Skatteverkets remissvar m.m.

Ju2023/02861

1 Sammanfattning

Skatteverket tillstyrker att förslagen i promemorian genomförs. Skatteverket lämnar dock synpunkter på förslagens tillämpningsområde samt har en lagteknisk synpunkt.

2 Skatteverkets synpunkter

2.1 Förslagens tillämpningsområde bör utökas

Skatteverket instämmer i att det är nödvändigt att, såsom föreslås i promemorian, vidta långtgående åtgärder för att minska utsattheten hos bl.a. Polismyndighetens anställda, trots att detta påverkar möjligheterna till insyn i myndigheternas verksamhet på ett negativt sätt. Såsom framgår av promemorian minskar åtgärder som sekretessmarkering i folkbokföringen och skyddad folkbokföring utsattheten. Dessa åtgärder är dock relativt ingripande för den som omfattas och innebär tydliga begränsningar i privatlivet. Det är därför inte önskvärt att sådana åtgärder generellt sett ska utgöra svaret på problemet med offentliganställdas utsatthet. Promemorians förslag framstår som rimliga med hänsyn till den rådande samhällsutvecklingen och då det för närvarande saknas andra proportionella och effektiva åtgärder för att komma åt problematiken med de anställdas utsatthet.

Problematiken med den organiserade brottsligheten begränsar sig dock inte enbart till Polismyndighetens verksamhet. Flera andra myndigheter bedriver också brottsbekämpande verksamhet, däribland Skatteverket (se lagen [1997:1024] om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet och 6 § förordningen [2017:154] med instruktion för Skatteverket). Motsvarande utsatthet som hos Polismyndighetens anställda bör kunna uppstå hos andra brottsbekämpande myndigheter i arbetet mot den organiserade brottsligheten. Anställda som arbetar med brottsbekämpande verksamhet hos andra myndigheter, såsom Skatteverket, kommer med promemorians förslag att ha ett sämre skydd än motsvarande skydd för anställda inom Polismyndigheten. Det är mycket angeläget att denna diskrepans åtgärdas.

Principiellt sett anser Skatteverket att samma bestämmelser om dokumentation och sekretess bör gälla alla myndigheter som dokumenterar uppgifter enligt förundersökningskungörelsen (1947:948). Skatteverket anser därför att förslagen i 20 a § förundersökningskungörelsen och 18 kap. 7 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, bör omfatta samtliga brottsbekämpande myndigheter som dokumenterar uppgifter under en förundersökning. Skatteverket bör således ingå i uppräkningen av myndigheter som får använda en annan uppgift än namn i beslut och andra handlingar. Skatteverket bör därmed också ingå bland de myndigheter som den föreslagna sekretessbestämmelsen omfattar.

2.2 Lagteknisk synpunkt

Av avsnitt 7.2 och 8 i promemorian framgår att den sekretess som föreslås i 18 kap. 7 a § OSL inte ska ha företräde framför rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Vidare framgår att tystnadsplikten som följer av den föreslagna sekretessbestämmelsen inte ska hindra anställda från att utan påföljd lämna uppgifter om felaktig användning av de verktyg för dokumentation som föreslås i promemorian.

I 18 kap. 19 § OSL finns bestämmelser om inskränkningar i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter som sekretessregleras i 18 kap. OSL. Där framgår att den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av bl.a. tryckfrihetsförordningen inte gäller sådana uppgifter som avses i bl.a. 18 kap. 5 8 §§ OSL. Den nuvarande lydelsen av 18 kap. 19 § OSL bör därför innebära att sådana uppgifter som avses i den föreslagna 18 kap. 7 a § OSL omfattas av inskränkningen. Som Skatteverket uppfattar rättsläget behövs därför en justering i 18 kap. 19 § OSL för att meddelarfrihet ska gälla i enlighet med vad som avses i promemorian.