Skatteverkets remissvar m.m.

Fi2021/04054

1 Sammanfattning

Skatteverket tillstyrker promemorians förslag om slopad karens för stöd vid korttidsarbete och att Skatteverket ska pröva en ansökan om stöd med tillämpning av den föreslagna bestämmelsen. Skatteverket lämnar dock följande synpunkter att beakta i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Skatteverket ställer sig frågande till om arbetsgivarna kan administrera stödet under den begränsade tidsperiod som ges med tanke på hur omfattande de olika ansökningarna och avstämningarna med dess underlag är. Det innebär också att Skatteverket kommer behöva hantera de tre olika momenten i förfarandet samtidigt eller i vart fall under en förhållandevis begränsad tid.

Prövningen av när stöd kan komma ifråga, 5 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, lämnas oförändrad. Skatteverkets bedömning blir därmed att stöd bara ska kunna lämnas i de särskilda fall som kommer till uttryck i förarbetena till lagen. Det innebär att Skatteverket således endast i undantagsfall kommer att kunna medge ett godkännande trots att förslaget kommunicerats som en åtgärd för arbetsgivare som drabbats av restriktionerna som införts i december 2021. Skatteverket anser att denna restriktivitet och dess följder för arbetsgivarna ska klargöras i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Skatteverket anser att den risk som föreligger för arbetsgivarna när stöd för december 2021 och januari 2022 kan sökas först från 1 april 2022 närmare bör beskrivas i det fortsatta lagstiftningsarbetet så att risken att stöd uteblir står klar för eventuella stödsökande.

Skatteverket anser att varken februari 2022 eller mars 2022 kan utgöra den första stödmånaden i en stödperiod eftersom dessa inte omfattas av förslaget i promemorian och eftersom stödmånaderna infaller innan Skatteverket tagit över hanteringen av stödet. Detta eftersom 18 § lagen om stöd vid korttidsarbete anger att en stödperiod kan börja först efter ett godkännande för stöd.

Skatteverkets hanteringskostnader samt utveckling av IT-stöd för januari- december 2022 förväntas uppgå till cirka 92 000 000 kronor.

2 Skatteverkets synpunkter

2.1 Möjligheten att ansöka om preliminärt stöd och avstämning av föreslagna perioder (avsnitt 4, 6 och 7)

Enligt promemorians förslag så ska en ansökan om preliminärt stöd för perioderna december 2021 och januari 2022 ha kommit in till Skatteverket senast vid utgången av april 2022. I annat fall får stöd inte lämnas för stödmånaden. Även ansökan om förlängning av stödperioden samt avstämningen av stödet för nämnda perioder ska göras vid utgången av april. Det är även Skatteverket uppfattning att ansökan om godkännande för stöd kan göras först i april 2022 med beaktande av bestämmelsen om ikraftträdandet i prop. 2020/21:77 som anger att det är först efter 1 april som Skatteverket tar över som handläggande myndighet för stöd vid korttidsarbete.

Ovanstående innebär att en arbetsgivare som nu befinner sig i karens och som behöver söka stöd för december 2021 och/eller januari 2022 måste göra tre saker under april 2022; först ansöka om godkännande om stöd hos Skatteverket, sedan ansöka om preliminärt stöd och slutligen göra en avstämning. Med tanke på hur omfattande de olika ansökningarna och avstämningen är ställer sig Skatteverket frågande till om arbetsgivaren kan administrera detta under den begränsade tidsperiod som ges. Det innebär också att Skatteverket för det enskilda företaget kommer behöva hantera ansökan om godkännande, ansökan om preliminärt stöd och anmälan om avstämning samtidigt eller i vart fall under en förhållandevis begränsad tid.

2.2 Skatteverkets prövning enligt 5 a § (avsnitt 4)

Förslaget om slopad karens och en möjlighet till stöd vid korttidsarbete lämnas som en åtgärd för arbetsgivarna med anledning av de restriktioner som införts i december 2021. En förutsättning för stöd är att ett godkännande för stöd enligt 5 a § lagen om stöd vid korttidsarbete medges. Med hänsyn till de krav för stöd som framgår av 5 a § är det Skatteverkets bedömning att stödet vid korttidsarbete endast kommer att kunna medges i sällsynta fall. Under förutsättning att regeringens avsikt med promemorians förslag är att stödet ska utgöra ett verkligt effektivt stöd till många arbetsgivare behöver detta klargöras i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Ett klargörande är viktigt för företagen så att dessa får en hög förutsebarhet vid ansökningstillfället. Ett klargörande är också viktigt för Skatteverkets fortsatta arbete med övertagandet av hanteringen av stödet då antalet ansökningar har påverkan på den kommande hanteringen.

