Konto- och värdefackssystem (Mekanismen)

Den tekniska plattformen, Mekanismen, är nu klar och i drift. Anslutningen av de institut som omfattas av lagstiftningen pågår och endast ett mindre antal institut återstår.

Kort om utvecklingsområdet

Vilka finansiella företag som utgör institut enligt lagen (2020:272) om konto- och värdefackssystem förklaras nedan under ”Rättsliga frågor om Mekanismen”.

Det här är Mekanismen

Det är viktigt att myndigheter snabbt kan fastställa identiteten hos innehavare av konton och värdefack hos finansiella företag. Med hjälp av den tekniska plattformen kan anslutna myndigheter på ett snabbt och effektivt sätt få information om konton och värdefack hos institut, vilket bland annat bidrar till att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Det är instituten som ska se till att uppgifterna är direkt och omedelbart tillgängliga för sökning i systemet. Uppgifterna om tillgodohavanden och transaktioner på konton omfattas inte

Skatteverket ansvarar för en teknisk plattform

Myndigheterna som omfattas av lagstiftningen och är anslutna till systemet får tillgång till informationen via en teknisk plattform som Skatteverket tillhandahåller. Skatteverket har en informationsmodell och en övergripande arkitektur. Grunden är en central integrationsplattform, hos Skatteverket benämnd Sub-CIP. Dit ställer anslutna myndigheter sina frågor som skickas vidare till instituten. Svaren sammanställs och skickas tillbaka i ett svar. All kommunikation sker synkront.

Tillgänglighet

Tjänsten och dess anslutningar ska normalt vara tillgängliga varje dag kl. 04–23. Längre planerade avbrott för service ska anmälas minst fem arbetsdagar i förväg till Skatteverket.

Lagstiftning och kontakt

Riksdagen har beslutat om lagstiftningen som gäller konto- och värdefackssystemet. Lagen om konto- och värdefackssystem trädde i kraft den 10 september 2020. Den baseras på ett EU-direktiv, det s.k. ändringsdirektivet till det fjärde penningtvättsdirektivet (artikel 32 a). Vidare har lagen ändrats i vissa delar och de ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022.

Mer information om hur ett institut ska ge tillgång till uppgifter och hur myndigheter ska få tillgång till uppgifter i Mekanismen finns i följande föreskrift från Skatteverket:

Föreskrift SKVFS 2021:15 Länk till annan webbplats.

Om du har frågor om konto- och värdefackssystemet kan du kontakta oss via
mekanismen@skatteverket.se

Rättsliga frågor om konto- och värdefackssystemet

Vilka institut omfattas av Mekanismen?

Med institut avses svenska kreditinstitut och värdepappersbolag som har tillstånd att ta emot kunders medel på konto. Därutöver omfattas

- utländska kreditinstitut som driver verksamhet från filial i Sverige

- utländska värdepappersföretag som driver verksamhet från filial i Sverige och som har tillstånd att ta emot kunders medel på konto (1 § andra stycket lagen om konto- och värdefackssystem).

Vilka svenska institut omfattas av Mekanismen?

Svenska kreditinstitut eller värdepappersbolag är inte skyldiga att ansluta sig till Mekanismen om det inte tillhandahåller sådana konton och värdefack som avses i 2 § i lagen. Detta gäller även 5 år tillbaka i tiden. I ett sådant fall finns det inte några uppgifter att tillgängliggöra enligt 2 § andra stycket.

I 5 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse regleras möjligheten för ett svenskt institut att bedriva verksamhet utomlands utan att inrätta en filial i det andra landet (gränsöverskridande verksamhet). Om svenska kreditinstitut eller värdepappersbolag bedriver verksamhet utomlands, utan att ha inrättat en filial i det andra landet, omfattas konton och värdefack som är hänförliga till den utländska verksamheten av lagen. Sådana konton och värdefack ska därför vara sökbara i Mekanismen.

