Skatteverkets yttranden

(Finansdepartementet Fi2014/4584)

1 Sammanfattning

Skatteverket begränsar sig till de förslag som har kopplingar till skatteregler. Skatteverket tillstyrker förslagen. Verket har emellertid vissa synpunkter.

• Det finns ett stort behov av en översyn av bestämmelserna i såväl kupongskattelagen som i skatteförfarandelagen (2.1).
• Samtliga åtaganden ska undertecknas skriftligt av värdepapperscentralen (2.2.1).
• Det ska finnas en möjlighet för Skatteverket att tilldela organisationsnummer till gränsöverskridande finansiella företag (inklusive värdepapperscentraler och försäkringsbolag (2.2.2).
• Att reglerna om fysiska personers beskattning av försäljningar av värdepapper förenklas. Det kan t.ex. göras på så sätt som Skatteverket har föreslagit i skrivelsen Förenklade kvittningsregler – hemställan om lagändring från den 4 mars 2013 (2.2.3).
• Rättsläget är oklart vad gäller föreläggande och vite när det rör utländska värdepapperscentraler (2.2.4 och 2.4.1).
• Eftersom även andra utländska aktörer än utländska värdepapperscentraler är ansvariga för kupongskatt ska bestämmelserna om åtagande göras generell (2.3.1).
• Åtagande om ansvar för kupongskatt ska lämnas på fastställt formulär (2.3.2).
• Bestämmelsen om åtagande ska innehålla tidpunkt för när åtagandet ska lämnas (2.3.3).
• Det ska införas ett subsidiärt ansvar om kupongskatt inte innehålls och redovisas på föreskrivet sätt enligt åtagandet (2.3.4).
• Bestämmelsen i 12 § andra stycket KupL ska kompletteras med 11 c § (2.3.5).
• Skatteverket anser att avstämningsbolaget ska ha det yttersta ansvaret om värdepapperscentralen inte lämnar in ett åtagande enligt SFL (2.4.1).
• Skatteverket anser att det ska regleras vad som händer om ett åtagande enligt SFL lämnats men detta inte efterlevs (2.4.2).
• De bestämmelser som undantar vissa företag att lämna förbindelse enligt 23 kap. 5 § andra stycket SFL ska även gälla de nu föreslagna åtagandena (2.4.3).
• Åtagandet enligt SFL ska även omfatta en skyldighet att betala in avdragen skatt och att lämna en arbetsgivardeklaration där skatteavdraget redovisas (2.4.4).
• Det är viktigt att en utländsk värdepapperscentral omfattas av reglerna om skattetillägg när den utländska värdepapperscentralen inte fullgör sin skyldighet att göra skatteavdrag enligt 49 kap. 9 § SFL (2.4.5).
• Åtagande att lämna kontrolluppgift vid avyttring ska inte bara avse avyttring genom inlösen (2.4.6).

2 Skatteverkets synpunkter

2.1 Allmänt

Under de senaste åren har det skett en hel del förändringar i de svenska regelverken avseende fond- och värdepappersmarknaden och det beror främst på den omfattande avreglering och harmonisering som sker av värdepappersmarknaden i Europa, t.ex. förändringar pga. ändrade UCITS- och MiFid-direktiv. Många gånger får dessa förändringar större eller mindre påverkan på beskattning av aktörer, produkter, ägare osv. samt ansvar för innehållande av skatt och uppgiftslämnande.

Det svenska regelverket för beskattning av och uppgiftslämnande om diverse transaktioner som fysiska personer genomför på värdepappersmarknaden är konstruerade utifrån en värld där i princip allt ägande och all handel fanns inom Sverige. Idag har vi ett globalt ägande och en global handel och det svenska regelverket för beskattning och uppgiftslämnande har inte förändrats i den takt som behövs. Detta innebär att det finns ett antal hål och oklara regleringar och dessa förstärks för varje gång som de underliggande reglerna för värdepappersmarknaden förändras.

