Många länder har sedan lång tid insett att systemet för moms i administrativt avseende kan vara betungande för små företag. Man har därför olika slag av lättnader och särregler för mindre företag vilket är till fördel för både företagen och skatteförvaltningen. De flesta länder som har moms tillämpar olika lättnadsregler för små företag antingen så att de små företagen hålls utanför tillämpningen av momsen eller så att olika slag av lättnader från administrativa skyldigheter, t.ex. när det gäller inlämnande av deklaration, redovisning av skatt m.m. har införts.
Enligt anslutningsfördraget finns möjlighet för Sverige att vid tillämpningen av artikel 24.2 - 24.6 i sjätte momsdirektivet införa en beloppsgräns för när skyldigheten att betala moms ska inträda för skattskyldiga vars årliga omsättning understiger ett belopp motsvarande 10 000 ECU (SFS 1994:1501 s. 5792). Artikel 24 i direktivet medger också att medlemsländerna får införa andra former av förenklingar för små företag, såsom olika slag av schablonsystem för beräkning av skatten
(artikel 24.1).
Artikel 24 tillåter alltså medlemsländerna att införa förenklade regler för små företag när det gäller påförande och uppbörd av moms. Motivet för att kunna införa sådana regler är att tillämpningen av de vanliga momsreglerna skulle medföra svårigheter för de mindre företagen. En annan förutsättning är att ett alternativt enklare förfarande inte får leda till en minskning av skatten. Innan ett förenklat förfarande införs ska ett medlemsland enligt artikel 29 samråda med EG:s mervärdesskattekommitté eller enligt artikel 27 anmäla och få rådets godkännande till avvikelser från direktivet. Sådant godkännande kan enligt denna artikel erhållas om åtgärderna avser att förenkla skatteuttaget eller införs för att förhindra vissa slag av skatteflykt eller skatteundandragande.
Av EG-kommissionens rapport COM(83) 748 final om harmonisering av nationella regler för små företag, innebär schablonregler för påförande av skatt att ett företag som omfattas av systemet inte fastställer utgående och/eller ingående skatt enligt de gängse reglerna utan med hjälp av schabloner. Sådana schablonregler eller schablonsystem kan vara generella eller individuella. Ett generellt schablonsystem gäller för företag inom en viss sektor eller bransch, och förutsätter därför att förhållandena inom sektorn eller branschen är förhållandevis enhetliga, exempelvis när det gäller inköpens karaktär och storlek eller vinstmarginalens storlek. Om tillräcklig enhetlighet föreligger kan gemensamma procentsatser eller koefficienter fastställas för bestämmande av antingen ingående eller utgående skatt (eller bägge). I länder där generella system tillämpas avser de vanligen sektorer inom detaljhandeln, exempelvis skohandlare, klädhandlare eller bokhandlare. Även när det gäller företag som tillhandahåller tjänster kan förenklade system användas, t.ex. för olika grupper av hantverkare.
För de allra minsta företag är det allra enklaste att de ligger helt utanför momssystemet vilket är möjligt enligt anslutningsfördraget (se ovan) för en omsättning upp till 10 000 ECU. Huruvida de minsta företagen ska omfattas av momssystemet eller inte är en fråga som bör lösas generellt för alla företag, oavsett bransch och kanske också oavsett företagsform. Oavsett om företaget inkomstbeskattas konventionellt eller schabloniserat bör samma skattskyldighet föreligga. Eventuellt kan man, i ett fall där schablonbeskattade företag lämnas utanför momssystemet, tänka sig, mot bakgrund av konkurrensneutraliteten, att schablonen för inkomstbeskattning justeras upp. Enkelhetsöverväganden såväl på inkomst- som momssidan talar dock emot en sådan åtgärd.
För att åstadkomma enkelheten bör däremot övervägas vilka möjligheterna är att schablonisera moms upp till samma gräns som schabloner accepteras inkomstskattemässigt. Detta skulle innebära att för en stor grupp små företag både inkomstskatt och moms beräknas schablonmässigt och att för övriga företag vanliga traditionella regler gäller både inkomstskatte- och momsmässigt.
Ska systemet för schablonmoms vara obligatoriskt eller frivilligt?
Reglerna i artikel 24 är utformade som en möjlighet för medlemsländerna att införa olika lättnader för små företag eller verksamheter. Av direktivet framgår inte direkt om regler som ett land inför med stöd av artikel 24 ska vara obligatoriska eller frivilliga för företag som kan omfattas av reglerna. Enligt artikel 24.6 ska det finnas en möjlighet att begära inträde i det normala momssystemet. Avsikten synes vara att, om förutsättningarna härför är uppfyllda, det vid förekomsten av schabloner ska vara obligatoriskt att omfattas av ett schablonsystem. Till skillnad från på inkomstskattesidan, där ett företag som uppfyller villkoren för schablonbeskattning förutsätts inte kunna välja det traditionella systemet, måste beroende på EU-reglernas utformning, en valfrihet finnas på momssidan. Detta är ett komplicerande inslag som tycks vara ofrånkomligt.
Ett obligatoriskt system som innebär en aktiv handling för att omfattas av vanliga momsregler bör vara enklare än ett frivilligt system där en ansökan krävs av den som vill tillämpa schablonmoms. De fall där företag väljer att stå utanför schablonen enbart i momshänseende torde vara de fall där moms att erhålla förekommer. Ett schablonsystem kan ges inslag av jämkningar i en sådan situation vilket bör innebära att antal företag som ansöker om inträde i det vanliga momssystemet minimeras.
En schablon kan utformas på olika sätt.
Ett alternativ är det spanska s.k. förenklade förfarandet. Förfarandet innebär att den beskattningsbara personen debiterar skatt på sina omsättningar enligt gängse regler. På så sätt påverkas inte det pris som kunden/konsumenten betalar och momssystemet är konkurrensneutralt. Den på kunderna debiterade momsen redovisas dock inte utan den verkliga utgående skatten beräknas i stället genom en uppskattning utifrån andra kriterier. Beräkningen kan ske på grundval av vissa parametrar, t.ex. antalet anställda, lokalyta, elförbrukning, lastkapacitet etc. Varje sektor har sina egna grunder för beräkning av skatten. Från den beräknade utgående skatten får avdrag göras för ingående skatt. Den ingående skatten är lika med den skatt som företaget debiterats på sina inköp. Även importskatt får dras av. För att kunna dra av faktisk ingående skatt måste alltså fakturor etc. sparas, något som det oavsett momsen är rimligt att så sker. Något merarbete för företagen uppkommer knappast. Det kan emellertid från skatteförvaltningens utgångspunkter ifrågasättas om ett sådant system innebär några förenklingar och någon minskning av arbetsbördan. Eftersom samhället ständigt genomgår förändringar kan det också förutses att ett sådant system måste bevakas och följas upp kontinuerligt, t.ex. med omfattande branschstatistik.