Svenska kreditinstitut och värdepappersbolag måste däremot inte hålla uppgifter om konton eller värdefack tillgängliga för sökning i Mekanismen om dessa finns hos en utländsk filial eller ett dotterbolag i utlandet.

Konton och värdefack hos svenska kreditinstitut och värdepappersbolag omfattas av lagen oberoende av var kunden har sin hemvist.

En viktig sak att tänka på är att så snart ett institut börjar erbjuda sådana konton eller värdefack måste institutet omedelbart ansluta sig till Mekanismen.

Vilka utländska institut omfattas av Mekanismen?

Ett utländskt institut som driver verksamhet genom filial i Sverige, och som inte tillhandahåller konton eller värdefack i filialens verksamhet, behöver inte ansluta sig till Mekanismen. Det är endast om institutet nu, eller de senaste fem åren, tillhandahållit sådana konton och värdefack som avses i 2 § i lagen som det är ett krav. I sådana fall finns det inte några uppgifter att tillgängliggöra enligt 2 § andra stycket.

I 4 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse finns bestämmelser som medger att ett utländskt institut får bedriva verksamhet i Sverige utan att inrätta en filial. Ett utländskt institut som bedriver verksamhet i Sverige, utan att ha inrättat en filial här, är inte ett sådant institut som avses i 1 § andra stycket lagen om konto- och värdefackssystem.

Konton och värdefack hos utländska institut omfattar endast konton och värdefack som kan hänföras till den svenska filialen – oberoende av var kunden har sin hemvist.

Vilka uppgifter ska lämnas vid en sökning?

Sökning på personnummer

Om sökning görs på A:s personnummer ska det framgå av svaret om A har eller har haft konto inom en femårsperiod hos institutet. Det ska även framgå uppgifter om samtliga innehavare av de konton som identifierats vid sökningen.

Förutom detta ska uppgift lämnas om personer som företräder A eller övriga innehavare. Det ska även framgå om A är verklig huvudman för en juridisk person B. Detta gäller under förutsättning att B har eller har haft ett konto, inom en inom en femårsperiod, hos institutet. Svaret ska i detta fall innehålla uppgift om företagsnamn och organisationsnummer för B. Däremot ska uppgift inte lämnas om B:s kontonummer och inte heller om andra personer som företräder B.

Sökning på organisationsnummer

Om sökning görs på B:s organisationsnummer ska det av svaret framgå om B har eller har haft ett konto inom en femårsperiod hos institutet. Det ska även framgå uppgifter om samtliga innehavare av de konton som identifierats vid sökningen.

Förutom detta ska uppgift lämnas om personer som företräder B som fullmaktshavare eller företräder övriga innehavare. Det ska i förekommande fall av svaret även lämnas uppgift om B:s verkliga huvudmän.

Sökning på kontonummer

Om sökning görs på ett kontonummer ska det framgå av svaret när kontot öppnades och eventuellt avslutades. Uppgiften ska även innehålla samtliga innehavare av kontot. Utöver detta ska i förekommande fall uppgifter om den eller de personer som är företrädare, fullmaktshavare eller verklig huvudman för innehavaren framgå.

Motsvarande uppgifter vid samtliga sökningar gäller även för värdefack.

Vilka konton omfattas av Mekanismen?

Ett konto hos ett institut omfattas av lagen så snart det är möjligt att ha ett tillgodohavande på kontot som är återbetalningspliktigt och detta oberoende av om det är fråga om en sammansatt tjänst där inlåningsinslaget är begränsat. Observera att lagen även omfattar konton som inte har något Iban-nummer.

Konton av de här slagen kan se olika ut och ha olika funktioner hos olika institut. Det går därför inte att bedöma varje specifikt konto utan närmare kännedom om omständigheterna i det enskilda fallet. Detta innebär att i slutändan är det upp till varje enskilt institut att göra bedömningen om just deras konton omfattas av lagstiftningen.

Det likvidkonto som är kopplat till ett investeringssparkonto är ett konto som omfattas av lagstiftningen.

