Skatteverkets remissvar m.m.

1 Sammanfattning

Skatteverket hänvisar till tidigare synpunkter som verket lämnat[1] avseende föreslagna ändringar av GBER[2], med följande tillägg.

2 Skatteverkets synpunkter

2.1 Utökat rapporteringskravet

Enligt den föreslagna artikel 9.1 c ska det vara avgörande vilken verksamhet stödmottagaren är verksam inom och inte vilken verksamhet stödet avser för frågan om gränsen för rapportering ska var 10 000 euro istället för 100 000 euro. Bestämmelsen har ändrats jämfört med den version som omfattades av kommissionens samråd som Skatteverket inbjöds att inkomma med synpunkter på den 8 oktober 2021[3].

Enligt Skatteverkets uppfattning är det angeläget att artikel 9.1 c utformas så att det tydliggörs att krav på rapportering i intervallet 0,01-0,1 miljoner euro endast gäller stöd som avser primär jordbruksproduktion respektive fiskeri- och vattenbruk. Eftersom det i den föreslagna artikel 9.2 anges att det lägsta intervallet (0,01-0,1 miljoner euro) bara omfattar primär jordbruksproduktion och fiskeri- och vattenbruk innebär den föreslagna utformningen av artikel 9 att det är oklart vad som gäller avseende stöd som lämnas till företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion eller fiskeri- och vattenbrukssektorn när de får stöd som avser en annan verksamhet.

En sänkning av beloppsgränsen till 10 000 euro för stöd till primär jordbruksproduktion respektive fiskeri- och vattenbruk medför att fler företag behöver lämna uppgifter för rapportering. Om den lägre beloppsgränsen inte begränsas till stöd som avser primär jordbruksproduktion respektive fiskeri- och vattenbruk kommer ändringen medföra att alla företag som får GBER-stöd enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE) med mer än 10 000 euro kommer att behöver lämna uppgifter. En sänkning av beloppsgränsen till 10 000 euro leder till en ökad administrativ börda. Om bara stöd som avser primär jordbruksproduktion respektive fiskeri- och vattenbruk omfattas av den lägre beloppsgränsen blir ökningen av den administrativa bördan mindre än om den lägre beloppsgränsen omfattar alla stöd till företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion respektive fiskeri- och vattenbruk, dvs. oavsett vilken verksamhet stödet avser.

2.2 Datum för beviljade av stöd som ges i form av skatteförmåner

Skatteverket noterar att artikel 9 fortfarande inte anpassats till det som framgår av fotnot 49 i CEEAG[4]. Där anges att om det inte finns något formellt krav på årlig deklaration kommer den 31 december det år för vilket stödet beviljades att betraktas som beviljandedatum för kodningsändamål[5]. Så som Skatteverket tidigare påpekat är det angeläget att motsvarande anges även i GBER.

2.3 Avsaknad av uppgifter

I LSE finns bestämmelser om att företag som får stöd av viss storlek ska lämna uppgifter som Skatteverket behöver för rapportering av stödet. Eftersom beloppsgränserna för när uppgifterna ska lämnas är anpassade till kraven i nuvarande artikel 9 i GBER kommer vissa företag som omfattas av rapporteringskravet enligt den föreslagna lydelsen av artikel 9 inte att omfattas av kraven på uppgiftslämnande enligt LSE. Även om bestämmelserna i LSE anpassas till den föreslagna lydelsen av artikel 9 till den 1 januari 2023 kan det övergångsvis bli så att företag inte har lämnat nödvändiga uppgifter för rapportering av stödet till Skatteverket.

3 Konsekvenser för Skatteverket

Jämfört med det förslag som omfattades av kommissionens samråd och som Skatteverket lämnat synpunkter på[6] föreslås att även rapporteringsgränsen för stöd till primär jordbruksproduktion och fiskeri- och vattenbrukssektorn ska sänkas. Vilka ytterligare kostnader detta kommer att medföra för Skatteverket kommer kunna beräknas först när det är bestämt hur de nationella bestämmelserna kommer att utformas.