Det bör vara möjligt att utifrån en inkomstschablon som baseras på antal verksamma och ersättning till dessa uppskatta omsättning under förutsättning att vinstmarginaler m.m. är kända. Vi har beträffande inkomstskatten utgått från att en inkomstschablon ska fastställas för homogena branscher, eller segment av branscher, där det visserligen förekommer variationer i lönsamhet mellan företagen men där dessa variationer är relativt små. Om vi utgår från att inkomstschablonen för en viss verksamhet har fastlagts till 180 000 kr (inkl. avgifter) och vi vet att arbetskraftskostnader uppgår till 35 procent av omsättningen och övriga kostnader inkl. råvaror till 30 procent av omsättningen så kan omsättningen beräknas till 514 000 kr (alla värden avrundade). Detta innebär per betalningsperiod, månad, en utgående moms på 10 700 kr och en ingående moms på 3 200 och alltså en moms att betala på knappt 7 500 kr.
En svårighet med momsschabloner är att för företag som har en blandad verksamhet, delvis skattepliktig och delvis skattefri eller verksamheter med olika skatteuttag, kompliceras beräkningarna genom att en uppdelning av omsättningen måste göras på de olika verksamheterna. Det kan diskuteras om en sådan noggrannhet är önskvärd i ett schablonsystem. Tillåter direktivet att uppdelning av momsen inte sker vid schablonbeskattade verksamheter med olika skattesats, bör uppdelning inte ske.
Momssystemet innebär vid investeringar i verksamheten en positiv finansieringseffekt för företaget genom möjligheten till återbetalning av överskjutande ingående moms. En schablon som tar bort denna möjlighet innebär negativa effekter för företaget. Det bör därför finnas möjlighet att korrigera momsschablonen vid större investeringar. Sådan jämkning bör dock ske endast om investeringarna överstiger visst belopp. Avdrag för styrkt överstigande belopp medges då vid redovisningen av den schabloniserade momsen. Vi föreslår därför att schablonmomsen jämkas nedåt i de fall investeringar i anläggningstillgångar under en månad överstiger 10 000 kr exklusive moms.
Det bör mot bakgrund av reglerna i direktivet och motiven för dessa vara möjligt att vid ett system med schabloniserad inkomstbeskattning också beräkna momsen schablonmässigt. Detta särskilt som motiven för att införa schablonberäkning är både enkelhet och att säkerställa skattebasen för momsen.
Reglerna för små företag i artikel 24 innebär en gräns uppåt som är så snävt tilltagen att enbart en mindre grupp mycket små företag kan omfattas vid en tillämpning av dessa regler. Den lämpliga vägen är därför troligen ett rådsbeslut enligt artikel 27. Kontakter bör omgående tas med EU-kommissionen för att undersöka möjligheterna till ett sådant beslut.
Vårt förslag innebär att en schablonomsättning beräknas utifrån normallön och andra kostnader enligt branschgenomsnitt. Denna schablonomsättning ger sedan momsschablonen, dvs. vanligtvis moms att erlägga.
Schablonmomsen debiteras preliminärt att betalas månatligen. Avstämning med eventuell jämkning (se avsnitt 4.7 för när sådan kan förekomma) sker årligen. Jämkning av en viss månads momsdebitering kan dock ske i de fall investeringar i anläggningstillgångar under månaden överstiger 10 000 kr exklusive moms.
Den som enligt EG-rätten vill tillämpa schablonsystem enbart vid inkomst- men inte vid momsbeskattningen ska ansöka om undantag från schablon-systemet. En sådan ansökan ska ges in innan aktuell beskattningsperiod påbörjas. Undantag ska medges för en period om tre år.
Vi vill med ett schablonsystem åstadkomma både enkelhet och god kontroll. Utan kontroll kommer systemet aldrig att kunna vinna legitimitet. Det måste gå att visa att schablonsystem inte innebär att någon annan än avsedd skatt tas ut. Ett schablonsystem måste gå att kontrollera med rimliga resurser och ett argument emot införande av schabloner skulle vara om sådana medför nya kontrollproblem. Det får inte heller vara så att schabloner medför att ett kontrollproblem byts mot ett annat. Det senare kan dock accepteras om det nya problemet är väsentligt mindre och lättare att bemästra.
Av den första rapporten (RSV Rapport 2000:12 avsnitt 3.3.3d) framgår att förekomsten av svart arbetskraft är ett allvarligt samhällsproblem och på sikt ett hot mot välfärden. Detta på grund av att fusket är så utbrett och kostar samhället stora pengar i uteblivna skatteinkomster och andra kostnader, t.ex. kostnader i samband med bidragsfusk. Men den kanske mest allvarliga konsekvensen av ett utbrett fusk är en försämrad tilltro till skattesystemet i stort.
Förhållandena inom kontanthandeln är i dag så allvarliga att något radikalt måste göras för att öka kontrollen och förbättra systemtilltron. Man kan uttrycka det som att också här står vi inför ett vägval. Antingen så väljer vi att inom ramarna för det existerande systemet förbättra möjligheterna för skattekontroll i traditionell mening. Med detta menar vi då att alla möjliga kontrollinsatser och nya tekniker används och skärpt lagstiftning vad avser befogenheter och sanktioner introduceras. En annan väg kan vara försök att radikalt förändra skattesystemet. En tredje väg är också att utan försök till åtgärder acceptera dagens läge. Det sistnämnda anser vi dock vara uteslutet.
Det är viktigt att komma ihåg att kontroll inte endast avser att tillgodose
skattemyndighetens intresse. Lika viktigt är att den vid behov underlättar för företaget att visa att grund för jämkning av schablonerna föreligger (jfr avsnitt 4.7). Företagen har dessutom ett intresse av en fungerande intern kontroll.
Sett ur kontrollsynpunkt är det stora problemet med vår utformning att konstatera verkligt antal verksamma (jfr avsnittet 4.4).
Andra problem är (jfr avsnittet om jämkning i 4.7) att även om antal verksamma är korrekt kan omsättningen avvika från den som framkommer av schablonen. Det kan också vara så att både antal verksamma och omsättningen har korrekta värden men resultatet avviker från vad schablonen utgår från.
6.3 Hur bemästra dessa problem
Allmänt
Dessa problem är inte nya, de finns redan i det nuvarande traditionella systemet. Fel värde på grundvariabeln, antal verksamma, är redan idag ett problem (svart arbete). Fel värde på omsättningen är redan idag ett problem (svart omsättning). Fel värde på lönsamheten är redan idag ett problem (avdragsfusk). Inget av problemen går enkelt att lösa. Erfarenhetsmässigt vet vi att det är svårt att komma tillrätta med problemen. Flera samverkande åtgärder måste vidtas.
Schablonsystemet, med den föreslagna utformningen, löser ensamt inget av problemen. Sammantaget tror vi dock att ett sådant system kombinerat med andra åtgärder ger ett totalt bättre utfall än dagens system. Genom schablonerna blir regelverket totalt sett enklare. Med rätt utformning av schabloner kommer verklig beskattning att närma sig avsedd. Om införandet av schabloner inte kombineras med andra åtgärder finns emellertid en risk att detta positiva utfall inte uppnås.
De åtgärder som bör övervägas är förstärkt intäktsredovisning, höga krav för att jämka schablonen , oanmälda besök, skärpta sanktioner och andra preventiva åtgärder som attitydpåverkande kampanjer och certifiering.