När det gäller uppgift om innehavare är det uppgift om just den eller de som registrerats som innehavare av ett konto hos ett institut som ska hållas tillgänglig i Mekanismen. Om en sådan innehavare i sin tur förvaltar medel för någon annans räkning på kontot medför inte det att den för vars räkning medlen förvaltas är att anse som innehavare av kontot i systemet.

Omfattas konton som inte har Iban-nummer?

Lagen omfattar även konton som inte har något Iban-nummer. I dessa fall ska i stället för Iban-nummer anges ett annat nummer som identifierar kontot.

Ska även historiska uppgifter om ett konto lämnas?

Ett institut ska se till att bland annat uppgifter om företrädare, fullmaktshavare och verkliga huvudmän är tillgängliga för sökning fram till dess att fem år har gått från det att konto- eller värdefackstjänsten avslutades (2 § lagen om konto- och värdefackssystem).

För befintliga konton och värdefack ska uppgifter om aktuella innehavare, företrädare, fullmaktshavare och verkliga huvudmän hållas tillgängliga för sökning i konto- och värdefackssystemet. Det innebär att historiska uppgifter, till exempel tidigare företrädare eller verkliga huvudmän, inte ska vara sökbara.

Vad avser avslutade konton och värdefack ska uppgifter om de personer som var innehavare, företrädare, fullmaktshavare eller verkliga huvudmän när kontot eller värdefacket avslutades hållas tillgängliga för sökning.

Vad gäller om en fysisk persons identifikationsnummer har ändrats?

Om en fysisk person har tilldelats ett nytt identifikationsnummer (person- eller samordningsnummer) under den tid affärsförhållandet har pågått anser Skatteverket att följande ska gälla under förutsättning att institutet har kännedom om förändringen:

Både det gällande och det tidigare gällande identifikationsnumret ska vara tillgängligt för sökning i konto- och värdefackssystemet.
Om en sökning görs på det nya identifikationsnumret ska av svaret från institutet framgå personens samtliga aktiva konton och konton som avslutats inom en femårsperiod, dvs. oberoende av när under affärsförhållandet som ett enskilt konto har öppnats eller avslutats.
Om en sökning görs på det tidigare gällande identifikationsnumret ska av svaret från institutet framgå personens samtliga aktiva konton och konton som avslutats inom en femårsperiod, dvs. oberoende av när under affärsförhållandet som ett enskilt konto har öppnats eller avslutats. Av svaret ska vidare framgå det gällande identifikationsnumret.
Om en sökning görs på ett kontonummer ska av svaret från institutet framgå den fysiska personens gällande identifikationsnummer, dvs. oberoende av om kontot har öppnats eller avslutats innan personen tilldelades ett nytt identifikationsnummer.

I 3 kap. lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism finns bestämmelser om vilka krav som ställs på en verksamhetsutövare i fråga om kundkännedom. Hur långt ett instituts skyldigheter sträcker sig i olika situationer när en kund tilldelas ett nytt identifikationsnummer kan inte besvaras av Skatteverket. Utgångspunkten för det som sägs i detta svar är därför att det nya identifikationsnumret tilldelades under den tid affärsförhållandet pågick och att institutet har kännedom om att personen har tilldelats ett nytt identifikationsnummer.

Av 2 § lagen om konto- och värdefackssystem framgår bl.a. att ett institut, vad gäller fysiska personer, ska ge tillgång till uppgifter om person- eller samordningsnummer.

Enligt Skatteverkets mening är ett syfte med Mekanismen att en sökning på ett identifikationsnummer ska ge besked om en viss persons innehav, oberoende av om personen har tilldelats ett nytt identifikationsnummer under den tid affärsförhållandet har pågått.

Att uttrycken person- och samordningsnummer i 2 § omfattar det identifikationsnummer som är gällande vid tiden för en sökning framstår som självklart. Därutöver anser Skatteverket att övervägande skäl talar för att regleringen också omfattar ett tidigare identifikationsnummer som varit gällande under den tid som affärsförhållandet har pågått. Detta synsätt ligger också i linje med den bedömning som Skatteverket tidigare har gjorts ang. ändrade kontonummer. Detta innebär att ett sådant tidigare gällande identifikationsnummer ska vara tillgängligt för sökning i Mekanismen.

