Skatteverkets remissvar m.m.

Fi2023/00559
Fi2023/01114

Sammanfattning

Skatteverket tillstyrker att förslaget genomförs. Skatteverket lämnar vissa förslag till ändringar, behov av förtydliganden m.m. Skatteverket vill särskilt framhålla följande:

• Skatteverket måste ha möjlighet att fatta automatiserade beslut angående tilläggsskatt.
• Uppgiftsskyldigheten måste knytas till skyldigheten att betala skatt enligt lag om tilläggsskatt.
• Uppgiftsskyldigheten måste anpassas till den slutliga utformningen av den globala tilläggsskatterapporten och informationsutbytet.
• Möjlighet till beslut utan efterbeskattningsgrund bör förlängas till fyra år.
• Reger om tax certainty och permanenta förenklingsregler måste arbetas fram för att öka förutsebarheten och minska den administrativa bördan för företagen.

Vidare medför reglernas komplexitet och den omständigheten att reglerna fortfarande omarbetas betydande utmaningar för Skatteverket att fullgöra den serviceskyldighet som åligger myndigheten.

Det är viktigt att den svenska lagstiftningen är flexibelt utformad för att möjliggöra följsamhet i förhållande till OECD:s nuvarande och framtida Administrative Guidance (vägledning) rörande tolkningen av de materiella bestämmelserna.

Osäkerheten rörande hur gällande rätt ska tolkas i ljuset av de olika rättskällorna kan äventyra rättssäkerheten. Det behövs generella förtydliganden avseende vilken betydelse befintlig och ny vägledning från OECD ska tillmätas när den svenska lagstiftningen tolkas samt hur lagen förhåller sig till direktivet som delvis är oförenligt med den vägledning som är publicerad efter det att direktivet beslutades.

Skatteverket är positiva till införandet av tillfälliga safe harbour-regler men ser ett stort behov av permanenta safe harbour-regler, jfr punktlistan. Safe harbour-regler skapar förutsättningar för Skatteverket att lägga sina utredningsresurser på länder som faktiskt är lågskatteländer och där det finns risk för ett skatteundandragande. Eftersom det numera får anses klarlagt att många länder kommer att införa en nationell tilläggsskatt för att säkra det egna landets skattebas bör en safe harbour-regel kopplas till denna inhemska tilläggsbeskattning. Det måste även förtydligas vilka möjligheter Skatteverket har att utmana safe harbour-regeln, jfr 8.2.2. i modellreglerna.

Skatteverket efterfrågar vidare ett förtydligande av om det initiala undantaget för nationella koncerner att betala tilläggsskatt också innebär en lättnad i deras skyldighet att göra fullständiga beräkningar av den effektiva skattesatsen m.m. och därmed även behovet av att samla in information.

En nationell tilläggsbeskattningsregel bör införas för att slå vakt om den svenska skattebasen och det bör övervägas om även ett svenskt moderföretag ska inkluderas i skyldigheten att betala nationell tilläggsskatt (inklusive för den egna enheten) samt om reglerna ska omfatta rent nationella koncerner. Reglerna bör även anpassas för minoritetsägda koncernenheter och Joint Ventures. Avräkningsregeln bör anpassas så att den även omfattar den nationella tilläggsskatt som tas ut av en koncernenhet som inte är en moderenhet.

Regelverket innehåller bestämmelser om uppskjuten skatt som är komplicerade och det är tveksamt om dessa regler fullt ut kommer vara möjliga att tillämpa i nuvarande form. Det krävs redovisning på detaljnivå för företagen och det kan ifrågasättas om företagen i vissa situationer verkligen kan få fram all data som krävs. Vare sig Skatteverket eller företagen vill ha regler som inte kan efterlevas och Skatteverket önskar att man verkar för förenklingar från OECD i denna del.

Till följd av att reglerna om uppskjuten skatt i många fall kan innebära reverseringar efter mer än sju år bör det övervägas om det finns ett behov att förlänga bevarandekravet eller om det i övrigt ska finnas en skyldighet för företagen att spara underlag så länga det krävs för beskattningsändamål.

Skatteverket är positivt till att förfarandet för tilläggsskatten placeras i skatteförfarandelagen (2011:1244) såsom föreslås i den kompletterande promemorian. Skatteverket anser att förfarandet för tilläggsskatten så långt som möjligt bör motsvara befintligt förfarande i skatteförfarandelagen.

Skatteverket föreslår därför ett antal ändringar i förhållande till lämnade lagförslag, se särskilt punktlistan ovan. Skatteverket är generellt positivt till att de särskilda avgifter som föreslås i betänkandet införs. Prövningen av uttag av rapportavgift framstår i vissa avseenden som komplicerad och Skatteverket anser att det i dessa delar och även vad gäller förhållandet mellan skattetillägg och rapportavgift finns behov av förtydliganden och exempel. Skatteverket föreslår att det istället för en särskild befrielseregel med anknytning till tilläggsskatten införs en tidsbegränsad sanktionslättnad för rapportavgift och skattetillägg kopplade till bestämmelserna i tilläggsskattelagen.

Regelverket om tilläggsskatt saknar tidigare motsvarighet i svensk rätt och Skatteverket anser därför att det bl.a. ur ett rättssäkerhetsperspektiv finns skäl för att låta det allmänna ombudet vid Skatteverket ansöka om förhandsbesked när det gäller frågor om tilläggsskatt. Skatteverket föreslår att lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor justeras för att göra detta möjligt.

Skatteverket har därutöver lämnat synpunkter på lagrum, skäl och författningskommentar samt lagförslaget i förhållande till vägledning från OECD som publicerades i februari 2023. Slutligen lämnas även vissa synpunkter på lagtexten av teknisk natur.

Skatteverkets kostnader för utveckling kan uppskattas till en engångskostnad på 80 miljoner kr. De årliga kostnaderna bestående av IT-förvaltning och övrig hantering samt utredningar kan uppskattas till 23 miljoner kr.

Läs hela remissvaret:

• En lag om tilläggsskatt för företag i stora koncerner (SOU 2023:6) Pdf, 418.8 kB, öppnas i nytt fönster.