1 Sammanfattning

Skatteverket tillstyrker att förslaget genomförs. Skatteverket lämnar dock vissa synpunkter på förslaget samt förslag på tillägg, ändringar och förtydliganden.

• Ett krav på att rätt betalningssätt ska anges i taxameterutrustningen bör införas.
• Smärre språkliga förändringar föreslås vad gäller begrepp som rör mervärdesskatt.
• Elektroniska kvitton utan faktisk mottagare bör utredas vidare.
• Förtydligande om vilka XML-scheman som avses i viss situation bör göras.
• Övervägande bör göras om tillkommande uppgift ska införas i befintlig utläsningsfil avseende taxameterinformation med hänsyn till eventuell påverkan på certifierad utrustning hos redovisningscentral.
• Förutsättningarna för särredovisning av betalningssätt på körpassnivå respektive på köruppdragsnivå behöver utformas annorlunda, så att TSFS 2016:47 harmoniserar med TSFS 2013:41.
• Löpnummer bör för ny taxametergeneration vara obligatorisk uppgift att överföra till redovisningscentral .
• Behov av exempel på utläsningsfiler kan ifrågasättas.
• Skatteverket föreslår att berörda myndigheter tillsammans följer utvecklingen på området för taxameterutrustningar och redovisningscentraler i syfte att verka för en ordnad utfasning av äldre taxametergenerationer.

2 Skatteverkets synpunkter

2.1 Ändringsföreskrift avseende TSFS 2013:41

2.1.1 Registrering av betalningssätt (3 kap. 4 §)

I 3 kap. 4 § TSFS 2013:41 anges att taxiföraren för varje köruppdrag och körpass ska registrera uppgifter så att utrustningen kan framställa bland annat kvitton och följesedlar.

Skatteverket saknar i bestämmelsen en uttryckligt reglerad skyldighet för taxiföraren att registrera respektive accepterat betalningssätt för sig i taxametarutrustningen. Det är för Skatteverkets kontrollverksamhet mycket viktigt att respektive betalningssätt särredovisas av taxiförarna samt för att skapa en logisk koppling till kraven i 3 kap. 7 a § 13 respektive 15 TSFS 2013:41 om vilka uppgifter som ska överföras från taxameterutrustningens tillsatsanordning till redovisningscentralen. Vidare bör det utredas hur en sådan bestämmelse skulle kunna koppla an till myndigheters underrättelseskyldighet enligt 6 kap. taxitrafikförordningen.

2.1.2 Förtydligande kring mervärdesskatt (3 kap. 7 § och 3 kap. 7 a §)

I 3 kap. 7 § punkterna 15, 16 och 17 f) samt 3 kap. 7 a § punkterna 13 och 14 f), används formuleringen ”särredovisning av i beloppen ingående mervärdesskatt och mervärdesskattesats”.

Begreppet "ingående mervärdesskatt" kan missförstås som att man avser mervärdesskatt som belöper på inköp. I förtydligande syfte föreslår Skatteverket att det istället formuleras som: ”särredovisning av den mervärdesskatt som ingår i beloppen och mervärdesskattesats”.

2.1.3 Elektroniska kvitton utan faktisk mottagare (5 kap. 1 §)

I 5 kap. 1 § andra stycket TSFS 2013:41 framgår att efter varje avslutat köruppdrag, eller vid delbetalning när sådan förekommer, ska taxiföraren från taxameterutrustningen erbjuda kunden ett kvitto, eller en följesedel om beloppet ska faktureras. Kvittot eller följesedeln ska erbjudas i pappersform eller sådan elektronisk form att kunden kan ta emot och läsa uppgifterna.

Innebörden av detta är att elektroniskt kvitto endast får användas om kunden både vill och kan ta emot kvittot.

I konsekvensutredningen, avsnitt 3.3 och 6, redogörs för ett alternativ avseende elektroniska kvitton. Alternativet innebär att taxiföretaget kan framställa elektroniska kvitton som inte har någon mottagare, vilket främst kan bli aktuellt i en situation då kunden inte vill ha något kvitto alls. Transportstyrelsen anser dock att risken att kvitton utfärdas på falsk grund utan att det finns en kund för köruppdraget utgör skäl för att inte gå vidare med detta alternativ.

Skatteverket är något tveksam till att risken för utfärdande av kvitton på falsk grund skulle öka för elektroniska kvitton. Skatteverket utgår ifrån att den registrering i utrustningen som ska föranleda ett framtagande av ett kvitto samt att spårbarheten i utrustningen är den samma oberoende av kvittots form.