Förstärkt intäktskontroll
Det finns ett starkt samband mellan grundvariabeln antal verksamma och omsättningen. Kan omsättningen konstateras så bör också antal verksamma kunna uppskattas i vart fall inom visst intervall. I schablonsystemet accepteras små differenser men jämkning av schablonerna ska ske vid större avvikelser. Omsättningen ligger som grund för momsbeskattningen. Det är därför också i de fall antal verksamma är säkerställt viktigt att omsättningen kan konstateras och kontrolleras. För att åstadkomma detta bör schablonregler kombineras med någon form av förstärkt intäktskontroll.
Ett sätt att förbättra intäktsredovisningen är införandet av plomberade och typgodkända kassaregister. En plombering avslöjar obehörigt intrång. Detta bör enligt uppgift (jfr bilaga 4) vara förhållandevis okomplicerat för ROM-baserade kassaregister, som kan modifieras enbart på grundval av bruksanvisning och manual.
Krav på kassaregister kan förenas med ett krav att alltid lämna kunden ett kvitto för transaktionen. En sådan skyldighet medför att kunden bättre än nu kan känna sig förvissad om att erlagd betalning redovisas skattemässigt av företaget. Vill man ytterligare förstärka kontrolleffekten av ett sådant krav kan det kombineras med tillskapandet av avdragsrätt för konsumenten. Ett sådant system kan dock ifrågasättas från andra utgångspunkter då det kan komma att stå i konflikt med andra önskemål om ytterligare förenklingar av beskattningsreglerna för den stora gruppen deklaranter.
Hur kravet på kassaregister ska i detalj utformas kan diskuteras och faller utanför ramen för den här rapporten. Ett exempel på kassaregisteranvändning återfinns dock i bilaga 4.
Krav på jämkning
Kraven för jämkning av schablonen bör som tidigare framhållits vara höga och jämkning nedåt ska visas föreligga (jfr avsnitt 4.7).
Oanmälda besök
Att kontrollera hårda data såsom lokalens storlek, antal bord etc. är enkelt vid en okulär besiktning. Sådana fakta är dock som framhållits endast sekundära vid fastställande av schablonerna. Det är antalet verksamma som är det direkt avgörande. Det är därför väsentligt att en reell möjlighet att kontrollera denna grundvariabel finns. Det enda sättet att faktiskt kontrollera denna är förmodligen genom att skattemyndigheten gör oanmälda besök hos företaget.
Ett alternativ till en tvingande lagreglerad möjlighet för skattemyndigheten
att göra sådana oanmälda besök är att företaget i samband med preliminär deklaration ger myndigheten denna rätt. Förekomsten av ett sådant medgivande kommer att påverka myndighetens riskbedömning vid bland annat yrkande om jämkning av schablonerna. Ett sådant medgivande kommer då vara en av många faktorer vid bedömningen av om grund för jämkning har visats föreligga.
Konstateras vid ett oanmält besök att det finns tre verksamma i företaget men enligt lämnade uppgifter är endast två verksamma (inklusive anställda) måste något vara fel och myndigheten har grund för att ifrågasätta en jämkning uppåt av schablonerna. Samma erinringar kan uppkomma som myndigheten möter i dagens system, dvs. att det är fråga om en tillfällig praktikant, det är fråga om vänner som hjälper till obetalt etc. Schablonsystemet underlättar inte men försvårar heller inte dessa bedömningar. Det är ingen skillnad på bevisfrågorna mot i dagens system.
Medvetenheten om risken för ett oanmält besök bör ha en preventiv effekt. En förebild för sådana här besök kan vara det man i Nederländerna kallar on-site-observations.
Sanktioner
Det är särskilt viktigt att upptäckta felaktigheter i fråga om grundvariabeln beivras. Motivet för detta är då att schablonen uteslutande bygger på en enda variabel varför manipulering av denna variabel så långt möjligt måste förhindras. I de fall förutsättning finns att påföra skattetillägg bör övervägas om tillägget inom ett schablonsystem bör vara större än i andra fall.
Attitydpåverkande kampanjer
I sådana kampanjer, som det är lämpligt att lansera i samband med införande av schabloner, bör ingå information om skatternas betydelse för den allmänna välfärden och fuskets negativa påverkan på denna. Jämför Rapport RSV 2000:12 avsnitt 4.4.2.
Den tidigare presenterade utformningen av schablonen är, trots att avvägningar medfört avsteg från den allra enklaste utformningen, ändock i många avseenden enklare att hantera för företagen än dagens regelverk. Detta innebär att schabloner också kan användas i arbetet med att åstadkomma frivillig medverkan.
Branschsamverkan
På samma sätt som ett nära samarbete bör etableras med branschorganisationer m.m. för att åstadkomma så korrekta värden som möjligt på schablonen (jfr avsnitt 4.4 Hur bestäms schablonvärde) bör sådant samarbete intensifieras också på annat sätt. Ett sådant samarbete öppnar många möjligheter. Det bör vara lättare att vinna en bred uppslutning kring förändringar genom att frågorna drivs tillsammans med branschorganisationer. De kontakter som finns mellan RSV och flera intresseorganisationer visar på behovet och nödvändigheten att vidta åtgärder mot fusket. Viljan från organisationernas sida att medverka till sådana åtgärder synes vara stort. Att branschorganisationerna inför tydliga etiska regler för sina medlemsföretag bör ha en positiv effekt på skattemoralen. En branschsamverkan ger också ökade möjligheter att ha framgång med förslag till förändringar av beskattningsreglerna. Inte minst är ett samarbete värdefullt i samband med ett införande av schabloner.
Certifiering
Ett förfarande med certifiering av företag som uppfyller av branschens organisationer uppställda krav på bland annat säker intäktsredovisning bör medföra att sådana företag kommer att uppfattas som seriösa. Vid en certifiering kan företaget få ett certifkat att användas på samma sätt som
man idag använder medlemsmärken som goodwill-skapande tecken.
Andra skattebetalare får genom certifieringen en signal om att detta företag sköter sina skatteåliggande.
Ett sådant certifieringsförfarande bör administreras av branschen i samarbete med skattemyndigheterna. Ett sådant system bör omfatta alla företag och inte endast schablonbeskattade företag. Däremot kan omfattningen begränsas till vissa branscher, till exempel sådana där den allmänna uppfattningen är att ett stort skatteundandragande förekommer. En sådan certifiering innebär emellertid inte att ett certifierat företag undantas från kontroll på annat sätt än vad som blir följden av en sedvanlig riskanalys (jr ovan om oanmälda besök).
7.1 Allmänt
En genomgång av det i föregående rapport (RSV Rapport 2000:12) gjorda försöket att systematisera argumenten för och emot att pröva någon form av schabloner bör nu göras med avseende på vald utformning. Genomgången begränsas dock till att avse argument där vald utformning har någon avgörande betydelse. Generella argument för och emot schabloner har alltså här utelämnats med undantag av första avsnittet nedan.
