Skatteverkets remissvar m.m.

A2021/02328/ARM

1 Sammanfattning

Skatteverket har inte något att invända mot att förslagen införs. Skatteverket lämnar följande synpunkter för att den fortsatta beredningen ska ske utifrån ett helhetsperspektiv på digitala arbetsplattformar och på de som tar uppdrag via sådana plattformar för att bidra till förutsebarhet och förenkling från ett systemperspektiv.

2 Anställningsförhållandets betydelse för skatterätten

Frågan om en person som utför arbete civilrättsligt är att betrakta som anställd saknar betydelse för skyldigheten att göra skatteavdrag och i förekommande fall betala arbetsgivaravgifter. Skyldigheten att göra skatteavdrag och i förekommande fall betala arbetsgivaravgifter styrs av betalningsmottagarens skatteform (A-skatt eller F-skatt). Det är också betalningsmottagarens skatteform som styr om inkomsten enligt socialförsäkringsbalken är att betrakta som inkomst av anställning eller som inkomst av annat förvärvsarbete.

I förslaget används begreppet ”self-employed”. Begreppet är närmast att jämställa med det skatterättsliga begreppet enskild näringsverksamhet (egenföretagare) även om det i begreppet ”self-employed” kan rymmas uppdragstagare som enligt inkomstskattelagen inte uppfyller kraven för näringsverksamhet. F-skatt kan, efter ansökan, tilldelas den som har för avsikt att bedriva näringsverksamhet. Av förslaget framgår tydligt att i vissa angivna situationer är en person som arbetar via plattformsföretag civilrättsligt att betrakta som anställd även om plattformsföretaget och uppdragstagaren själva anser att hen är ”self-employed”. Det medför att en person som arbetar under sådana villkor inte kan godkännas för F-skatt eftersom kraven på självständighet och därmed kraven på näringsverksamhet inte är uppfyllda. Motsatsvis kan en person som gjort stora investeringar exempelvis i en bil enligt skattelagstiftningen uppfylla kraven för egenföretagare och därmed kunna godkännas för F-skatt även om personen enligt förslaget i direktivet ska behandlas som anställd. I det kommande lagstiftningsarbetet behöver det dels förtydligas vilken rättslig betydelse begreppet ”self-employed” ska tillmätas och dels hur de föreslagna reglerna förhåller sig till personer som med A-skatt tar uppdrag via så kallade Egenanställningsföretag och personer med F-skatt som gjort stora egna investeringar men som valt att arbeta åt ett plattformsföretag.

Plattformsarbete sker i dagsläget i många olika former och det kan vara förenat med svårigheter att avgöra vem som har betalat ut ersättning för arbete till den som utfört arbetet, vilket påverkar bedömningen av vem som ska ansvara för att göra skatteavdrag och betala socialavgifter. En uppdragstagare kan också jobba på flera plattformar samtidigt och skulle kunna bli bedömd på olika sätt utifrån de föreslagna reglerna beroende på hur plattformen utövar sin kontroll eller om plattformen har motbevisat presumtionen. Detta skulle kunna leda till att samma uppdragstagare vid samma tillfälle blir olika bedömd på till synes likartade plattformar.

Även om Europeiska kommissionens förslag till direktiv om förbättrade arbetsvillkor beslutas löser det inte de problem som Skatteverket idag har med att avgöra vem som utger ersättning för arbete när arbetet utförts via plattformsföretag där förmedling av arbete och betalning sker via appar.

Eftersom frågan om arbetsförhållandet civilrättsligt utgör ett anställningsförhållande saknar betydelse ur ett skatteavdrags- och avgiftsperspektiv, innebär det att Skatteverket saknar uppgifter om betalningsmottagaren är att betrakta som anställd eller inte då dessa uppgifter inte behövs för beskattningsverksamheten.

3 Samordning av uppgifter

Skatteverket bedömer att en del av de uppgifter som efterfrågas i förslaget också kommer att rapporteras med anledning av DAC 7 (EU-direktiv 2021/514). Som exempel kan nämnas att Skatteverket via det automatiska informationsutbytet som följer av bestämmelserna i DAC 7 kommer erhålla uppgifter om personer hemmahörande i Sverige som arbetar på utländska digitala arbetsplattformar. I det fortsatta arbetet bör behovet av samordning övervägas för att inhämtade uppgifter ska kunna användas så effektivt som möjligt av berörda myndigheter samt för att inte oproportionerligt öka plattformsföretagens administrativa börda.