Observera att det som sägs ovan inte avser identifikationsnummer som inte varit gällande under den tid som affärsförhållandet har pågått.

Exempel

A har öppnat två konton hos bank B när A hade ett samordningsnummer. Numera har A ett personnummer. Innan A fick ett personnummer avslutades ett av kontona och vidare har ett nytt konto öppnats efter att A tilldelades ett personnummer.

Om affärsförhållandet inte avslutats hos bank B förväntas följande uppgifter lämnas om en sökning görs på

· A:s nuvarande personnummer: Svaret från banken ska innehålla A:s samtliga aktiva och avslutade konton (inom en femårsperiod), och detta oberoende av om dessa konton öppnats eller avslutats innan A tilldelades ett personnummer.

· A:s tidigare samordningsnummer: Svaret från banken ska innehålla A:s samtliga aktiva och avslutade konton (inom en femårsperiod), och detta oberoende av om dessa konton öppnats eller avslutats efter att A tilldelades ett personnummer. Vidare ska svaret i detta fall innehålla A:s gällande personnummer.

· ett kontonummer för ett konto som avslutats inom en femårsperiod men innan A tilldelades ett personnummer: Svaret från banken ska ge besked om att A innehaft detta konto och vidare ska svaret innehålla A:s gällande personnummer.

Vad ska anges för personer som agerar i innehavarens namn?

Av svaret ska framgå i vilken egenskap en viss person har blivit träffad. Det svar som ska lämnas om personer som agerar i innehavarens namn beror på om innehavaren av kontot eller värdefacket är en fysisk eller juridisk person.

För ett konto eller värdefack vars innehavare är en fysisk person ska svaret, förutom svar om innehavaren, enbart innehålla uppgift om företrädare. Av prop. 2019/20:83 s. 18 framgår att den rättsliga statusen för en företrädare inte ska framgå. Med företrädare avses i detta sammanhang vårdnadshavare, förmyndare, förvaltare, god man och fullmaktshavare.

För ett konto eller värdefack vars innehavare är en juridisk person ska svaret, förutom svar om innehavaren, även innehålla uppgift om verklig huvudman och fullmaktshavare.

Vem ska anses vara fullmaktshavare i den mening som avses i lagen?

Av 2 § lagen om konto- och värdefackssystem framgår bl.a. att Mekanismen ska ge tillgång till uppgifter om fullmaktshavare. Med fullmaktshavare avses normalt den eller de personer som företräder konto- eller värdefacksinnehavaren i frågor som rör kontot eller värdefacket. Det kan dock finnas olika nivåer av behörigheter som kan vara kopplade till ett konto som kan disponeras av någon annan än kontohavaren. Skatteverket uppfattar att bedömningen av vilka som ska anses ingå i begreppet fullmaktshavare i lagens mening beror på hur långt denna behörighet sträcker sig när det gäller att agera i kontohavarens namn.

Skatteverket anser att den som innehar ett kort som endast ger innehavaren rätt att disponera medlen som finns på kontot (dvs. innehavaren saknar t.ex. rätt att ta del av uppgifter rörande kontot) har en sådan behörighet som gör att personen får anses uppfylla kravet på att vara en fullmaktshavare i lagens mening.

Däremot anser Skatteverket att den som endast har behörighet att ta del av kontosaldo och transaktioner på ett konto inte uppfyller lagens krav på vem som ska redovisas som fullmaktshavare i Mekanismen. Inte heller kan en person som endast har rätt att förbereda en betalning som senare kommer att verkställas av en annan behörig person anses uppfylla lagens krav. Slutligen anser Skatteverket att om en person visserligen har rätt att verkställa en betalning men endast utför själva transaktionen utan att ha rätt att besluta om vad medlen på kontot om ska användas till inte heller uppfyller kravet på att vara en fullmaktshavare i lagens mening.