Den valda utformningen bryter i flera avseenden mot den uppfattning om millimeterrättvisa som präglar vår skattelagstiftning idag. Som sägs i RSV Rapport 2000:12 anser vi att denna formella rättvisa inte motsvaras av en reell rättvisa. Detta då fusket inom vissa branscher är så omfattande att det inte går att beivra med nuvarande resurser. Vår utformning möter krav på enkelhet för både företag och skatteförvaltning. Den bör också totalt sett, om åtgärderna i avsnitt 6 genomförs, ge en bättre kontroll och därmed en bättre överensstämmelse mellan avsedd och faktiskt beskattning.
Enkelheten skulle givetvis bättre tillgodoses av en utformning med en högre grad av schablonisering . En sådan utformning står emellertid i alltför stor omfattning i motsats till kravet på rättvisa.
Den valda utformningen måste, sett från företagets synpunkt, anses vara okomplicerad och enkel att hantera jämfört med det traditionella systemet. Företagets arbete med deklarationer och skatter förenklas. Företaget besparas ett detaljerat och komplicerat uppgiftslämnande. Visserligen måste preliminärt en del uppgifter lämnas men avstämningen av schablonen kan göras mycket enkel.
Schabloner som är enkla för skatteförvaltningen att hantera medför att skattemyndigheternas resurser i större omfattning kan överföras för kontrollinsatser i andra sektorer av myndigheternas verksamhet. Genom att kontrollen, och därmed processverksamheten, inriktas mot en eller ett fåtal variabler kan också förvaltningens processverksamhet underlättas och förenklas. Ett system med få jämkningsmöjligheter med höga beviskrav borde också medföra att belastningen på domstolarna minskar.
7.3 Inlåsningseffekter
Om schabloner skulle medföra en förmånligare beskattning av små verksamheter, jämfört med större, skulle inlåsningseffekter kunna uppstå. Vi har utgått från att schablonerna inte medför någon förändring av avsedd genomsnittlig skattebelastning. Schablonerna motsvarar den beskattning som konventionella metoder borde ha medfört.
Om möjligheterna till skatteundandragande på grund av schablonens utformning är stora finns en risk för underbeskattning. Blir det reella utfallet av införande av schabloner detta kan inlåsningseffekter uppkomma. Det är därför väsentligt att kontrollaspekter beaktas vid införandet av schabloner.
Den valda modellen är enkelt utformad och därmed även lätt att förstå och enkel att tillämpa. Den tekniska utformningen av skattesystemet bör därmed inte upplevas som hinder för ett nyföretagande. Tvärtom så innebär utformningen betydande förenklingar.
Det är väl belagt att personer med invandrarbakgrund har större benägenhet att starta egna företag än ursprungsbefolkningen. Det har emellertid också konstaterats att personer med utländsk bakgrund inte har samma möjligheter som majoritetsbefolkningen i Sverige att starta och driva företag, vilket till viss del anses bero på att de inte förmår hantera regelsystemen (SOU 1999:49, Invandrare som företagare). Skattereglernas komplexitet utgör sannolikt en betydande del av de problem som denna grupp möter i samband med företagande.1
Vår föreslagna utformning är enkel att förstå och enkel att tillämpa och skapar inte några problem i detta avseende.
(1)Pripp, Företagande i minoritet, Mångkulturellt centrum, Tumba
Det har framgått att denna punkt är ett av det viktigaste argumenten för att överväga om schabloner bör införas. Nedanstående citat täcker väl in vårt synsätt;
"Det är för det första nödvändigt att ett system som bygger på medborgarnas lojalitet innehåller regler som enskilda skattskyldiga kan tillämpa och förstå innebörden av. Reglerna måste också vara så utformade att var och en kan överblicka de skattemässiga konsekvenserna av olika handlingsalternativ. Om dessa krav inte är uppfyllda finns en uppenbar risk för bristande lojalitet hos de skattskyldiga. Systemet upplevs inte längre som rättvist. Den som har kunskap eller kan köpa sådan kan med ett komplext system ofta helt lagligt betala lägre skatt än andra personer med samma bruttoinkomster men med sämre insikter i regelverket. Detta undergräver lojaliteten och ökar behovet av skattekontroll."
(RSV Rapport 1983:1 s. 794)
Den valda utformningen av schabloner möter de krav som återfinns i citatet ovan. Genom att även de som inte direkt berörs av schabloner kan se att beskattningen fungerar också i problembranscher förstärks lojaliteten med beskattningssystemet.
Allmänt
Ett faktum är att egenföretagarnas redovisade inkomster generellt är mycket låga. Av tillgänglig statistik framgår att av de enskilda näringsidkarna som redovisar överskott visar 74 procent ett resultat på mindre än 100 000 kronor. Av samtliga enskilda näringsidkare redovisar 43 procent ett underskott av verksamheten
(Skattestatistisk årsbok 2001 Pdf, 118.9 kB, öppnas i nytt fönster., s. 125-127).
"En mycket stor del av de aktiva näringsidkarna har inkomstförhållanden (inkomst av näringsverksamhet plus tjänsteinkomst) som inte räcker till att täcka underskott och sedvanliga privata levnadskostnader."
(Skattestatistisk årsbok 2001 Pdf, 118.9 kB, öppnas i nytt fönster., s. 162)
Förhållandet med låga deklarerade inkomster beror inte enbart av ett utbrett skatteundandragande. Förklaringarna kan även vara andra, till exempel att en stor del av egenföretagen är nystartade och då går med underskott och att mer lönsamma företag oftare drivs i aktiebolagsform. Av bearbetade uppgifter från inkomstfördelningsundersökningen 1994 framkommer dock att medelinkomsten för samtliga heltidsarbetande företagare är klart lägre än för heltidsarbetande anställda
(Skattestatistisk Årsbok 2001 Pdf, 118.9 kB, öppnas i nytt fönster., s. 163).
Den valda utformningen av schablonerna kan leda till att faktisk beskattning närmar sig avsedd.
Svartarbete
En av anledningarna till kontrollsvårigheterna inom de s.k. kontantbranscherna är svartarbete;
"Det finns ett flertal orsaker till att svart arbete utförs. En viktig orsak är utformningen av de regelsystem som dimensionerar den enskildes rättigheter och skyldigheter vad gäller skatter, bidrag och försäkringsersättningar. Såväl komplicerade regler som de ekonomiska konsekvenser som följer av regelutformningen är av vikt."
(RSV Rapport 1999:3, s. 201)
Vilken effekt schabloner kan ha på förekomsten av skatteundandragande och skattefusk beror givetvis på utformningen av systemet. I många av de branscher för vilka vi ser fördelar med att införa schabloner torde svartarbete vara ett av de vanligare sätten för skattefusk. En obligatorisk schablonbeskattning med fasta schabloner motverkar sådant fusk. Det finns inget val utan en viss skatt ska alltid betalas. Ett system med allt för frikostiga undantag från tillämpning av de fasta schablonerna kan få motsatt effekt och medföra att enbart vissa som upplever schablonen som förmånlig kommer att tillämpa den. Vår valda utformning är en kompromiss mellan motstridiga intressen, enkelhet och exakthet. Vi tror dock att effekten av den föreslagna utformningen mycket väl kan bli att schabloninkomsten genomsnittligt kan komma att ligga högre än den inkomst som idag redovisas inom det traditionella systemet. Om beskattningen ska ske på ett lägre värde än vad schablonen ger ska den skattskyldige visa detta. Kombinationen av detta med föreslagna övriga åtgärder (jfr avsnitt 6) bör göra det svårare att undanhålla delar av verkligt resultat från beskattning.