Detta förhållande förstärks ytterligare i och med de regelförändringar som tas upp i den nu aktuella promemorian. Den bild av skatteförfarandet och de olika roller samt komplexitet som finns på värdepappersmarknaden är starkt förenklad. Värdepappersmarknaden är en komplicerad värld och de bestämmelser som föreslås i promemorian är inte tillräckliga för att det svenska skatteförfarandet och den svenska skattebasen ska kunna bestå fullt ut. De luckor i lagstiftningen som redan finns blir fler och större. Det finns ett stort behov av översyn av bestämmelserna i såväl kupongskattelagen som i skatteförfarandelagen för att dessa ska fungera som avsett utifrån hur värdepappersmarknaden ser ut. Det är enligt Skatteverket mycket angeläget att det görs en översyn av berörd skattelagstiftning.

2.2 Gemensamt för kupongskatt (avsnitt 13.1) och skatteförfarandet (avsnitt 13.2)

2.2.1 Värdepapperscentralens undertecknande

För de tre olika åtaganden som föreslås införas i promemorian gäller att de ska innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter för värdepapperscentralen och avstämningsbolaget. För de åtaganden som föreslås i SFL om att göra skatteavdrag respektive lämna kontrolluppgifter gäller dessutom att de ska lämnas på fastställda formulär.

Inlämnandet av åtagandena innebär att en värdepapperscentral tar på sig ett stort ansvar för att följa svenska regler och därmed innehålla skatt och lämna kontrolluppgifter. Förutom formkravet att åtagandet ska lämnas på ett fastställt formulär så anser Skatteverket att det ska införas bestämmelser om att samtliga åtaganden ska undertecknas av värdepappers-centralen. Detta innebär att bestämmelserna i 38 kap. 2 § SFL behöver utökas med åtaganden samt att lämpliga bestämmelser läggs till i kupongskattelagen.

2.2.2 Registrering av utländska bolag som inte har fast driftställe/filial i Sverige

I nuläget har Skatteverket ingen rätt att tilldela svenskt organisationsnummer till ett gränsöverskridande finansiellt företag utan fast driftställe i Sverige utan att företaget ansöker om detta. För Skatteverket är ett svenskt organisationsnummer en förutsättning för att:

• ärende som gäller denna typ av företag ska kunna diarieföras
• företagets lämnade kontrolluppgifter ska kunna registreras elektroniskt och förtryckas i inkomstdeklarationer
• registrering av företaget för skatteändamål (avdrag och redovisning av preliminär skatt på räntor och utdelningar samt avdrag och redovisning av kupongskatt) ska kunna ske
• åtaganden om försäkringar ska kunna registreras, följas upp och bevakas.

I de allra flesta fall ansöker det gränsöverskridande bolaget själva om ett organisationsnummer, men de företag som av olika anledningar motsätter sig detta skapar stora administrativa problem för Skatteverket.

Skatteverket föreslår därför att det införs lagstiftning som innebär att Skatteverket kan tilldela ett organisationsnummer till gränsöverskridande finansiella företag (inklusive värdepapperscentraler och försäkringsbolag) som ska:

• lämna en förbindelse att lämna kontrolluppgifter enligt 23 kap 5 § SFL (befintlig lagstiftning)
• lämna ett åtagande om att lämna kontrolluppgift om pensionsförsäkring enligt 23 kap 6 § SFL (befintlig lagstiftning)
• lämna ett åtagande om att göra skatteavdrag enligt 10 kap 22 § SFL i dess nya föreslagna lydelse (föreslagen lagstiftning)
• lämna ett åtagande om att lämna kontrolluppgifter enligt 23 kap 8 § SFL i dess nya föreslagna lydelse (föreslagen lagstiftning)
• lämna ett åtagande att ansvara för kupongskatteuppgifter enligt 11 a § kupongskattelagen i dess nya föreslagna lydelse (föreslagen lagstiftning)
• lämna kontrolluppgifter enligt bestämmelserna i SFL.

2.2.3 ISIN och Euroclear Sweden AB

På sidorna 290-291 finns en beskrivning av den registrering och klassificering av alla svenska finansiella instrument som sker genom att varje slag av sådant instrument tilldelas ett ISIN (International Securities Identification Number) och hur dessa används av Skatteverket. För att ytterligare förtydliga detta framför Skatteverket följande.