Vilka verkliga huvudmän ska svaret omfatta?

Det svar som ska lämnas om verkliga huvudmän är de personer som institutet har identifierat i sitt arbete enligt lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Vad avses med verklig huvudman?

För juridiska personer gäller att Mekanismen ska ge tillgång till uppgifter om innehavarens verkliga huvudmän (2 § första stycket 2 lagen om konto- och värdefackssystem).

Med verklig huvudman avses i detta sammanhang densamma som anges i 1 kap. 3-7 § lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän.

Bolagsverkets register över verkliga huvudmän utgår ifrån vad de juridiska personerna själva har lämnat för information till Bolagsverket. I det enskilda fallet kan det dock vara så att ett institut har identifierat en verklig huvudman som inte finns registrerad i Bolagsverkets register. Det innebär att de uppgifter som ett institut lämnar i Mekanismen kan avvika från de uppgifter som finns i Bolagsverkets register.

En verklig huvudman är den eller de personer som ytterst äger eller kontrollerar exempelvis ett företag eller en förening. En verklig huvudman kan också vara den eller de personer som tjänar på att någon annan agerar åt dem.

En verklig huvudman är bland annat den eller de personer som ytterst äger eller kontrollerar ett aktiebolag. En person kan kontrollera ett aktiebolag på olika sätt, exempelvis:

· ha mer än 25 procent av rösterna genom aktier

· ha rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelseledamöterna.

Det kan även finnas avtal eller bestämmelser i exempelvis bolagsordningen som gör att en person är verklig huvudman.

Här får du mer information om specifika regler för olika företags- och föreningsformer:

Om verklig huvudman i aktiebolag (Bolagsverket) Länk till annan webbplats.

Hur identifieras ett värdefack?

Skatteverket uppfattar att följande uppgifter ska framgå vid identifiering av ett värdefack: hyrestagarens namn, kompletterat med identifieringsuppgifter och ett unikt identifieringsnummer samt hyresperiodens varaktighet.

Då det framkommit att det inte finns någon form av standardiserat sätt att beteckna ett värdefack innebär detta att beteckningen för ett värdefack kan utformas på det sätt som bäst passar för varje institut.

Vad ska svaret från Mekanismen innehålla när värdefack identifieras på ett sätt som innebär att mer än ett värdefack har samma identifikationsbeteckning?

Det kan förekomma att institut har valt en värdefacksidentifikation som är så generell, t.ex. 1234, att det kan finnas andra värdefack som har åsatts samma identifikation. Det kan gälla både om det i ett och samma institut finns värdefack hos olika kontor eller om det finns värdefack hos olika institut som har åsatts samma identifikation.

Enligt 2 § andra stycket lagen om konto- och värdefackssystem ska ett institut se till att de uppgifter som anges i paragrafens första stycke är direkt och omedelbart tillgängliga för sökning fram till dess att fem år har gått från det att tjänsten avslutats.

Skatteverket anser att ett institut i sitt svar ska lämna uppgifter om värdefack även om värdefack åsatts en identifikation som är så allmän, t.ex. 1234, att det finns risk för att även andra värdefack kan ha samma identifikation. Det innebär även att ett och samma institut kan behöva ge mer än ett svar i det fall det förekommer samma värdefacksidentifikation för värdefack vid flera kontor hos institutet.

Vad ska svaret från Mekanismen innehålla om ett värdefack under en femårsperiod har haft flera innehavare utan att värdefacket ändrat identifikationsbeteckning?

Det kan förekomma att ett värdefack har avslutats och öppnats igen med nya innehavare som disponerar facket under den omfrågade tiden utan att värdefacket åsätts en ny identifikationsbeteckning.

Om en hyresperiod för ett värdefack avslutas och det därefter tillkommer en ny innehavare av värdefacket som tilldelas samma identifikationsbeteckning anser Skatteverket att det ändå är fråga om en ny fristående värdefacksuthyrning.