Den situation vi har idag med ett utbrett svartarbete och svårigheterna att med dagens skattekontroll råda bot på detta innebär att alla möjligheter till förbättringar bör prövas.
Som vi framhållit i rapport RSV Rapport 2000:12 (avsnitt 3.3.3e) påverkar förekomsten av illojal skattekonkurrens och en svart sektor skattemoralen. Om stora grupper tillåts vara oseriösa och undanhålla skatteinkomster, utan större risk för upptäckt, är det lättare för andra grupper att legitimera sitt eget skatteundandragande eftersom ju alla andra eller nästan alla andra fuskar. Det är således fråga om en ond cirkel, och en trend som det är angeläget att bryta.
Den valda utformningen av schablonerna med koppling till antal verksamma, normallön och med höga krav på jämkning kan innebära att faktisk beskattning närmar sig avsedd. Därmed medverkar schabloner till att minska problemet med illojal konkurrens. Att detta kan komma att medföra
att vissa företagare som idag överlever på grund av att en del av omsättningen undanhålls beskattning tvingas att lägga ned sin verksamhet är inget argument emot införande av schabloner.
Beskattning
Föreslagen utformning med ett obligatorium och byte av system enbart framåt i tiden innebär att några svårigheter med skatteanpassning m.m. genom att hoppa mellan system inte bör uppkomma.
Det finns en risk för att intäkter kanaliseras till schablonbeskattad verksamhet medan kostnader styrs över till konventionellt beskattad verksamhet. Avsikten är då att nyttja en förmånlig schablonbeskattning av intäkter och få avdrag för kostnader mot en progressiv inkomstskatt. Genom kraven på jämkning i det föreslagna schablonsystemet, genom föreslagna kontrollåtgärder och då vi tror att i många fall kommer schablonerna att innebära en höjning av beskattad inkomst och av momsen, bör inte denna risk överdrivas. Det kommer att finnas starka incitament att bevara underlag och kunna visa kostnaderna också inom schablonsystemet.
Redovisning
I avsnitt 4.12 har diskuterats problemet med att en förenkling av beskattningsreglerna inte medför någon större förenkling för företagen eftersom man enligt redovisningsregler ändock måste ha de uppgifter det traditionella beskattningssystemet kräver. För de minsta företagen bör detta problem inte överdrivas. Ett eventuellt problem med dubbla system måste också vägas mot de förenklingar och förbättringar i övrigt som vår föreslagna utformning medför.
Någon förändring i detta avseende kommer föreslagen utformning inte att leda till. Vilken effekt införande av schabloner skulle ha på den absoluta storleken på uppbördsförlusterna kan diskuteras. En tänkbar effekt är att om den svarta sektorn minskar eller i vart fall inte ökar samt att faktisk beskattning närmar sig den avsedda så kommer den totala uppbörden att öka och därmed rimligen också uppbördsförlusterna i absoluta tal. Relativt sett bör däremot någon ökning inte ske.
Genom bland annat kravet på underlag för jämkning får argumentet att schabloner kan medföra att företagets intresse av att bevara ett betryggande underlag och ha en tillförlitlig bokföring mindre bärighet.
Vi förslår inte någon förändring av de formella reglerna för bokföring och redovisning frånsett att gränsen för årsbokslut bör höjas. Det bör vara möjligt att med bibehållen säkerhet förenkla den praktiska hanteringen för små företag (jfr avsnitt 4.12).
Vi kan illustrera effekterna av den nu presenterade principskissen till ett schablonsystem med ett exempel hämtat från restaurangbranschen.
Motivet till att vi valt just denna bransch för vårt exempel är att den är ett typisk exempel på en sådan kontantbransch som vi ser som lämpad för att använda en schablonmetod. Branschen är personalintensiv. Det är en typisk småföretagarstruktur inom branschen. Den domineras av små restauranger med årsomsättning understigande 2 miljoner kr. Dessa mindre restauranger utgör närmare 80 procent av det totala antalet restauranger.
Kontrollsvårigheterna i branschen är betydande.
"Kostnader som krögaren tvingas ta in på en marknad som blivit allt mer konkurrensutsatt, och som naturligtvis bidragit till mindre marginaler. Allt detta har utgjort grogrund för en mångfald ekobrottsliga gärningar inom branschen."
(Tage Alalehto, Motiv eller tillfälle s. 20)
Branschen kännetecknas av en stark överetablering och priskonkurrensen är hård vilket lett till att lönsamheten i branschen är svag.
Inom branschen har vi valt ut ett antal små pizzerior vilka kännetecknas av att de sysselsätter få verksamma. Dessa pizzerior öppnar ofta på förmiddagen klockan 10.00 och håller sedan öppet till klockan 22.00. Det är mer en regel än ett undantag att pizzerian är öppen under årets alla månader. Försäljningen är koncentrerad till lunch- och kvällsservering. De verksamma utgörs oftast av ägaren och till ägaren närstående. Det är vanligt att hela familjen deltar i verksamheten, men i varierande utsträckning. Det är också vanligt med svartarbete.
För att erhålla nödvändig kunskap om branschen avseende bl.a. lönsamhet och strukturella förutsättningar har vi hämtat material från skattemyndigheterna och Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare har bidragit med många faktauppgifter kring branschen1. Materialet är omfattande och ger en god indikation av hur lönsamheten och de strukturella förutsättningarna i branschen ser ut.
(1)Företagskonsult Hans Öberg som är specialiserad på bl.a. restauranger och pizzerior.
Av materialet framgår att den redovisade omsättningen ofta avsevärt understiger den verkliga omsättningen i branschen. Den verkliga omsättning som framkommit efter kontroll är den omsättning som det varit möjligt att påvisa vid kontrollen med beaktande av de resurser och det material som varit tillgängligt. Skattemyndigheterna benämner ibland resultatet av kontrollen som en åtminstoneomsättning och med uttrycket avses att det oftast inte är möjligt att med tillgängliga resurser nå ett exaktare resultat. Siffrorna är åtminstone inte för låga.
Den genomsnittligt deklarerade omsättningen exklusive moms för företagen i det totala material vi inhämtat var knappt 1 miljon kronor. Den genomsnittliga höjningen av den deklarerade omsättningen exklusive moms efter kontroll beräknades till knappt en halv miljon kronor. Den genomsnittliga omsättningen exklusive moms efter revisionen beräknades alltså till 1,5 miljon kronor. Den genomsnittliga oredovisade omsättningen exklusive moms utgjorde med andra ord cirka en tredjedel av den verkliga omsättningen. Motsvarande höjningar skedde beträffande momsen.
