Den tekniska plattformen, Mekanismen, är nu klar och i drift. Anslutningen av de finansiella instituten pågår.
Den tekniska plattformen som Skatteverket har fått i uppdrag att tillhandahålla är nu klar och i drift. Anslutningen av de finansiella instituten pågår löpande.
Det är viktigt att myndigheter snabbt kan fastställa identiteten hos innehavare av konton och värdefack hos finansiella företag. Redan idag kan Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, övriga brottsbekämpande myndigheter, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten begära att finansiella företag lämnar uppgifter om sina kunder vid utredningar om brott, beskattning och indrivning av skulder (myndigheternas frågerätt). Idag sker denna förfrågan manuellt genom riktade förfrågningar till de finansiella företagen. Med hjälp av den tekniska plattformen blir sökningarna enklare vilket bidrar till att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Myndigheterna kommer att få tillgång till informationen via en teknisk plattform som Skatteverket tillhandahåller. Skatteverket har en informationsmodell och en övergripande arkitektur som utvecklingen utgår ifrån. Grunden är en central integrationsplattform, hos oss benämnd Sub-CIP. Dit ställer anslutna myndigheter sina frågor som skickas vidare till instituten. Svaren sammanställs och skickas tillbaka i ett svar. All kommunikation är tänkt att ske synkront.
Utöver grundfunktionaliteten i Mekanismen kommer det att finnas ett administrativt gränssnitt för att hantera applikationen.
Det är de finansiella företagen som ska se till att uppgifterna är direkt och omedelbart tillgängliga för sökning i systemet. Uppgifterna om tillgodohavanden och transaktioner på konton omfattas inte.
Bedömningen har gjorts att det under ett inledningsskede kan godtas att de uppgifter som instituten ska hålla tillgängliga för sökning uppdateras en gång per dygn. Observera att den bedömningen avser just inledningsskedet av systemets driftsättning och kan komma att ändras efterhand.
Tjänsten ska finnas tillgänglig dygnet runt alla dagar förutom vid planerade driftstopp. Driftstopp ska kommuniceras enligt överenskommelse.
Riksdagen beslutade om lagstiftningen som gäller konto- och värdefackssystemet. Lagen trädde i kraft den 10 september 2020. Den baseras på ett EU-direktiv - fjärde penningtvättsdirektivet (artikel 32 a).
Mer information om hur ett institut ska ge tillgång till uppgifter och hur myndigheter ska få tillgång till uppgifter i konto- och värdefackssystemet finns i följande föreskrift:
Om du har frågor om konto- och värdefackssystemet kan du kontakta oss via
mekanismen@skatteverket.se
Av 2 § lagen om konto- och värdefackssystem följer bland annat att uppgifter om konton med mera ska vara direkt och omedelbart tillgängliga för sökning. I lagens förarbeten anges att ett datasöksystem kan ge nära nog realtidsinformation om innehav av konton och värdefack (prop. 2019/20:83 s. 28).
Skatteverket har samrått med Finansinspektionen, som har ansvaret för att utöva tillsyn över att instituten fullgör sina skyldigheter enligt lagen. Bedömningen har gjorts att det under ett inledningsskede kan godtas att de uppgifter som instituten ska hålla tillgängliga för sökning uppdateras en gång per dygn. Observera att den bedömningen avser just inledningsskedet av systemets driftsättning och kan komma att ändras efterhand.
Skatteverket har samrått med Finansinspektion.
Ett institut ska se till att bland annat uppgifter om företrädare, fullmaktshavare och verkliga huvudmän är tillgängliga för sökning fram till dess att fem år har gått från det att konto- eller värdefackstjänsten avslutades (2 § lagen [2020:272] om konto- och värdefackssystem).
För befintliga konton och värdefack ska uppgifter om aktuella innehavare, företrädare, fullmaktshavare och verkliga huvudmän hållas tillgängliga för sökning i konto- och värdefackssystemet. Det innebär att historiska uppgifter, till exempel tidigare företrädare eller verkliga huvudmän, inte ska vara sökbara.
Vad avser avslutade konton och värdefack ska uppgifter om de personer som var innehavare, företrädare, fullmaktshavare eller verkliga huvudmän när kontot eller värdefacket avslutades hållas tillgängliga för sökning.
Skatteverket har samrått med Finansinspektion.
Institut ska inte tillgängliggöra uppgifter om firmatecknare för juridiska personer i konto- och värdefackssystemet.
För juridiska personer gäller att konto- och värdefackssystemet ska ge tillgång till uppgifter om samtliga innehavare samt uppgifter om innehavares verkliga huvudmän och fullmaktshavare 2 § första stycket 2 lagen [2020:272] om konto- och värdefackssystem).
