gör att personen får anses uppfylla kravet på att vara en fullmaktshavare i lagens mening. Det vill säga innehavaren saknar till exempel rätt att ta del av uppgifter rörande kontot.

Dessa ingår inte i begreppet fullmaktshavare

Skatteverket anser att den som endast har behörighet att ta del av kontosaldo och transaktioner på ett konto inte uppfyller lagens krav på vem som ska redovisas som fullmaktshavare i Mekanismen. Inte heller kan en person som endast har rätt att förbereda en betalning som senare kommer att verkställas av en annan behörig person anses uppfylla lagens krav. Slutligen anser Skatteverket att om en person har rätt att verkställa en betalning men saknar rätt att besluta om vad medlen på kontot ska användas till, uppfyller denna inte heller kravet på att vara en fullmaktshavare i lagens mening.

För juridiska personer gäller att Mekanismen ska ge tillgång till uppgifter om innehavarens verkliga huvudmän (2 § första stycket 2 lagen om konto- och värdefackssystem).

Med verklig huvudman avses densamma som anges i 1 kap. 3-7 §§ lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän.

En verklig huvudman är den eller de personer som ytterst äger eller kontrollerar exempelvis ett företag eller en förening. En verklig huvudman kan också vara den eller de personer som tjänar på att någon annan agerar åt dem. Det kan även finnas avtal eller bestämmelser i exempelvis bolagsordningen som gör att en person är verklig huvudman.

När det gäller aktiebolag kan en person utöva kontroll på olika sätt, exempelvis:

• ha mer än 25 procent av rösterna genom aktier
• ha rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelseledamöterna.

Här får du mer information om specifika regler för olika företags- och föreningsformer:

• Om verklig huvudman i aktiebolag (Bolagsverket) Länk till annan webbplats.
  

Det här gäller för Mekanismen

Till verkliga huvudmän som ska omfattas av svaret i Mekanismen räknas den eller de personer som institutet har identifierat i sitt arbete enligt lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Bolagsverkets register över verkliga huvudmän utgår dock ifrån vad de juridiska personerna själva har lämnat för information till Bolagsverket. I det enskilda fallet kan det dock vara så att ett institut har identifierat en verklig huvudman som inte finns registrerad i Bolagsverkets register. Det innebär att de uppgifter som ett institut lämnar i Mekanismen kan avvika från de uppgifter som finns i Bolagsverkets register.

Institut ska inte tillgängliggöra uppgifter om firmatecknare för juridiska personer i Mekanismen.

För juridiska personer gäller att Mekanismen ska ge tillgång till uppgifter om samtliga innehavare samt uppgifter om innehavares verkliga huvudmän och fullmaktshavare (2 § första stycket 2 lagen om konto- och värdefackssystem).

En firmatecknare för en juridisk person är inte att anse som en fullmaktshavare i den mening som avses i 2 § första stycket 2 lagen om konto- och värdefackssystem.

Det kan förekomma att ett institut har valt en värdefacksidentifikation som är så generell, till exempel 1234, att det kan finnas andra värdefack som har samma identifikation. Det kan gälla både om det i ett och samma institut finns värdefack hos olika kontor eller om det finns värdefack hos olika institut som har fått samma identifikation.

Enligt 2 § andra stycket lagen om konto- och värdefackssystem ska ett institut se till att de uppgifter som anges i paragrafens första stycke är direkt och omedelbart tillgängliga för frågor fram till dess att fem år har gått från det att tjänsten avslutats.

Skatteverket anser att ett institut i sitt svar ska lämna uppgifter om värdefack även om värdefack har en identifikation som är så allmän, till exempel 1234, att det finns risk för att även andra värdefack kan ha samma identifikation. Det innebär även att ett och samma institut kan behöva ge mer än ett svar i det fall det förekommer samma värdefacksidentifikation för värdefack vid flera kontor hos institutet.

Det kan förekomma att ett värdefack har avslutats och öppnats igen med nya innehavare under den omfrågade tiden utan att värdefacket fått en ny identifikationsbeteckning.

Enligt 2 § andra stycket lagen om konto- och värdefackssystem ska ett institut se till att de uppgifter som anges i paragrafens första stycke är omedelbart tillgängliga för frågor fram till dess att fem år har gått sedan tjänsten avslutades.

Om en hyresperiod för ett värdefack avslutas och det därefter tillkommer en ny innehavare av värdefacket som får samma identifikationsbeteckning anser Skatteverket att det ändå är fråga om en ny fristående värdefacksuthyrning.

Detta innebär att om en fråga görs på ett värdefacks identifikationsbeteckning ska svaret inte omfatta tidigare innehavare av värdefacket. Detta gäller om det vid tiden för frågan finns en innehavare som har samma identifikationsbeteckning som den tidigare innehavaren. Det innebär även att hyresperiodens startdatum är när den nya innehavarens avtal om hyra av värdefacket påbörjades. Vidare ska i en sådan situation endast uppgifter lämnas om företrädare, fullmaktshavare och verkliga huvudmän för den aktuella innehavaren.

Observera dock att om en fråga i stället ställs på till exempel ett personnummer ska uppgift lämnas om den personen har ett värdefack eller har haft ett sådant som har avslutats under de senaste fem åren.

Av 2 § lagen om konto- och värdefackssystem följer bland annat att uppgifter om konton med mera ska vara direkt och omedelbart tillgängliga för frågor. I lagens förarbeten anges att ett datasöksystem kan ge nära nog realtidsinformation om innehav av konton och värdefack (prop. 2019/20:83 s. 28).

Bedömningen har gjorts att det från början kan godtas att de uppgifter som instituten håller tillgängliga för frågor uppdateras en gång per dygn. Denna bedömning kan komma att ändras. Skatteverket kommer att meddela eventuell ändrad bedömning minst sex månader innan förändringen ska genomföras.

Om du frågar om olika personer samtidigt, får du ett samlat svar för alla olika personer. Ställer du en fråga på en person får du ett samlat svar för den personen.

Får du inget svar på din fråga, returnerar Mekanismen det tekniska svaret NFOU (NOT FOUND).

Mekanismen är dimensionerad för att ta emot ungefär 500 000 frågor per år.

För institut som ska ansluta sig till Mekanismen krävs att institutet har:

• ett färdigutvecklat API
• en färdig teknisk lösning för att kunna svara på Mekanismens frågor
• en testmiljö med relevant testdata
• genomfört interna tester.

Meddelandestrukturen i Mekanismen baseras på standarden ISO20022.

Säkerhetsprotokollet Mutual-TLS.

Instituten förväntas implementera OAuth2-flödet Client Credentials Grant för autentisering och auktorisation hos Skatteverket.