Euroclear Sweden AB bistår Skatteverket bl.a. med uppgifter om ISIN, namn, typ av värdepapper (aktie, warrant, premieobligation, m.m.) för deras samtliga finansiella instrument.  Eftersom varje ISIN är unikt är det från Skatteverkets utgångspunkt tillräckligt att den som lämnar kontrolluppgift bara anger aktuellt ISIN och att uppgifterna om namn och typ av värdepapper därefter kompletteras av Skatteverket. Utifrån dessa uppgifter kan sedan Skatteverket förtrycka uppgifter i inkomstdeklarationen. Utan tillgång till de uppgifter som Euroclear Sweden bistår Skatteverket med skulle det krävas att antingen den som lämnar kontrolluppgiften lämnar mer omfattande uppgifter eller att den skattskyldige själv lämnar mer omfattande uppgifter än det som nu förekommer för att beskattningen ska fungera.

Skatteverket delar uppfattningen att det saknas anledning att anta att förordningen skulle medföra att Euroclear Sweden AB i framtiden skulle välja att samarbeta med Skatteverket i mindre grad än den som bolaget gör i dag eller att en utländsk värdepapperscentral inte skulle samarbeta med Skatteverket i denna fråga.

Däremot är det högst sannolikt att en utländsk värdepapperscentral inte har tillgång och kan delge samma uppgifter om typ av värdepapper som Euroclear Sweden bistår med idag. Om hela eller delar av Euroclear Sweden AB:s verksamhet tas över av en eller flera utländska värdepapperscentraler och de inte bistår Skatteverket med motsvarande uppgifter kan det få stora konsekvenser för deklarationsförfarandet. Framtida alternativ för att komma ifrån beroendet av Euroclear eller andra värdepapperscentraler kan vara att antingen utöka uppgiftsskyldigheten för de som ska lämna kontrolluppgifter genom att de bl.a. ska ange vilken typ av värdepapper (aktie, warrant, premieobligation, m.m.) som det lämnas uppgift om eller att beskattningsreglerna för fysiska personers försäljningar av värdepapper förenklas. Det sistnämnda kan t.ex. göras på så sätt som Skatteverket har föreslagit i skrivelsen Förenklade kvittningsregler – hemställan om lagändring från den 4 mars 2013.

2.2.4 Vite och utländska värdepapperscentraler

Enligt de föreslagna bestämmelserna i 23 kap. 8 § SFL ska en sådan utländsk värde­papperscentral som avses i 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument ge in ett åtagande till Skatteverket om att lämna kontrolluppgifter enligt 17 och 19–22 a kap. samt 2 § om vissa i bestämmelsen uppräknade förhållanden är tillämpliga. Skatteverket kan enligt bestämmelserna i 37 kap. 2 § SFL förelägga den som inte har fullgjort en uppgiftsskyldighet enligt 15-35 kap. SFL att fullgöra skyldigheten. Enligt 44 kap. 2 § SFL får ett föreläggande förenas med vite om det finns anledning att anta att föreläggandet annars inte följs.

Av de nya bestämmelserna i Kupongskattelagen framgår av 2 § att värdepapperscentral, svensk värdepapperscentral och utländsk värdepapperscentral är detsamma som i 1 kap. 3 § lagen (1998:1479)om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument. Av 22 § Kupongskattelagen framgår att om en värdepapperscentral eller ett aktiebolag inte betalar in kupongskatt i föreskriven tid, ska Skatteverket förelägga värdepapperscentralen eller bolaget att inom viss tid fullgöra sin betalningsskyldighet.

Av promemorian framgår inte huruvida Skatteverket har möjlighet att verkställa ett föreläggande mot en utländsk värdepapperscentral enligt SFL eller Kupongskattelagen eller såvitt gäller, fullgörande av kontrolluppgiftsskyldigheten, förena föreläggandet med vite. Rättsläget är därvid oklart vad gäller föreläggande och vite när det rör utländska värdepapperscentraler. Skatteverket anser att de utländska värdepapperscentralerna ska omfattas av reglerna om föreläggande och vite i största möjliga utsträckning.