En person som är firmatecknare för en juridisk person är inte i den egenskapen att anse som en fullmaktshavare i den mening som avses i 2 § första stycket 2 lagen om konto- och värdefackssystem.
Av lagtexten framgår att uppgifter om fullmaktshavare och företrädare ska finnas sökbara i mekanismen. Likaså anges att öppningstidpunkt för ett konto och hyresperiod för ett värdefack ska finnas sökbara. Av lagtexten och uttalanden i förarbeten till lagen framgår att det i denna del inte finns någon möjlighet till undantag.
Under ett inledningsskede kan det dock godtas att svåråtkomliga uppgifter om fullmaktshavare och företrädare inte hålls tillgängliga för sökning. Detsamma gäller för öppningstidpunkt för ett konto eller värdefack. Om ett institut inte har all sådan information digitalt ska däremot detta anges i svaret. Skatteverket utgår dock ifrån att instituten skyndsamt vidtar åtgärder så att alla uppgifter görs sökbara i Mekanismen.
Det svar som ska lämnas om verkliga huvudmän är de personer som institutet har identifierat i sitt arbete enligt lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Någon avstämning mot de uppgifter som finns i Bolagsverkets register om verkliga huvudmän behöver inte göras.
För juridiska personer gäller att konto- och värdefackssystemet ska ge tillgång till uppgifter om innehavarens verkliga huvudmän (2 § första stycket 2 lagen [2020:272] om konto- och värdefackssystem).
Med verklig huvudman avses i detta sammanhang detsamma som anges i 1 kap. 3-7 § lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän.
Bolagsverkets register över verkliga huvudmän utgår ifrån vad de juridiska personerna själva har lämnat för information till Bolagsverket. I det enskilda fallet kan det dock vara så att ett institut har identifierat en verklig huvudman som inte finns registrerad i Bolagsverkets register. Det innebär att de uppgifter som ett institut lämnar i Mekanismen kan avvika från de uppgifter som finns i Bolagsverkets register.
En verklig huvudman är den eller de personer som ytterst äger eller kontrollerar exempelvis ett företag eller en förening. En verklig huvudman kan också vara den eller de personer som tjänar på att någon annan agerar åt dem.
En verklig huvudman är bland annat den eller de personer som ytterst äger eller kontrollerar ett aktiebolag. En person kan kontrollera ett aktiebolag på olika sätt, exempelvis:
Det kan även finnas avtal eller bestämmelser i exempelvis bolagsordningen som gör att en person är verklig huvudman.
Här får du mer information om specifika regler för olika företags- och föreningsformer:
Skatteverket uppfattar att följande uppgifter ska framgå för att identifieras som ett värdefack: hyrestagarens namn, kompletterat med identifieringsuppgifter och ett unikt identifieringsnummer samt hyresperiodens varaktighet.
Då det framkommit att det inte i finns någon form av standardiserat sätt att beteckna ett värdefack innebär detta att beteckningen för ett värdefack kan utformas på det sätt som bäst passar för varje institut.
Den 1 juli 2022 infördes en bestämmelse om tystnadsplikt, vilken innebär att ett institut, dess styrelseledamöter eller dess anställda inte obehörigen får röja för kunden eller någon utomstående att en myndighet har gjort en sökning i konto- och värdefackssystemet. Denna tystnadsplikt gäller således generellt, dvs. vid sökningar av samtliga myndigheter som får göra sökningar i systemet.
Tidigare har tystnadsplikt endast gällt vid sökningar av vissa myndigheter och dessa har då markerat med en flagga att det föreligger en tystnadsplikt. På grund av tystnadsplikt gäller vid samtliga sökningar kommer någon flagga inte längre att användas.
Ett svenskt kreditinstitut eller ett svenskt värdepappersbolag är inte skyldigt att ansluta sig till Mekanismen om det inte tillhandahåller – och inte heller gjort så under de senaste fem åren – sådana konton och värdefack som avses i 2 § i lagen. I ett sådant fall finns det inte några uppgifter att tillgängliggöra enligt 2 § andra stycket.
I 5 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse regleras möjligheten för ett svenskt institut att bedriva verksamhet utomlands utan att inrätta en filial i det andra landet (gränsöverskridande verksamhet). Om ett svenskt kreditinstitut eller värdepappersbolag bedriver verksamhet utomlands utan att ha inrättat en filial i det andra landet omfattas konton och värdefack som är hänförliga till den utländska verksamheten av lagen och sådana konton och värdefack ska således vara sökbara i mekanismen.