Skatteverkets uppfattning är att det alternativa förslaget om elektroniska kvitton utan faktisk mottagare inte bör avfärdas enkom på den grund som redogörs för i konsekvensutredningen.

2.2 Ändringsföreskrift avseende TSFS 2016:47

2.2.1 Språklig justering gällande avstämning mot XML-schema
(Bilaga 1, avsnitt 2)

I bilaga 1 avsnitt två framgår:

” Utläsningsfilen ska vara giltig vid avstämning mot det XML-schema för taxameteruppgifter som finns i schemalagret på Skatteverkets webbplats.”

Eftersom det enligt föreslagna förändringar av föreskrifterna kommer att existera fler än ett XML-schema för taxameteruppgifter (i enlighet med bilaga 1 respektive 1 a), bör en smärre språklig justering genomföras, för att undvika otydlighet i vilket XML-schema som avses. Till exempel kan det formuleras:

”Utläsningsfilen ska vara giltig vid avstämning mot det XML-schema för taxameteruppgifter som motsvarar denna bilaga som finns i schemalagret på Skatteverkets webbplats.”

2.2.2 Tillkommande element avseende ”Certifierat versionsnummer”
(Bilaga 1, avsnitt 3.2)

Uppgiften (elementet) är nytt och kräver således en anpassning av det XML-schema som utläsningsfil ska vara giltig mot vid avstämning. Skatteverket har inget att invända i sak mot uppgiften som ska framgå av det tillkommande elementet.

Om det tillkommande elementet kräver att omcertifiering av redovisningscentralers tekniska utrustning ska ske bör dock Transportstyrelsen nogsamt väga nyttor mot kostnader före det att beslut fattas om att tillföra ytterligare element till de utläsningsfiler som ska genereras avseende andra taxametergenerationer än de som utformas i enlighet med Styrelsen för ackreditering och teknisk kontrolls föreskrifter och allmänna råd om tillsatsanordningar till taxametrar (STAFS 2022:2).

2.2.3 Språklig justering gällande avstämning mot XML-schema
(Bilaga 1 a, avsnitt 2)

Motsvarande gäller här som för synpunkt redogjord för under avsnitt 2.2.1.

2.2.4 Förtydligande av betalningssätt (Bilaga 1 a, avsnitt 3.3)

I 3 kap. 7 a § 13 TSFS 2013:41 framgår att följande uppgifter ska överföras från taxameterutrustningens tillsatsanordning till redovisningscentralen:

”Under körpasset inkörda belopp för respektive betalningssätt, till exempel kontant, kort, Swish eller faktura, med särredovisning av i beloppen ingående mervärdesskatt och mervärdesskattesats.”

Skatteverket tillstyrker principiellt exemplifieringen av de olika betalningssätten kontant, kort, Swish eller faktura.

I förslag till TSFS 2016:47, Bilaga 1 a, finns en beskrivning av den utläsningsfil innehållande taxameteruppgifter som ska skapas för att skickas från redovisningscentralen till Skatteverket. Det framgår på s. 28 i denna bilaga att, med hänvisning till 3 kap. 7 a § TSFS 2013:41, tillåts utläsningsfilen innehålla fem olika betalningssätt. Dessa är kontant, kort, Swish, faktura och övriga betalningssätt.

En sådan utformning av bilaga 1 a förutsätter att taxameterutrustningar utformade i enlighet med Styrelsen för ackreditering och teknisk kontrolls föreskrifter och allmänna råd om tillsatsanordningar till taxametrar (STAFS 2022:2) förmår att särredovisa betalningssätt på det sättet. Såsom Skatteverket förstår gällande rätt är så inte fallet.

Den föreslagna utformningen av bilaga 1 a harmoniserar inte heller med 3 kap. 7 a § 13 TSFS 2013:41, eftersom där sker endast en exemplifiering, medan utformningen i bilaga 1 a är uttömmande vad gäller betalningssätt som kan särredovisas och på vilket sätt en sådan särredovisning ska ske.

Skatteverket föreslår därför följande förändringar.

Samtliga uppgifter (element) mellan ”LopnummerKoruppdragSlut” och ”AckumuleradeVardenTaxameter” ersätts med följande:

”KorpassBetalningssattInfo” upprepas en gång per betalningssätt som ska särredovisas. Betalningssättets namn sätts till fritext, vilket harmoniserar med såväl STAFS 2022:2 som förslag till 3 kap. 7 a § 13 TSFS 2013:41. I övrigt motsvarar uppgifterna det remitterade förslaget innehållsmässigt.