2.2.5 Kommande förändringar

I ett stort antal stater i världen pågår ett intensivt arbete med att införa regelverk m.m. för att möjliggöra informationsutbyte om finansiella konton bl.a. på grund av det amerikanska FATCA-regelverket. Inom EU har det s.k. handräckningsdirektivet utökats och nya uppgifter ska utbytas mellan medlemsstaterna och genom OECD:s arbete har ytterligare ett stort antal länder lovat utbyta motsvarande information (CRS) från och med 2017. Inom OECD pågår även ett arbete för att TRACE (Treaty Relief and Compliance Enhancement), nedsättning av skatt vid källan, ska implementeras så fort som möjligt. 

Det utökade informationsutbytet och TRACE kommer kunna innebära att den information som utländska värdepapperscentraler enligt de i promemorian föreslagna åtagandena ska lämna till Skatteverket även i sin tur ska lämnas till skattemyndigheterna i värdepappers-centralens hemviststat för att därefter utbytas med t.ex. Sverige.

Kopplingen till FATCA-avtalet behandlas på flera ställen i promemorian och det föreslås även vissa förändringar i svensk lagstiftning. I det fortsatta lagstiftningsarbetet bör även de kommande förändringarna avseende informationsutbyte inom EU och OECD följas och beaktas på lämpligt sätt.

2.3 Ansvaret för kupongskatt (avsnitt 13.1)

2.3.1 Eftersom även andra utländska aktörer än utländska värdepapperscentraler är ansvariga för kupongskatt ska bestämmelserna om åtagande göras generell.

I förslaget införs en bestämmelse i 11 a § KupL om att bolaget ansvarar för bl.a. innehållande och redovisning av skatten om bolaget inte uppdragit åt en

• svensk värdepapperscentral eller utländsk värdepapperscentral som bedriver verksamhet från ett fast driftställe i Sverige att sända ut utdelningen, eller
• utländsk värdepapperscentral som inte bedriver verksamhet från ett fast driftställe i Sverige att sända ut utdelningen och värdepapperscentralen för bolaget har gett in ett åtagande till Skatteverket om att ansvara för uppgifterna enligt 9-11, 20 och 22 §§.Vid förvaltarregistrering ligger dock ansvaret för kupongskatt i stället på förvaltaren (12 § KupL). Av avsnitt 11 i Ds 2015:2 framgår att förvaltarregistrering är den helt dominerande formen för kontoföring av finansiella instrument inom EU. Bestämmelsen i 12 § KupL om att ansvaret för kupongskatt ligger på förvaltaren vid förvaltarregistrering gör ingen skillnad mellan svenska och utländska aktörer. Eftersom förvaltarregistrering är den vanliga formen av kontoföring inom EU kommer ansvaret för kupongskatt när bolaget uppdrar åt en utländsk värdepapperscentral att sända ut utdelningen i de flesta fall att ligga på förvaltare. Det finns inte någon bestämmelse om att utländska förvaltare utan fast driftställe i Sverige ska lämna in åtagande till Skatteverket. Skatteverket föreslår att det införs en bestämmelse att utländska förvaltare utan fast driftställe ska lämna in ett åtagande till Skatteverket.

2.3.2 Åtagande om ansvar för kupongskatt ska lämnas på fastställt formulär

I SFL finns reglerat att åtaganden ska lämnas på fastställt formulär. Det bör även i KupL finnas en bestämmelse om att ett åtagande ska lämnas på fastställt formulär.

2.3.3 Bestämmelsen om åtagande ska innehålla tidpunkt för när åtagandet ska lämnas

I författningskommentaren till 11 a § KupL, avsnitt 16.3 i Ds 2015:2, anges att det i paragrafen inte finns någon bestämmelse om när åtagandet ska ges in till Skatteverket men att det ligger i sakens natur att åtagandet ska ges in innan värdepapperscentralen betalar ut utdelningen. Skatteverket anser att det ska framgå direkt av lagtexten vid vilken tidpunkt åtagandet ska lämnas till Skatteverket. 

2.3.4 Det ska regleras vad som händer vid misskötsel av åtaganden

Skatteverket anser att det ska införas ett subsidiärt ansvar om kupongskatt inte innehålls och redovisas på föreskrivet sätt. För att inte komma i konflikt med EU-rätten bör det subsidiära ansvaret göras generellt oavsett vem det är som inte sköter sina åtaganden. Skatteverket anser att det ska vara avstämningsbolaget som ytterst har ansvaret.