Ett svenskt kreditinstitut eller ett svenskt värdepappersbolag ska inte hålla uppgifter om konton eller värdefack tillgängliga för sökning i det svenska konto- och värdefackssystemet om dessa finns hos en utländsk filial eller hos ett dotterbolag i utlandet.
Konton och värdefack hos svenska kreditinstitut eller värdepappersbolag omfattas av lagen oberoende av var kunden har sin hemvist.
Det bör även uppmärksammas att så snart ett institut, som tidigare inte erbjudit sådana konton eller värdefack som omfattas av lagen, erbjuder sådana konton eller värdefack ska institutet också omedelbart ansluta sig till Mekanismen.
Skatteverket har samrått med Finansinspektion.
Ett utländskt institut som driver verksamhet genom filial i Sverige och som inte tillhandahåller konton eller värdefack i filialens verksamhet är inte skyldigt att ansluta sig till Mekanismen om det inte tillhandahåller – och inte heller gjort så under de senaste fem åren – sådana konton och värdefack som avses i 2 § i lagen. I ett sådant fall finns det inte några uppgifter att tillgängliggöra enligt 2 § andra stycket.
I 4 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse finns bestämmelser som medger att ett utländskt institut får bedriva verksamhet i Sverige utan att inrätta en filial. Ett utländskt institut som bedriver verksamhet i Sverige utan att ha inrättat en filial i Sverige är inte ett sådant institut som avses i 1 § andra stycket i den nya lagen. Dessa konton ska inte vara sökbara i Mekanismen.
Konton och värdefack hos utländska institut omfattar endast konton och värdefack hänförliga till den svenska filialen och detta oberoende av var kunden har sin hemvist.
Skatteverket har samrått med Finansinspektion.
Skatteverket har samrått med Finansinspektion.
Ett konto hos ett institut omfattas av lagen så snart det är möjligt att ha ett tillgodohavande på kontot som är återbetalningspliktigt och detta oberoende av om det är fråga om en sammansatt tjänst där inlåningsinslaget är begränsat. Observera att lagen även omfattar konton som inte har något Iban-nummer.
Konton av de här slagen kan se olika ut och ha olika funktioner hos olika institut. Det går därför inte att bedöma varje specifikt konto utan närmare kännedom om omständigheterna i det enskilda fallet. Detta innebär att i slutändan är det upp till varje enskilt institut att göra bedömningen om just deras konton omfattas av lagstiftningen.
Det likvidkonto som är kopplat till ett investeringssparkonto är ett konto som omfattas av lagstiftningen.
När det gäller uppgift om innehavare är det uppgift om just den eller de som registrerats som innehavare av ett konto hos ett institut som ska hållas tillgänglig i konto- och värdefackssystemet. Om en sådan innehavare i sin tur förvaltar medel för någon annans räkning på kontot medför inte det att den för vars räkning medlen förvaltas är att anse som innehavare av kontot i systemet.
Lagen omfattar även konton som inte har något Iban-nummer. I dessa fall ska i stället för Iban-nummer anges ett annat nummer som identifierar kontot och som institutet använder i sin egen verksamhet.
Av svaret ska framgå i vilken egenskap en viss person har blivit träffad. Det svar som ska lämnas om personer som agerar i innehavarens namn beror på om innehavaren av kontot eller värdefacket är en fysisk eller juridisk person.
För ett konto eller värdefack vars innehavare är en fysisk person ska svaret, förutom svar om innehavaren, enbart innehålla uppgift om företrädare. Av prop. 2019/20:83 s. 18 framgår att den rättsliga statusen för en företrädare inte ska framgå. Med företrädare avses i detta sammanhang vårdnadshavare, förmyndare, förvaltare, god man och fullmaktshavare.
För ett konto eller värdefack vars innehavare är en juridisk person ska svaret, förutom svar om innehavaren, även innehålla uppgift om verklig huvudman och fullmaktshavare.
Skatteverket har samrått med Finansinspektionen.
Av 2 § lagen (2020:272) om konto- och värdefackssystem framgår bl.a. att mekanismen ska ge tillgång till uppgifter om fullmaktshavare. Med fullmaktshavare avses normalt den eller de personer som företräder konto- eller värdefacksinnehavaren i frågor som rör kontot eller värdefacket. Det kan dock finnas olika nivåer av behörigheter som kan vara kopplade till ett konto som kan disponeras av någon annan än kontohavaren. Skatteverket uppfattar att bedömningen av vilka som ska anses ingå i begreppet fullmaktshavare i lagens mening beror på hur långt denna behörighet sträcker sig när det gäller att agera i kontohavarens namn.