Enligt promemorian lämnas förutsättningarna för godkännande för stöd enligt 5 a § lagen om stöd vid korttidsarbete oförändrade. Det innebär att en stödsökande arbetsgivare alltjämt ska göra sannolikt att de ekonomiska svårigheterna är allvarliga och tillfälliga, har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll, inte rimligen har kunnat förutses eller undvikas och att arbetsgivaren ska ha använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft. Utifrån detta utgår Skatteverket från att verket i sin prövning av ett godkännande för stöd ska upprätthålla den restriktivitet och det faktum att stöd enligt
5 a § bara ska kunna lämnas i särskilda fall, vilket även kommer till uttryck i förarbetena[1].

Eftersom förslaget saknar en närmare beskrivning av vilka arbetsgivare och omständigheter som kan läggas till grund för prövningen av ett godkännande för stöd och vidare möjliggöra ett stöd befarar Skatteverket att få arbetsgivare kommer kunna godkännas för stöd. Skälet till det är att samhället sedan snart två år och alltjämt befinner sig i pandemin och att arbetsgivarna därmed haft lång tid på sig att anpassa verksamheten efter rådande omständigheter. Skatteverket anser att detta ställningstagande behöver klargöras och exemplifieras i det fortsatta lagstiftningsarbetet för att öka förutsebarheten för stöd för en arbetsgivare som överväger att söka stödet.

2.3 Konsekvenser för arbetsgivare i behov av stöd (avsnitt 6)

Som Skatteverket redovisat under avsnitt 2.1 kommer en arbetsgivare som är i behov av stöd vid korttidsarbete under december 2021 och januari 2022 inte kunna ansöka om vare sig ett godkännande eller preliminärt stöd för nämnda perioder förrän 1 april 2022. Om behovet av stöd är trängande för företagen så kan det innebära att stödet kommer arbetsgivaren till del alldeles för sent, vilket i sin tur kan resultera i konkurs eller att anställda behöver sägas upp. Att stöd erhålls är även avhängigt av att Skatteverket faktiskt beviljar ett godkännande enligt 5 a § lagen om stöd vid korttidsarbete, vilket innebär att arbetsgivarna står risken att inrätta sin verksamhet och ekonomi redan under december 2021 eller januari 2022 utan att med säkerhet kunna veta att de kommer att beviljas stöd. Skatteverket anser att denna risk närmare bör beskrivas i det fortsatta lagstiftningsarbetet så att risken står klar för eventuella stödsökande.

2.4 Möjligheterna att inleda en stödperiod (avsnitt 6)

Den första stödmånaden i en stödperiod ska infalla senast 45 dagar efter godkännandet för stöd (18 § 2 st. lagen om stöd vid korttidsarbete). Utifrån förslaget i promemorian ska en arbetsgivare ansöka om preliminärt stöd för december 2021 och januari 2022 senast vid utgången av april 2022. Enligt Skatteverket bedömning utgår man således från att arbetsgivaren inleder sin stödperiod med antingen december 2021 eller januari 2022 och att preliminärt stöd kan erhållas först efter att Skatteverket fattat beslut om godkännande för stöd.

Konsekvensen av detta blir att varken februari eller mars 2022 kan utgöra den första stödmånaden i en stödperiod. Skälet till detta är att perioderna inte omfattas av förslaget i promemorian och infaller innan Skatteverket tagit över hanteringen av stödet från Tillväxtverket. Med hänsyn till gällande lagstiftning och med beaktande av förslaget kommer Skatteverket därför inte kunna handlägga en arbetsgivares ansökan om preliminärt stöd i de fall februari eller mars 2022 utgör den första stödmånaden i stödperioden. Det innebär att en arbetsgivare måste välja att inleda sin stödperiod med december 2021, januari 2022 eller april 2022 och framåt. Skatteverket anser att bedömningen behöver beskrivas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

3 Konsekvenser för Skatteverket

Utifrån förslaget och prognoser i promemorian har Skatteverket uppdaterat sin prognos avseende kostnader för januari – december 2022 vilka uppgår till 92 000 000 kr avseende Skatteverkets hanteringskostnader samt utveckling av IT-stöd. Om förslaget genomförs och prognoserna stämmer kommer det att få stora konsekvenser för Skatteverket, vilket föranleder en risk för att Skatteverkets övriga verksamhet kan komma att påverkas.

[1] Se vidare prop. 2019/20:132 s. 52 f.