Skatteverkets remissvar m.m.

Fi2023/02573

Sammanfattning

Skatteverket avstyrker att förslaget beslutas. De huvudsakliga skälen till Skatteverkets ståndpunkt är följande.

• De föreslagna reglerna är delvis allmänt hållna och ofullständiga och innehåller begrepp som inte definieras. Detta leder rimligen till att medlemsstaterna inte har full kännedom om det man ska ta ställning till och det försvårar också en enhetlig implementering av direktivet. En enhetlig implementering måste, enligt Skatteverket, anses vara av särskild vikt om medlemsstaterna ska införa ett system med gemensam bolagsskattebas och konsolidering över landsgränserna.
• Reglerna för att beräkna och allokera den gemensamma bolagsskattebasen är komplexa och innehåller bland annat många delmoment med justeringsposter som ska göras i en viss ordning. Skatteverket ser inte att reglerna skulle innebära en förenkling i förhållande till dagens system, vare sig för företagen eller för myndigheterna.
• Förslaget innehåller en temporär allokeringsmetod och det är inte klart vilken allokeringsmetod som kommer att tillämpas efter att en övergångsperiod är till ända. Detta leder, enligt Skatteverket, till en osäkerhet för företagen, och även för medlemsländerna, som knappast kan vara önskvärd.
• Det finns en inbyggd gränsdragningsproblematik gentemot nationell skattelagstiftning. Oklarheter gällande var de nationella befogenheterna på bolagsskatteområdet börjar och slutar leder rimligen till att det blir svårt för medlemsstaterna att veta vad ett genomförande av direktivet skulle leda till. Det innebär också en osäkerhet för företagen. Möjligheten för medlemsstaterna att både behålla och införa nya nationella regler riskerar dessutom att leda till fortsatt konkurrens mellan stater på bolagsskatteområdet.
• Det föreslagna förfarandet är i flera avseenden administrativt betungande. Företagen måste bland annat förhålla sig till kortare tidsfrister och skattemyndigheterna behöver upprätta BEFIT-team för varje koncern som omfattas av reglerna.
• Såvitt Skatteverket kan bedöma innebär inte de föreslagna reglerna någon förenkling för företagen ur ett internprissättningsperspektiv, eftersom de företag som omfattas av direktivet även framöver i samtliga sina transaktioner med närstående företag måste tillämpa armlängdsprincipen och internprissättningsregler.
• Det finns, enligt Skatteverket, inga väsentliga samordningssynergier mellan Pelare 2 och BEFIT. Tvärtom framstår BEFIT som ytterligare ett komplext regelverk att tillämpa för företagen och myndigheterna.
• Sammanfattningsvis är det mycket tveksamt om målen med förslaget kommer att uppnås.

Om förslaget ändå beslutas anser Skatteverket att det i vart fall bör krävas att regler och begrepp i direktivet klargörs för att implementeringen och tillämpningen i medlemsstaterna ska bli så enhetlig som möjligt. I vissa delar bör ändringar övervägas för att undvika orimliga konsekvenser för de enskilda företagen och i andra delar för att undvika orimlig arbetsbelastning för myndigheterna. Det bör också göras en noggrann analys av den svenska skattelagstiftningen för att klargöra vilka effekter ett införande av direktivet kommer att få och i vilken mån den svenska skattelagstiftningen måste justeras för att implementera direktivet och fungera ihop med de nya reglerna.

De årliga kostnaderna för att hantera de tillkommande arbetsuppgifter som förslaget kommer att medföra uppskattas till 50-100 miljoner kronor. It-utvecklingskostnader kommer att tillkomma men kan i nuläget inte uppskattas. Skatteverket kommer att precisera dem i ett senare skede av lagstiftningsprocessen. Det är inte heller möjligt att förutse hur många svenska enheter som på frivillig basis kommer att omfattas av BEFIT, varför kostnader för tillkommande arbetsuppgifter kopplade till sådana enheter i nuläget inte kan uppskattas.

• Remissvar: Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om ett gemensamt ramverk för företagsbeskattning i Europa (Business in Europe: Framework for income taxation, BEFIT) Pdf, 380.2 kB.