Det har visat sig vara svårt att ur materialet få detaljerade uppgifter om exakt hur många personer som varit verksamma i rörelsen. Vi presenterar nedan några företag för vilka vi tror att uppgifterna om antal verksamma som vi hämtat från skattemyndigheten och branschen är något så när säkra. Det bör framhållas att valet av exempel endast baseras på att det för dessa företag varit möjligt att med rimlig grad av säkerhet fastställa antal verksamma.
Tabell 1
(alla värden på omsättning är i tusental kr)
Företag | Verksamma | dekl | Omsättning enligt | |
SKM | schablon | |||
A | 4 | 1200 | 1800 | 2200 |
B | 2 | 400 | 660 | 1100 |
C | 2 | 440 | 930 | 1100 |
D | 3 | 700 | 1300 | 1650 |
E | 7 | 2500 | 4600 | 3840 1 |
F | 2 | 1030 | 1310 | 1100 |
G | 2 | 550 | 950 | 1100 |
Vid beräkning av omsättningen har vi i tabell 1 ovan utgått från en normallön som har beräknats utifrån kollektivavtal för branschen till 225 000 kr per år. Råvarukostnaden har beräknats till 32 procent, dvs. bruttovinsten till 68 procent..
Övriga kostnader har beräknats till 12 procent, hyran till 8 procent och ränta och avskrivningar till 7 procent.
Med känslighetsanalys kan sedan värdena i tabellerna varieras. Vi kan anta att normallönen i stället är 170 000 kr vilket innebär att de verksamma i företaget är beredda att arbete för en lägre timpenning än vad kollektivavtalet ger. Detta är i och för sig inget orimligt antagande eftersom lönsamheten inom branschen är mycket pressad. De verksamma ägarna i sådana här småföretag kan ofta acceptera en lägre timpenning, har andra förväntningar och vanor etc. Resultatet av en sådan analys framgår nedan i tabell 2.
Tabell 2
Företag | Verksamma | dekl | Omsättning enligt | |
SKM | schablon | |||
A | 4 | 1200 | 1800 | 2090 |
B | 2 | 400 | 660 | 1040 |
C | 2 | 440 | 930 | 1040 |
D | 3 | 700 | 1300 | 1570 |
F | 2 | 1030 | 1310 | 1040 |
G | 2 | 550 | 950 | 1040 |
Tabell 3
Företag | Verksamma | dekl | Omsättning enligt | |
SKM | schablon | |||
A | 4 | 1200 | 1800 | 2280 |
B | 2 | 400 | 660 | 1140 |
C | 2 | 440 | 930 | 1140 |
D | 3 | 700 | 1300 | 1710 |
F | 2 | 1030 | 1310 | 1140 |
G | 2 | 550 | 950 | 1140 |
Schablonbeskattningsprojektet - etapp två
RSV har sedan lång tid arbetat för att åstadkomma förenklingar i systemet för beskattning av mindre företag. Som ett led i detta arbete har RSV i rapport RSV 2000:12 presenterat en genomgång av argumenten för och emot ett schablonbeskattningssystem. I rapporten återges också översiktligt erfarenheterna av sådana system i några andra länder.
Slutsatserna i rapporten kan sammanfattas med att det finns många bra argument både för och emot schabloner. Sett från förenklingssynpunkt skulle schabloner, med rätt utformning, kunna innebära avsevärda förenklingar. Samtidigt innebär schabloner stora avsteg från i Sverige vedertagna principer för utformningen av beskattningssystemet. Schabloner kan också, beroende på utformningen, medföra inte önskvärda negativa konsekvenser bland annat i fråga om merarbete för både företagaren och skatteförvaltningen med förekomsten av dubbla system samt leda till en försämrad redovisningsstandard.
Det nuvarande beskattningssystemet uppfattas ofta som i teorin rättvist men som i praktiken mycket orättvist. En anledning till att systemet uppfattas som orättvist är systemets komplexitet som leder till att det kan utnyttjas och manipuleras av vissa skattskyldiga. En bidragande orsak till detta är i sin tur de svårigheter skatteförvaltningen har och har haft att upprätthålla en god kontroll, särskilt vad gäller de s.k. kontantbranscherna. Förtroendet för beskattningssystemet är på väg att urholkas. På sikt kan inget skattesystem överleva som saknar förtroende hos de berörda skattskyldiga. Fortsatta åtgärder måste därför vidtas för att återställa och höja systemtilliten.
I projektets etapp två ska prövas om det är möjligt att utforma ett schablonbeskattningssystem för mindre företag på ett sådant sätt att de i RSV Rapport 2000:12 presenterade fördelarna med schabloner tillvaratas och de där berörda nackdelarna så långt som möjligt undviks.
Senast den 31 december 2001 ska ett konkret förslag till schablonbeskattningssystem för mindre företag (rapport schablonprojektet etapp två) presenteras.
Förslag till utformning av olika schablonbeskattningsmodeller samt en närmare beskrivning av dessa.
Analys av modellerna mot i RSV Rapport 2000:12 presenterade för- och nackdelar.
Definition av vilken/vilka sektorer modellerna kan tänkas vara lämpliga för.
Beräkning av skatteutfallet av vissa modeller på faktiskt material.
Beskrivning av eventuella andra effekter av förslagen.
Avrapportering till verksledningen i form av en lägesrapport ska ske i slutet av april, juni och oktober månad 2001.
Avgörande för möjligheterna att utforma så bra modeller som möjligt är verklighetsanknytningen och att utformningen upplevs som acceptabel av berörda parter; lagstiftaren, skattemyndigheterna och näringslivet (de skattskyldiga). Projektet ska därför bedrivas i nära samarbete mellan skatterättsexperter, experter på skattekontroll och representanter för näringslivet.
Projektets etapp två ska bemannas med;
projektledare (Sune E. Jansson RSV 75% av heltid)
projektsekreterare (Göran Sundwall RSV projektanställd heltid)
expert (Eskil Henriksson inlåning från SKM Västerås 25%)
expert (inlåning från SKM, tillsätts senare, 25%)
Som styrgrupp fungerar ledningsgruppen för skatteavdelningen. Styrgruppen sammanträder vid behov och hålls löpande informerad om projektets aktiviteter.
En referensgrupp tillsätts med representanter från
RSV (VE Mats Brockert)
SKM i Stockholm och i Växjö (Yvonne Törnblom Lager och Ingvar Håkansson),
Näringsdepartementet (Åsa Mattsson) och
SHR (Sveriges Hotell och Restaurangföretagare, Allan Nyrén).
Referensgruppen ska sammanträda i god tid inför varje avrapporteringstillfälle (jfr aktiviteter ovan).
Projektets kostnader redovisas på konto 4001.
Vilhelm Andersson
För att exemplifiera beräkningssättet i Spanien visas nedan hur schablonen beräknas för en hantverkare som utför småreparationer i bostäder.
Hantverkarens inkomstskatt beräknas på följande sätt. Fyra olika variabler används. Följande delmoment summeras;
Ägaren själv anses bidra till vinsten med € 17.220 per år,
varje anställd anses bidra med € 3.475 per år,
varje företagsbil anses bidra med € 195 per år och hästkraft och
lokalen anses bidra med € 45 per kvm per år.