2.3.5 Även förvaringsinstitut ska lämna uppgift till Skatteverket om förvaltarregistrering

I 12 § andra stycket KupL finns en bestämmelse om att de som ansvarar för innehållande av kupongskatt enligt 11 a eller 11 b § ska lämna uppgift till Skatteverket om förvaltning enligt första stycket. Även den som ansvarar för innehållande av kupongskatt enligt 11 c § ska vara skyldig att lämna motsvarande uppgifter till Skatteverket. Bestämmelsen i 12 § ska kompletteras med 11 c §.

2.4 Skatteförfarandet (avsnitt 13.2)

2.4.1 Konsekvenser vid ej gjorda åtaganden enligt SFL

I promemorian föreslås att det ska införas bestämmelser om att en utländsk värdepappers-central som inte bedriver verksamhet från ett fast driftställe i Sverige ska lämna in åtaganden om att fullgöra vissa bestämmelser i kupongskattelagen samt skatteförfarandelagen. Det är i och för sig bra att dessa krav på åtaganden finns, men om dessa åtaganden inte lämnas in finns det små möjligheter att tvinga en utländsk värdepapperscentral till att fullgöra svenska bestämmelser.

Om den värdepapperscentral som ett svenskt avstämningsbolag anlitat inte lämnar in ett åtagande så faller ansvaret för innehållande av kupongskatt tillbaka på bolaget. Detta är ett starkt incitament för att berörda parter, det svenska avstämningsbolaget och den utländska värdepapperscentralen, ska fullfölja dessa skyldigheter.

Motsvarande starka incitament finns gällande de åtaganden som lämnas in vid flytt av pensionsförsäkringar utomlands. Om uppgiftsskyldigheten inte fullföljs vid en flytt av pensionsförsäkringar utomlands är den yttersta konsekvensen en avskattning av försäkringen hos den försäkrade och då till 1,5 gånger värdet.

När det gäller det övriga skatteförfarandet, dvs. innehållande av preliminär skatt och lämnande av kontrolluppgifter, finns det inte motsvarande bestämmelser och incitament. Detta innebär att om den utländska värdepapperscentralen av någon anledning inte lämnar in ett åtagande så faller inget ansvar tillbaka på det svenska bolaget och det finns mycket små, om ens några möjligheter för Skatteverket, att kräva in åtagande, skatteavdrag och kontrolluppgifter av den utländska värdepapperscentralen.

Det är alltså fullt möjligt att t.ex. ett stort svenskt avstämningsbolag vänder sig till en utländsk värdepapperscentral i ett EU-land och värdepapperscentralen lämnar in ett åtagande avseende innehållande av kupongskatt. Däremot inkommer inget åtagande avseende skyldigheterna i SFL. Utan åtagande avseende SFL har den utländska värdepapperscentralen inga skyldigheter att innehålla preliminär skatt och lämna kontrolluppgifter om ränta, utdelning m.m. Konsekvensen av detta blir att de berörda svenska aktieägarna inte kommer att få uppgifterna förifyllda i inkomstdeklarationer och att de som redovisar utdelning m.m. själva kommer få en ”kvarskatt” eftersom det saknas prelimärt skatteavdrag. Förutom att det blir svårare för aktieägarna att deklarera så innebär detta också ett potentiellt skattebortfall för Sverige.

Skatteverket anser att avstämningsbolaget ska ha det yttersta ansvaret om värdepappers­centralen inte lämnar in ett åtagande enligt SFL. Avstämningsbolaget kan sedan få regressrätt på värdepapperscentralen.

2.4.2 Det ska regleras vad som händer vid misskötsel av lämnade åtaganden

Skatteverket anser att det ska regleras vad som händer om ett åtagande lämnats men detta inte efterlevs. Avstämningsbolaget ska ha det yttersta ansvaret om värdepapperscentralen inte sköter sitt åtagande när det gäller skatteinbetalning och uppgiftsskyldighet. Avstämningsbolaget kan sedan få regressrätt på värdepapperscentralen.