Detta innebär att om en fråga görs på ett värdefacks identifikationsbeteckning och det vid tiden för sökningen finns en innehavare som har tilldelats samma identifikationsbeteckning som den tidigare innehavaren ska svaret inte omfatta tidigare innehavare av värdefacket. Det innebär även att som startdatum för hyresperioden ska anges datum när den nya innehavarens avtal om hyra av ett värdefack påbörjades. Vidare ska i en sådan situation endast uppgifter lämnas om företrädare, fullmaktshavare och verkliga huvudmän för den aktuella innehavaren.

Observera dock att om en sökning i stället görs på t.ex. ett personnummer ska uppgift lämnas om den personen har ett värdefack eller har haft ett sådant som har avslutats inom en femårsperiod.

Får instituten meddela kunden om denne blivit omfrågad?

Den 1 juli 2022 infördes en bestämmelse om tystnadsplikt, vilken innebär att ett institut, dess styrelseledamöter eller dess anställda inte obehörigen får röja för kunden eller någon utomstående att en myndighet har gjort en sökning i Mekanismen. Denna tystnadsplikt gäller således generellt, dvs. vid sökningar av samtliga myndigheter som får göra sökningar i systemet. Tidigare har tystnadsplikt endast gällt vid sökningar av vissa myndigheter och dessa har då markerat med en flagga att det föreligger en tystnadsplikt. På grund av att tystnadsplikt gäller vid samtliga sökningar kommer någon flagga inte längre att användas.

Hur aktuell måste informationen vara (dataaktualitet)?

Av 2 § lagen om konto- och värdefackssystem följer bland annat att uppgifter om konton med mera ska vara direkt och omedelbart tillgängliga för sökning. I lagens förarbeten anges att ett datasöksystem kan ge nära nog realtidsinformation om innehav av konton och värdefack (prop. 2019/20:83 s. 28).

Bedömningen har gjorts att det från början kunde godtas att de uppgifter som instituten ska hålla tillgängliga för sökning uppdateras en gång per dygn. Denna bedömning kan komma att ändras. Skatteverket kommer meddela eventuell ändrad bedömning minst sex månader innan förändringen ska genomföras.

Vad gäller om ett institut inte har digital tillgång till alla uppgifter som ska hållas tillgängliga i Mekanismen?

Av lagtexten framgår att uppgifter om fullmaktshavare och företrädare ska finnas sökbara i Mekanismen. Likaså anges att öppningstidpunkt för ett konto och hyresperiod för ett värdefack ska finnas sökbara. Av lagtexten och uttalanden i förarbeten till lagen framgår att det i denna del inte finns någon möjlighet till undantag.

Under ett inledningsskede, dock längst t.o.m. den 31 december 2023, godtas att svåråtkomliga uppgifter om fullmaktshavare och företrädare inte hålls tillgängliga för sökning. Detsamma gäller för öppningstidpunkt för ett konto eller värdefack. Om ett institut inte har all sådan information digitalt ska däremot detta anges i svaret.

Ska uppgift om firmatecknare lämnas i Mekanismen

Institut ska inte tillgängliggöra uppgifter om firmatecknare för juridiska personer i Mekanismen.

För juridiska personer gäller att Mekanismen ska ge tillgång till uppgifter om samtliga innehavare samt uppgifter om innehavares verkliga huvudmän och fullmaktshavare (2 § första stycket 2 lagen om konto- och värdefackssystem).

En person som är firmatecknare för en juridisk person är inte i den egenskapen att anse som en fullmaktshavare i den mening som avses i 2 § första stycket 2 lagen om konto- och värdefackssystem.

IT-tekniska frågor om konto- och värdefackssystemet

Vilka sökbegrepp kommer att användas?