Skatteverket anser att den som innehar ett kort som endast ger innehavaren rätt att disponera medlen som finns på kontot (dvs. innehavaren saknar t.ex. rätt att ta del av uppgifter rörande kontot) har en sådan behörighet som gör att personen får anses uppfylla kravet på att vara en fullmaktshavare i lagens mening.
Däremot anser Skatteverket att den som endast har behörighet att ta del av kontosaldo och transaktioner på ett konto inte uppfyller lagens krav på vem som ska redovisas som fullmaktshavare i mekanismen. Inte heller kan en person som endast har rätt att förbereda en betalning som senare kommer att verkställas av en annan behörig person anses uppfylla lagens krav. Slutligen anser Skatteverket att om en person visserligen har rätt att verkställa en betalning men endast utför själva transaktionen utan att ha rätt att besluta om vad medlen på kontot om ska användas till inte heller uppfyller kravet på att vara en fullmaktshavare i lagens mening.
Om en fysisk person har tilldelats ett nytt identifikationsnummer (person- eller samordningsnummer) under den tid affärsförhållandet har pågått anser Skatteverket att följande ska gälla under förutsättning att institutet har kännedom om förändringen:
I 3 kap. lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism finns bestämmelser om vilka krav som ställs på en verksamhetsutövare i fråga om kundkännedom. Hur långt ett instituts skyldigheter sträcker sig i olika situationer när en kund tilldelas ett nytt identifikationsnummer kan inte besvaras av Skatteverket. Utgångspunkten för det som sägs i detta svar är därför att det nya identifikationsnumret tilldelades under den tid affärsförhållandet pågick och att institutet har kännedom om att personen har tilldelats ett nytt identifikationsnummer.
Av 3 § lagen (2020:272) om konto- och värdefackssystem framgår bl.a. att ett institut, vad gäller fysiska personer, ska ge tillgång till uppgifter om person- eller samordningsnummer.
Enligt Skatteverkets mening är ett syfte med konto- och värdefackssystemet att en sökning på ett identifikationsnummer ska ge besked om en viss persons innehav, oberoende av om personen har tilldelats ett nytt identifikationsnummer under den tid affärsförhållandet har pågått.
Att uttrycket ”person- och samordningsnummer” i 3 § omfattar det identifikationsnummer som är gällande vid tiden för en sökning framstår som självklart. Därutöver anser Skatteverket att övervägande skäl talar för att regleringen också omfattar ett tidigare identifikationsnummer som varit gällande under den tid som affärsförhållandet har pågått. Detta synsätt ligger också i linje med den bedömning som Skatteverket tidigare har gjorts ang. ändrade kontonummer. Detta innebär att ett sådant tidigare gällande identifikationsnummer ska vart tillgängligt för sökning i konto- och värdefackssystemet.
Observera att det som sägs ovan inte avser identifikationsnummer som inte varit gällande under den tid som affärsförhållandet har pågått.
Exempel
A har öppnat två konton hos bank B när A hade ett samordningsnummer. Numera har A ett personnummer. Innan A fick ett personnummer avslutades ett av kontona och vidare har ett nytt konto öppnats efter att A tilldelades ett personnummer.
Om affärsförhållandet inte avslutats hos bank B förväntas följande uppgifter lämnas om en sökning görs på
Frågan är avstämd med Finansinspektionen.
Det kan förekomma att institut har valt en värdefacksidentifikation som är så generell, t.ex. 1234, att det kan finnas andra värdefack som har åsatts samma identifikation. Det kan gälla både om det i ett och samma institut finns värdefack hos olika kontor eller om det finns värdefack hos olika institut som har åsatts samma identifikation.
Enligt 2 § andra stycket lagen om konto- och värdefackssystem ska ett institut se till att de uppgifter som anges i paragrafens första stycke är direkt och omedelbart tillgängliga för sökning fram till dess att fem år har gått från det att tjänsten avslutats.
Skatteverket anser att ett institut i sitt svar ska lämna uppgifter om värdefack även om värdefack åsatts en identifikation som är så allmän, t.ex. 1234, att det finns risk för att även andra värdefack kan ha samma identifikation. Det innebär även att ett och samma institut kan behöva ge mer än ett svar i det fall det förekommer samma värdefacksidentifikation för värdefack vid flera kontor hos institutet.
Det kan förekomma att ett värdefack har avslutats och öppnats igen med nya innehavare som disponerar facket under den omfrågade tiden utan att värdefacket åsätts en ny identifikation.