Detta innebär för en hantverkare med en anställd, en skåpbil med en motor om 50 hästkrafter och som hyr en lokal hyrs om 50 kvm. att inkomsten beräknas till € 17.220 + 3.475 + 9.750 + 2.250 = € 32.695.
Avdrag får sedan göras med ett belopp som uppgår till 20 procent av intäkten. Avskrivningar på anläggningstillgångar får dessutom göras baserat på faktiskt innehav av anläggningstillgångar. Om verksamheten drivs på mindre orter får avdrag därutöver göras med viss procentsats (upp till 30 procent) beroende på ortens invånarantal. Om företaget är beläget på en mycket liten ort blir således vinsten 50 procent av € 32.695 i exemplet ovan.
Hantverkarens moms beräknas på följande sätt. Följande delmoment summeras;
Ägare och anställd bidrar med € 2.310,
lokal bidrar med € 16 per kvm och år och
företagsbil bidrar med € 48 per hästkraft och år.
Underlaget för moms blir då € 2.310+2.310+800+ 2.400 = € 7.820. Av den summan ska på årsbasis 9 procent betalas. Dock får ingående skatt på gjorda inköp av anläggningstillgångar dras av, dock högst med ett belopp som motsvarar ovan beräknat netto. Negativ moms kan alltså inte uppkomma.
Siffrorna nedan är hämtade från RSV:s statistikdatabas GIN-skatt.
Med företag avses alla fysiska och juridiska personer som finns registrerade för mervärdesskatt. I urvalet ingår alla företag som var registrerade till mervärdesskatt någon gång under år 2000.
Företag med en årsomsättning överstigande 1 miljon kronor ska, enligt momslagen, redovisa momsen i den särskilda skattedeklarationen. Övriga företag redovisar momsen i inkomstdeklarationen.
Urvalet är för företag som redovisar momsen i den särskilda skattedeklarationen begränsat till dem med en omsättning understigande 2,5 miljoner kronor. För de som redovisar momsen i inkomstdeklarationen har ingen beloppsmässig begränsning gjorts.
Antal företag med omsättning mindre än 2,5 miljoner kr inom vissa branscher
SNI | Enskilda firmor | HB/KB | AB | Övriga | |
15810 | Matbröd/bakverk | 442 | 260 | 244 | 28 |
52241 | Bröd/konditori | 354 | 150 | 113 | 9 |
52242 | Konfektyrhandel | 495 | 133 | 125 | 20 |
52260 | Tobakshandel | 1 285 | 395 | 402 | 25 |
55300 | Restaurang | 7 664 | 4 117 | 3 626 | 590 |
55500 | Catering m.m. | 618 | 238 | 173 | 21 |
93021 | Frisörer | 11 266 | 1 984 | 720 | 22 |
Totalt dessa SNI | 22 124 | 7 277 | 5 403 | 715 |
SNI 15810 avser tillverkning av mjukt matbröd och färska bakverk
SNI 55500 avser personalmatsalar, catering och centralköksverksamheter
SNI 55241 avser butikshandel med bröd och konditorivaror
SNI 55242 avser butikshandel med konfektyrer
Övriga
I denna grupp ingår ideella föreningar, stiftelser inklusive personalstiftelser, enheter inom svenska kyrkan, dödsbon, utländska juridiska personer och konkursbon.
Det totala antalet företag utan anställda uppgår till avrundat 602 000 och antalet företag med 1-4 anställda till avrundat 146 000. För hur många av dessa totalt knappt 750 000 företag ett schablonsystem enligt vår skisserade utformning skulle kunna tillämpas är för närvarande inte möjligt att bedöma.1
(1) Sifferuppgifterna har hämtas från Skattestatistisk Årsbok 2001 s. 120
Bakgrund
I det följande föreslås ett kassaregisterbaserat system för granskning, kombinerat med gästräkning. Förslaget är förhållandevis heltäckande och medför väsentligt förbättrade förutsättningar för skattekontrollen i ett generellt perspektiv. Den innebär också möjligheter för SKM att erhålla bättre underlag för intäktsredovisningen, vilket medför att det blir svårare att dölja en omsättning.
Med nyttjande av modern teknik, ändrade kontrollrutiner och lagstiftning finns förutsättningar för att få en verklighetsbaserad intäktsredovisning med kassaregister som grund utan att det medför betungande ändringar för t.ex. restaurangbranschen. Systemet kan användas fristående eller som en del i ett schablonbeskattningssystem.
En kassaregisterbaserad granskning skulle minska antalet revisionsdagar per objekt och ge möjlighet att granska en långt större andel av de fåmansägda restaurangerna för att uppnå en verkningsfull preventiv effekt. Idag saknas förutsättningar för detta då kassaregistren inte används som avsett och dessutom är manipulerbara.
(1) Beskrivningen av ett tänkt kassaregisterbaserat granskningssystem är gjord av skatterevisor Ulf Rasmusson vid Skattemyndigheten i Stockholm.
Exempel på fusk
Exempel på fusket, från enklaste till tekniskt mer avancerade former, är:
- Att lägga och förvara erhållen likvid utanför kassaapparaten och inte registrera beloppet
- Att lägga erhållen likvid i kassaapparaten men utan att slå igen den och utan att registrera beloppet
- Användning av kassaapparatens övningsfunktion medelst en kod eller särskild nyckel vilket medför att transaktionen, trots att den skrivs ut på ett kassakvitto och synbarligen registreras, inte registreras i underlaget för bokföringen.
- Användning av en kod eller nyckel efter stängningsdags som raderar önskad andel av alla under dagen inslagna transaktioner. Därigenom uppnås bl.a. fördelen att en av myndigheten genomförd kassainventering stämmer överens med X-bong (som visar försäljning under dagen fram
till den tidpunkt då bongen tas ut) och uppskattad försäljning baserad på räknat antal gäster.
Många kassaregister i fåmansägda restauranger torde idag vara manipulerbara även i den sista, tekniskt mer avancerade formen. Erfarenheterna från revisionsverksamheten visar att så är fallet. Återförsäljarna av kassaregister erbjuder i vissa fall förprogrammerade möjligheter till manipulation, vilka sedan kan nyttjas av restaurangägarna för krympning, borttagande av olika funktioner mm. Manipulerandet kan ta sig uttryck i att varannan försäljningstransaktion konsekvent raderas, att alla transaktioner under en viss tid av dagen inte redovisas, att en av två eller flera kassor helt kopplas bort, mm.
Införande av typgodkända register
En grundläggande åtgärd är införandet av plomberade och typgodkända kassaregister. En plombering avslöjar obehörigt intrång i plomberade enheter eller avlägsning av plombering. Att göra detta bör vara förhållandevis okomplicerat för ROM-baserade kassaregister, som kan modifieras enbart på grundval av bruksanvisning och manual.
Det är dock mer komplicerat för de PC-baserade systemen som kan programmeras och omprogrammeras till i princip vad som helst. ROM-baserade kassaregister dominerar idag marknaden men PC-systemen ökar.