Mekanismen kommer att använda följande sökbegrepp (varje fråga innehåller endast ett sökbegrepp):

Kontonummer
Värdefacksidentifikation
Unik identifierare på innehavare eller associerad person (företrädare, fullmaktshavare eller verklig huvudman): personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer.
Om unik identifierare saknas för sökt person, exempelvis för utländska personer, kan kombinationen exakt matchat namn + födelsedatum användas.
Om unik identifierare saknas för en sökt juridisk person finns bara exakt matchning på den juridiska personens beteckning att tillgå.

Om man vill fråga om olika kunder, kommer de frågorna i separata frågor?

I varje anrop skickas bara en fråga som endast avser ett av sökbegreppen. Alltså kommer frågor om olika kunder i separata frågor.

Kan vi få information om utvecklingen på andra språk än svenska?

Information om it-utveckling med mera (till exempel tjänstebeskrivning) finns för närvarande endast på svenska. I ISO-standarden och dess värden kan engelska termer förekomma.

Om vi inte får någon träff i våra system, förväntar sig systemet då något svar?

Blir det ingen träff ska NFOU (NOT FOUND) skickas med i svaret.

Vilket språk gäller i Mekanismen?

Systemet kommer att vara byggt på svenska och frågorna kommer att ställas på svenska.

Vilken teknologi kommer att användas i Mekanismen?

REST/XML

Meddelandestrukturen baseras på ISO20022

Hur många frågor uppskattar man att det kommer att ställas för att underlätta sizing av Mekanismen?

Mekanismen ska normalt vara tillgänglig varje dag kl. 04–23, men troligtvis kommer de flesta frågor under normal arbetstid. I dagsläget uppskattas att antalet frågor kommer att uppgå till ungefär 500 000 per år.

Lämnas svar synkront för alla typer av frågor?

Ja.

Hur förväntas institut genomföra anslutningsprocessen med testning och verifikation av lösningen? Kommer ett testsystem att tillhandahållas?

Skatteverket har lagt upp en förhållandevis offensiv plan kring finansinstitutens anslutning till Mekanismen.

Tanken är att varje institut under en överenskommen period blir tilldelade ett mini-team hos Skatteverket som uteslutande jobbar med att skapa förutsättningar för en kvalitetssäkrad anslutning till en produktionsmiljö.

För att planen ska fungera kräver det att:

ni har ett färdigt API.
er lösning för att kunna svara på Mekanismens fråga är klar.
förutsättningar för en säker kommunikation som kan testas med ping-operationen.
en testmiljö med relevant testdata finns tillgänglig.
tänkt målmiljö klar.
interna tester är genomförda hos er med data och resultat som kan användas vid onboarding och verifieringstester. Detta innebär att ni, när ni är klar, ska ha testat att anropat ert API utifrån(liknande de verifieringar som kommer ske med Skatteverket) för att säkerställa konnektivitet.

Målet är att efter dessa fyra veckor, via gemensamma verifieringstester i testmiljö, landa i att den tjänst ni exponerar registreras för användning i en produktionsmiljö. Det är alltså av stor vikt att tjänsten är testad innan onboarding påbörjas för att kunna nå målet att vara i produktion efter fyra veckor. Om det uppstår hinder på vägen så tvekar ni inte att kontakta oss för att tillsammans hitta en lösning för detta.

Vilka säkerhetsmekanismer tänker ni använda?

Mutual-TLS

Instituten förväntas implementera Client credentials grant (Oauth2-flöde) för autentisering och auktorisation av Skatteverket.

Kontakta oss

Kontakt och öppettider

Hitta snabbt

Webbseminarier för företagare

Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.

Till webbseminarierna

Aktuellt

Nu införs tidsbokning för att bli folkbokförd vid flytt till Sverige
Från den 4 december är det möjligt att boka tid i förväg för den som ska besöka ...
Att tänka på inför årsskiftet
2023 närmar sig sitt slut. För dig som driver enskild näringsverksamhet innebär ...
Många fel när Skatteverket kontrollerat matbudsleveranser
Nio av tio av Skatteverkets utredningar av företag som erbjuder matleveranser ha...

Fler nyheter

Till toppen

Om oss