Enligt 2 § andra stycket lagen om konto- och värdefackssystem ska ett institut se till att de uppgifter som anges i paragrafens första stycke är direkt och omedelbart tillgängliga för sökning fram till dess att fem år har gått från det att tjänsten avslutats.
Om en hyresperiod för ett värdefack avslutas och det därefter tillkommer en ny innehavare av värdefacket som tilldelas samma identifikationsbeteckning anser Skatteverket att det ändå är fråga om en ny fristående värdefacksuthyrning.
Detta innebär att om en fråga görs på ett värdefacks identitetsbeteckning och det vid tiden för sökningen finns en innehavare som har tilldelats samma identifikationsbeteckning som den tidigare innehavaren ska svaret inte omfatta tidigare innehavare av värdefacket. Det innebär även att som startdatum för hyresperioden ska anges datum när den nya innehavarens avtal om hyra av ett värdefack påbörjades. Vidare ska i en sådan situation endast uppgifter lämnas om företrädare, fullmaktshavare och verkliga huvudmän för den aktuella innehavaren.
Observera dock att om en sökning i stället görs på t.ex. ett personnummer ska uppgift lämnas om den personen har ett värdefack eller har haft ett sådant som har avslutats inom en femårsperiod.
Mekanismen kommer att använda följande sökbegrepp, varje fråga innehåller endast ett sökbegrepp:
I varje anrop skickas bara en fråga som endast avser ett av sökbegreppen. Alltså kommer frågor om olika kunder i separata frågor.
Information om it-utveckling med mera (till exempel tjänstebeskrivning) finns för närvarande endast på svenska. I ISO-standarden och dess värden kan engelska termer förekomma.
Blir det ingen träff ska NFOU (NOT FOUND) skickas med i svaret (auth.002.001.01).
Systemet kommer att vara byggt på svenska och frågorna kommer att ställas på svenska.
REST/XML
Meddelandestrukturen baseras på ISO20022 och meddelandena, auth.001.01.01 (fråga) och auth.002.001.01 (svar) och supl.027.001.01 (svar).
Mekanismen ska vara tillgänglig 24/7 men troligtvis kommer de flesta frågor under normal arbetstid. I dagsläget tror vi att det totalt blir ungefär 500 000 frågor per år.
Ja.
Skatteverket har lagt upp har en förhållandevis offensiv plan kring finansinstitutens anslutning till Mekanismen.
Tanken är att varje institut under en överenskommen tvåveckorsperiod blir tilldelade ett mini-team hos Skatteverket som uteslutande jobbar med att skapa förutsättningar för en kvalitetssäkrad anslutning till en produktionsmiljö. Målet är att via gemensamma tester i testmiljö landa i att den tjänst ni exponerar registreras för användning i en produktionsmiljö.
För att planen ska fungera kräver det att:
Om det finns behov kan vi erbjuda ett möte där vi reder ut eventuella frågeställningar för att ni ska komma vidare i er utveckling. Vi har begränsade resurser och kan inte ansluta alla på en gång.
Mutual-TLS
Instituten förväntas implementera Client credentials grant (Oaut2-flöde) för autentisering och auktorisation av Skatteverket.
Om sökning sker på A:s personnummer ska det framgå av svaret om A har eller har haft konto inom en femårsperiod hos institutet. Det ska även framgå uppgifter om samtliga innehavare av de konton som identifierats vid sökningen.
Förutom detta ska uppgift lämnas om personer som företräder A eller övriga innehavare. Det ska även framgå om A är verklig huvudman för en juridisk person B. Detta gäller under förutsättning att B har eller har haft ett konto, inom en inom en femårsperiod, hos institutet. Svaret ska i detta fall innehålla uppgift om företagsnamn och organisationsnummer för B. Däremot ska uppgift inte lämnas om B:s kontonummer och inte heller om andra personer som företräder B.
Om sökning görs på B:s organisationsnummer ska det av svaret framgå om B har eller har haft ett konto, inom en inom en femårsperiod, hos institutet. Det ska även framgå uppgifter om samtliga innehavare av de konton som identifierats vid sökningen.
Förutom detta ska uppgift lämnas om personer som företräder B som fullmaktshavare eller företräder övriga innehavare. Det ska i förekommande fall av svaret även lämnas uppgift om B:s verkliga huvudmän.
Om sökning sker på ett kontonummer ska det framgå av svaret när kontot öppnades och eventuellt avslutades. Uppgiften ska även innehålla samtliga innehavare av kontot. Utöver detta ska i förekommande fall uppgifter om den eller de personer som är företrädare, fullmaktshavare eller verklig huvudman för innehavaren framgå.
Motsvarande uppgifter vid samtliga sökningar gäller även för värdefack.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.