2.4.3 Befintliga bestämmelser om förbindelse kontra föreslagna bestämmelser om åtaganden

I 23 kap. 5 § SFL finns det idag bestämmelser om att diverse finansiella företag som driver verksamhet utan att inrätta en filial eller motsvarande etablering i landet ska lämna en förbindelse till Finansinspektionen om att lämna kontrolluppgifter enligt SFL. I andra stycket av 5 § finns bestämmelser som innebär att vissa utländska företag inte behöver lämna in förbindelser och följaktligen inte heller behöver lämna kontrolluppgifter till Sverige.

De nuvarande bestämmelserna om förbindelser och de nu föreslagna om åtaganden kan komma att innebära att samma utländska företag ska lämna in såväl förbindelse som åtagande att lämna kontrolluppgifter. Fråga är dessutom om inte de bestämmelser som finns i andra stycket av 5 § SFL även bör finnas gällande de nu föreslagna åtagandena.

2.4.4 Åtaganden enligt 10 kap. 22 § SFL

Åtagandet ska även omfatta en skyldighet att betala in avdragen skatt och att lämna en arbetsgivardeklaration där skatteavdraget redovisas. Detta för att göra det tydligt för den utländska värdepapperscentralen vad som gäller för den avdragna skatten.

2.4.5 Möjlighet att ta ut skattetillägg

Skattetillägg kan tas ut om någon inte fullgjort sin skyldighet att göra skatteavdrag (49 kap. 9 § SFL). I detta fall har vi ett subjekt som inte har någon koppling till Sverige mer än att hantera värdepapper åt skattskyldiga och lämnat åtagande att göra skatteavdrag (10 kap. 22 § SFL). På sidan 289 nämns skattetilläggen men det finns inte direkt något beskrivet om vad som anses gälla för en sådan värdepapperscentral som ska lämna ett åtagande. Eftersom skattedeklaration ska lämnas är det troligt att skattetillägg ska kunna tas ut men det är viktigt att i det fortsatta lagstiftningsarbetet klargörs vad som gäller. Skatteverket anser att de utländska värdepapperscentralerna ska omfattas av reglerna om skattetillägg i största möjliga utsträckning.

2.4.6 Åtagande enligt 23 kap 8 § SFL

Så som lagtexten föreslås blir åtagandet snävt och att punkt 2 b enbart omfattar vissa avyttringar. För att inte göra åtagandet begränsat föreslår Skatteverket att punkt 2 b istället formuleras enligt följande

b) kommer att betala ut ersättning vid avyttring, eller

2.4.7 Förtydligande och justering av text

Av sammanfattningen till avsnitt 13.2, skatteförfarandet framgår att en utländsk värdepapperscentral ska ge in ett åtagande till Skatteverket om att lämna kontrolluppgifter enligt 17 och 19-22 a kap. samt 2 §. Det ska här framgå att det är 23 kap. 2 § SFL som avses.

Vidare hänvisas till 38 kap. 2 § SFL när det gäller bestämmelsen om fastställda formulär på sidan 287 och sidan 290. Hänvisningen ska vara till 38 kap. 1 § punkt 2 SFL.

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2015:000) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet (avsnitt 2.25)

Enligt den nu beslutade lagen (SFS 2015:62) föregås 8 kap. 1 § av en rubrik där central värdepappersförvarare ska bytas ut mot den nya föreslagna definitionen värdepapperscentral.

3 Skatteverkets kostnader

I det fall hela eller delar av Euroclear Sweden AB:s verksamhet tas över av en eller flera utländska värdepapperscentraler, och därmed också ansvar för innehållande och betalning av kupongskatt respektive preliminär skatt samt redovisning av innehållen skatt, utdelning, ränta, annan avkastning och avyttringar, kommer det leda till ökade kostnader för Skatteverket.

I promemorian anges att det är svårt att i nuläget uppskatta omfattningen av Skatteverkets tillkommande arbete och kostnader. Skatteverket delar den uppfattningen och vi avser att följa utvecklingen avseende resursbehovet för arbetet samt återkomma om de befintliga anslagsramarna inte rymmer de ökade kostnaderna.

Skatteverket kommer behöva ta fram blanketter för de åtaganden som föreslås. Kostnaden för att ta fram dessa blanketter och administrativa rutiner beräknas till 100 000 kronor.