Med dessa undviks de funktionella inskränkningar som ROM-baserade kassor har. Om 5-10 år kan PC-systemen komma att dominera branschen med möjligt undantag för de mindre restaurangerna.
Det förefaller dock vara genomförbart att mjukvaruplombera och typgodkänna PC-baserade system. Med mjukvarubaserade räknare granskas olika checksummor i data respektive programvara för att avslöja manipulation. Med krav på typgodkända system och med en efterfrågan på PC-baserade kassasystem, bör sådana kunna tillhandahållas till en överkomlig kostnad.
Förfarandet ovan påminner om det som i Sverige redan gäller för vågar och taxametrar. Plombering av taxametrar sker enligt bestämmelserna i yrkestrafiklagen (1998:490) och ytrkestrafikförordningen (1998:779). Även mjukvaruplombering har börjat ske av vissa taxametrar, medan programvara till PC-baserade vågar kontrolleras. Ett informationsförfarande gentemot EU-kommissionen måste genomföras beträffande tekniska standarder och föreskrifter, jfr prop. 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen s 62.
Vad ska registreras
Branschen bör åläggas att registrera varje försäljning i anslutning till betalningen, med följande information:
- Restaurangens eller företagets namn
- Företagets organisationsnummer
- Beloppet. Vid ett samlat kvitto till flera gäster anges antalet kuvert.
- Vilken typ av vara och till vilken varugrupp (mat, vatten, starköl, vin, sprit, tobak) den hör. Särskilda huvudprodukter ska också framgå, som dagens lunch, lunch för avhämtning, pizza för avhämtning, sallad, happy hours mm.
- Nummer för försäljningen (den n:e transaktionen den dagen får nummer n).
- Om det finns mer än ett kassaregister, anges vilket kassaregister som beloppet slagits in på.
- Exakt och rätt tidpunkt med sekundangivelse för registreringen.
- Betalningssätt
- För restauranger med bordsservering anges vilket bordsnummer som kvittot avser. De flesta restauranger, utöver de minsta, har bordsnummer för sin interna kontroll, med en karta där varje bord har en siffra vilket serveringspersonalen kan utantill. När ett bord öppnas slås beloppet in som en fordran på det bordsnumret i dagrapporten i kassan.
- Vilken servitör som utfört uppdraget (anges med siffra, anställningsnummer eller namn).
Ovanstående krav torde vara lätta att uppfylla tekniskt. De påminner om många av de system som restauranger har redan idag för sin interna kontroll. Kassaapparaterna innehåller t.ex. ett servitörsregister, som visar den enskilda servitörens försäljning under passet. Servitören får tillgång till registret med sin personliga nyckel. Det handlar oftast bara om att överföra redan befintlig information i systemen till underlaget för bokföringen. Hos en del restauranger görs detta redan idag. Dock saknar vissa restauranger, framför allt de minsta, system för bordsnummer och servitörsnummer varför kravet gällande dessa detaljer eventuellt skulle kunna gälla endast för lokaler med ett visst minsta antal bord.
En skyldighet införs att alltid utan anmodan ge kvitto till kunden. Det ska innehålla samma upplysningar som nämnts ovan, med undantag för betalningssättet.
Den registrerade informationen ska sparas i minst tio år, på plomberat minne. Med fortlöpande kostnadsreduktion för minneskapacitet innebär detta troligen marginella merkostnader.
Ovan angivna material ska enkelt kunna tas fram på papper, diskett eller CD-skiva inklusive från lokalen där kassaapparaten är belägen. Även den totala försäljningen, uppdelad på olika varugrupper och huvudprodukter, ska kunna tas fram för valfria perioder:
X-bongar, som visar försäljningen mellan två tidpunkter under en och samma valfri dag.
Z1-remsor, som visar försäljningen för valfri hel dag.
Z2-remsor, som visar försäljningen för valfri hel månad.
Grand Total, som visar ackumulerat försäljningsbelopp från valfritt datum.
Annan ur kontrollsynvinkel självklar information ska kunna fås, t.ex. hur ofta övningsfunktionen använts eller när ändringar gjorts vid felslagning. För de PC-baserade systemen tas ofta fram rapporter för varje enskild produkt som säljs, vilket i så fall också ska kunna tas fram av kontrollorganet.
Systemet kan förstärkas genom krav på att bygga in motsvarigheten till en stämpelklocka i kassan. Personalen knappar in sig vid början och slutet av arbetspass. Funktionen finns redan i en del kassaregister för restaurangernas interna kontroll.
Information, sanktioner och kontroller
Inför en lansering av ett kassaregisterbaserat granskningssystem och en schablonbeskattning bör om möjligt samtliga restauranger, som ska ingå i systemet, informeras om systemets innebörd och konsekvenser.
Systemet bygger på att restaurangen utan anmodan ger kunden ett kvitto och att detta registreras och bevaras korrekt på plomberat minne. Sanktioner och kontroller utformas utifrån detta. Provköp vid besök av myndighet, kombinerat med observation av huruvida kvitton lämnas samt gästräkning utgör viktiga instrument. Kontrollbesöken görs av två personer, som båda ska vara överens om det som observeras, och dokumentera detta enligt uppgjorda mallar.
Sanktion i form av avgifter/böter, höjt underlag för skatteredovisning eller återkallat serveringstillstånd kan falla ut vid följande observationer;
- Om kvitto inte erhålls vid provköpet, eller om provköparna observerar att andra kunder inte erhåller kvitton.
- Om skillnad föreligger mellan kvitto och vad som registrerats i kassaregister.
- Diskrepans mellan observerat gästantal och vad som registrerats i kassan eller redovisats i bokföringen.
- Diskrepans mellan observerad personal å ena sidan och den som registrerats i eventuell stämpelklocka i kassaapparaten, den som återfinns i bokföringen.
Ett arbete för att genomföra en kassaregisterbaserad granskning harmoniseras lämpligen med kommande insats för föreskrifter om kassaregister genom Folkhälsoinstitutet. Det senare baseras på de ändringar i alkohollagen som riksdagen beslutat. En skyldighet har införts att fr.o.m. 1 juli 2003 ge kvitto till kunden vid varje försäljning och registrera all försäljning i kassaregister. Föreskrifterna kommer dock enbart att avse restauranger med serveringstillstånd dvs. tillstånd för servering av alkoholhaltiga drycker.
Källförteckning
Information som hämtats internt inom skatteförvaltningen, från RSV:s tidigare rapporter etc. och från medlemmar i referensgruppen har inte medtagits nedan.
SOU 1996:172 Licensavgift - en principskiss
SOU 1997:178 Enskilda näringsidkare - Översyn av skattereglerna
SOU 1999:28 Kontantmetod för småföretagare
SOU 1999:49 Invandrare som företagare
Alalehto, Motiv eller tillfälle? En studie om ekonomisk brottslighet i restaurangbranschen, 1999
Pripp, Företagande i minoritet, Mångkulturellt centrum, Tumba, 2001
Italienska skatteförvaltningens hemsida; www.agenziaentrate.it Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
(guida sugli studi di settore nuova edizione)
Revisor Bo Wennertorp
Företagskonsult Hans Öberg
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.