En allt vanligare syn i storstäderna är unga människor på cykel eller moped med matlådor på ryggen.
Att få mat hembudad kostar runt femtilappen, ibland kostar det inget alls. Maten bokas och betalas via en digital plattforms-app, som lokala restauranger är anslutna till.
– Med ett så lågt pris är risken stor för att skatter och avgifter inte betalas som de ska, säger Emma Lindmar Viberg, samordnare av kontrollen på Skatteverket.
Det finns i dag fyra stora plattformsföretag. På baksidan fungerar de på olika sätt, men gemensamt är att det handlar om upplägg med flera lager av inblandade aktörer, som alla ska ha sin del av kakan.
Eftersom flera plattformsföretag inte vill anlita matbud som saknar F-skatt förekommer det att matbuden är anställda av ett budföretag eller ett egenanställningsföretag som har F-skatt och som agerar mellanhand mellan plattformsföretaget och matbudet.
Avtalen mellan plattformsföretagen och bud- och egenanställningsföretagen bidrar till uppläggens komplexitet. En del av plattformsföretagen är registrerade i andra länder, vilket ytterligare ökar komplexiteten vid bedömningen av skattskyldigheten.
Skatteverket har gjort en pilotkontroll för att undersöka och kartlägga strukturen och pengaflödena. Årets riktade kontroller har påbörjats. De visar på både medvetet fusk och omedvetna fel.
Det handlar bland annat om oredovisade inkomster, osanna fakturor och oredovisade löner. Skatteverket misstänker också att det finns möjliggörare, aktörer som hjälper till med upplägg i syfte att undvika skatt.
– Det kan vara svårt att veta vem som verkligen har arbetat, säger Emma Lindmar Viberg. Kontant betalning förekommer mellan budföretagen och budet och flera matbud verkar dela på såväl bankkonto som inloggningsuppgifter till plattformen. Vi befarar att människor med svag position på arbetsmarknaden utnyttjas, då många av buden verkar sakna rätt att arbeta i Sverige.
Kontrollen pågår under 2022. När den är klar kommer resultaten också att analyseras i en rapport.
Tillsammans gör vi samhället möjligt