2.2.5 Löpnummer på köruppdrag obligatorisk uppgift (Bilaga 1 a, avsnitt 3.4)

Uppgiften (elementet) ”Lopnummer”, som avser uppgift om löpnummer på aktuellt köruppdrag, bör vara en obligatorisk uppgift, för att harmonisera med gällande krav enligt punkt 12.2 i bilaga till Styrelsen för ackreditering och teknisk kontrolls föreskrifter och allmänna råd om tillsatsanordningar till taxametrar (STAFS 2022:2).

2.2.6 Förtydligande av betalningssätt (Bilaga 1 a, avsnitt 3.4)

I 3 kap. 7 a § 15 TSFS 2013:41 framgår att följande uppgifter ska överföras från taxameterutrustningens tillsatsanordning till redovisningscentralen:

”15. Samtliga betalningar som registrerats under körpasset, med särredovisning av uppgift om de registrerats som kvitto eller följesedel, och med följande information för varje betalning:
a) Kvittots eller följesedelns löpnummer.
b) Delbetalningens ordningsnummer, om sådan förekommer.
c) Om kvittot eller följesedeln framställts elektroniskt ska ”elektroniskt kvitto” respektive ”elektronisk följesedel” anges.
d) Datum och tidpunkt då betalning skett, inklusive delbetalning när sådan förekommer, om dessa uppgifter har registrerats.
e) Det belopp som betalats.
f) Betalningssätt (till exempel kontant, kort, Swish eller faktura).”

Som Skatteverket tolkar punkten 15 finns stöd för att varje betalning ska redovisas för sig (”Samtliga betalningar […] och med information för varje betalning”).

Detta är mycket önskvärt sett ur Skatteverkets perspektiv. Så är emellertid inte Bilaga 1 a utformad, då elementen ”BeloppBrutto” samt ”Betalningssatt” inte ger utrymme för att specificera vilket belopp som är särredovisat för vilket betalningssätt.

För att 3 kap. 7 a § TSFS 2013:41 ska harmonisera med TSFS 2016:47 Bilaga 1 a föreslår Skatteverket att ett nytt element tillförs under ”Foljesedel” respektive ”Kvitto”, där utrymme skapas för att ange det (del)belopp som är hänförligt till respektive betalningssätt. Elementet behöver vara underordnat ”Betalningssatt” och kan exempelvis heta ”DelbeloppBrutto”, enligt följande:

BeloppBrutto motsvarar då en summering av samtliga DelbeloppBrutto som betalats på respektive följesedel eller kvitto, vilket då är lika med (totalt) belopp att betala.

Ovanstående utformning bör exempelvis möjliggöra att ett köruppdrag som betalas med mer än ett betalningssätt effektivare kan granskas av Skatteverket. Detta bedöms ha stort värde vid vissa typer av exempelvis samhällsbetalda tjänster.

2.3 Övriga synpunkter

2.3.1 Behov av exempel på utläsningsfilers utformning

Transportstyrelsen föreslår att exemplen på utläsningsfilers utformning som finns i bilagorna till TSFS 2016:47 tas bort ur föreskriften. Skatteverket tillstyrker detta förslag.

Av konsekvensutredningen framgår att dessa exempel istället ska finnas att tillgå hos Skatteverket. Skatteverket ställer sig tveksamma till att ytterligare ansvar flyttas från Transportstyrelsen till Skatteverket vad gäller förvaltning av regelverket kring redovisningscentraler.

Vidare går det att ifrågasätta nyttan av enskilda exempel på hur en utläsningsfil kan se ut, när en relativt stor andel av i filen ingående uppgifter är frivilliga. Risk finns att ett sådant exempel på utläsningsfil istället bidrar till tolkningsproblematik.

2.3.2 Kommande utveckling av redovisningscentralers verksamhet m.m.

Skatteverket föreslår avslutningsvis att Transportstyrelsen, tillsammans med Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, följer den kommande utvecklingen av taxameterutrustningar samt redovisningscentraler och dess möjligheter att hantera taxameteruppgifter från den taxametergeneration som regleras i 3 kap. 7 a § TSFS 2013:41.

Från Skatteverkets perspektiv är det önskvärt att taxameterutrustningar med denna högre detaljeringsgrad på uppgifter vad gäller bland annat särredovisning av betalningssätt på sikt får en så omfattande användning som möjligt.

3 Konsekvenser för Skatteverket

Kostnader för nödvändig utveckling hos Skatteverket bedöms understiga
500 000 kronor. Någon specifik kostnadsberäkning har därför inte gjorts.