Skatteverkets remissvar m.m.

Fi2021/01840

1 Sammanfattning

Skatteverket har inte något att invända mot att alternativ 1 – som innebär att förmån av cykel inte ska tas upp till beskattning till den del värdet av förmånen uppgår till högst 1 200 kronor per beskattningsår – genomförs.

Skatteverket avstyrker att alternativ 2 – som innebär att till den del värdet av en cykelförmån uppgår till högst 5 000 kronor per beskattningsår ska endast 40 procent av förmånsvärdet tas upp till beskattning – genomförs.

Skatteverket lämnar vidare vissa synpunkter på förslagen. Synpunkterna gäller förslag till ändringar och förtydliganden.

Skatteverket föreslår att det införs en reglering som medför att även enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag omfattas av skattelättnad för cykelförmån.

2 Skatteverkets synpunkter

2.1 Skatteverket förordar alternativ 1

Det är enklare för såväl anställda som arbetsgivare att förstå och tillämpa en regel som innebär att den enskilde skattefritt kan få inneha en cykel med ett förmånsvärde på 1 200 kronor, vilket motsvarar ett nypris på drygt 5 000 kronor, som tillhandahålls av arbetsgivaren (alternativ 1) jämfört med att en viss procentandel av värdet av en cykelförmån ska tas upp till beskattning (alternativ 2).

Vidare medför alternativ 2 att ett förmånsvärde alltid måste redovisas till skillnad från alternativ 1 som innebär att ett förmånsvärde inte behöver redovisas förutsatt att värdet av cykelförmånen under ett beskattningsår inte överstiger 1 200 kronor. Det innebär mindre administrativ belastning för arbetsgivare och Skatteverket om ett förmånsvärde inte behöver redovisas.

Alternativ 1 är därför enligt Skatteverket enklare att förstå och tillämpa för såväl arbetsgivare som anställda och innebär mindre administration. Att regeln är enkel att tillämpa och förstå får anses än mer angeläget mot bakgrund av att det är ett förslag som antas på sikt kunna beröra 500 000 anställda och dess arbetsgivare. Dessutom är det föreslagna takbeloppet relativt lågt satt, vilket också talar för att det bör vara en regel som är enkel att tillämpa och förstå.

2.2 Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag

Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag kommer inte att ha möjlighet att privat nyttja företagets cykel med skattelättnad.

En enskild näringsidkare eller en delägare i ett handelsbolag som privat utnyttjar en tillgång tillhörig näringsverksamheten ska uttagsbeskattas för detta nyttjande, om värdet är mer än ringa, se 22 kap. 2 och 4 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Det värde som ska beskattas är som huvudregel marknadsvärdet enligt 22 kap. 7 § första stycket IL.

För att uppnå likformiga, enhetliga och rättvisa skatteregler bör även enskilda näringsidkare samt delägare i handelsbolag få samma möjlighet till skattelättnad för cykelförmån som anställda delägare i aktiebolag kommer att få. Förslagsvis kan ett undantag motsvarande det för bilförmån, se 22 kap. 7 § andra stycket IL (se även prop 1989/90:110 s. 59 f.), införas i 22 kap. IL.

2.3 Värdering av cykelförmån (avsnitt 2.4)

Enligt förslaget kommer värdet av cykelförmån att beräknas enligt huvudregeln i 61 kap. 2 § IL, dvs. värderas till marknadsvärdet. Det innebär, med tillämpning av Skatteverkets egna riktlinjer, att för att kunna beräkna förmånsvärdet behöver cykelns marknadsvärde, värdeminskning och kapitalkostnad samt ”tillbehör, service och reparationer” beaktas.

Med hänsyn till att reglerna bör vara enkla att tillämpa och förstå anser Skatteverket att det bör övervägas att i stället införa en särskild värderingsregel för cykelförmån som exempelvis innebär att om arbetsgivaren tillhandahåller en cykel för privat bruk vars marknadsvärde inte överstiger ett visst belopp så ska förmånen inte tas upp.

2.4 Nivån på skattelättnaden (avsnitt 3.3)

Ett takbelopp för skattefriheten på 1 200 kronor motsvarar, om Skatteverkets riktlinjer för beräkning av förmånsvärde tillämpas, det årliga förmånsvärdet för en vanlig trampcykel med ett nypris på ca 5 000 kronor. Många nya trampcyklar kan antas ha ett nypris som ligger i denna prisklass och däröver. Det finns därmed risk för att många enskilda får ett förmåns¬värde som överstiger takbeloppet. Det komplicerar tillämpningen av reglerna och ökar administrationen. Utifrån detta perspektiv bör takbeloppet höjas.

Inflation leder till att förmånen på sikt urholkas och att takbeloppet behöver justeras genom lagändring. För att undvika detta kan takbeloppet knytas till prisbasbeloppet.

2.5 Villkor för att få skattelättnaden – uttrycket väsentligen bör tas bort

Villkoret för att få skattelättnaden är att förmånserbjudandet väsentligen riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen. Enligt författningskommentaren innebär det i princip att erbjudandet ska komma alla tillsvidareanställda till del. Denna avgränsning motsvarar den som gällde under Hem-PC-reformen, när förmån att använda datorutrustning som arbetsgivaren tillhandhöll för privat bruk var skattefri (se prop. 1996/97:173 s. 51 f.).

Skatteverket anser att uttrycket väsentligen bör strykas i lagtexten. Det riskerar att tolkas som att det räcker med att exempelvis 80 procent av personalen på en arbetsplats erbjuds cykelförmån för att det ”väsentligen” ska anses riktat till hela den stadigvarande personalen.