Skatteverkets remissvar m.m.

A2024/00424

1 Sammanfattning

Skatteverket tillstyrker förslaget att det ska inrättas en myndighetsgemensam webbaserad portal för tips om arbetslivskriminalitet. Vi ser dock flera myndigheter som skulle kunna vara lämpliga utöver Skatteverket att inrätta och förvalta den. I det fall Skatteverket tilldelas uppdraget bedömer vi att den inte kan vara i drift förrän 1 januari 2026. Skatteverket lämnar även vissa synpunkter på delegationens bedömningar avseende kostnader, behov av sekretessbrytande bestämmelse m.m.

I det fall Skatteverket tilldelas uppdraget att inrätta och förvalta den myndighetsgemensamma tipsportalen bedöms kostnaderna i nuläget till minst 13 miljoner kronor för utveckling och it-infrastruktur samt 6,5 miljoner kronor i årliga förvaltningskostnader. Vi anser att full finansiering är en förutsättning för att Skatteverket ska kunna vara den myndighet som ska fullgöra uppdraget.

Skatteverket tillstyrker vidare förslaget att det i instruktionen för Skatteverket ska anges att vi ska delta i det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet.

Skatteverket avstyrker förslaget att det i instruktionen för Skatteverket ska anges att vi ska bidra till arbetet mot människohandel och liknande brott, då vi bedömer att vi redan genom annan reglering får den möjligheten.

Skatteverket tillstyrker vikten av att införa en digital plattform för gemensam ärendehantering och lagring av dokument, behovet av att införa ett kansli samt vikten av bättre samordning avseende regeringens styrning av uppdraget.

2 Skatteverkets synpunkter

2.1 Ikraftträdande för förordningen om tipsfunktionen (avsnitt 1.1)

Det anges att förordningen om en myndighetsgemensam tipsfunktion bör träda i kraft den 1 januari 2025. Skatteverket tolkar det som att den ska vara i full drift vid detta datum vilket vi inte bedömer kunna uppfylla. Skatteverket anser att 1 januari 2026 är mer realistiskt med hänsyn till kravställning i myndighetssamverkan, utvecklingsbehoven och att en it-infrastruktur utanför Skatteverkets ordinarie bör byggas upp.

2.2 Skatteverket ska bidra till arbetet mot människohandel och liknande brott (avsnitt 1.6)

I tillägg till förordningen (2017:154) med instruktion för Skatteverket föreslås att Skatteverket ska

• delta i det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet, och
• bidra till arbetet mot människohandel och liknande brott.

Skatteverket avstyrker att det i instruktionen ska anges att Skatteverket ska bidra till arbetet mot människohandel och liknande brott. Skatteverket bör inte ges uppdrag att utreda dessa brott. Med kommande lagstiftning om uppgiftsskyldighet inom samverkan mot arbetslivskriminalitet (prop. 2023/24:85) kommer Skatteverket att ha en skyldighet att dela information som vi ser vi våra kontroller som rör misstänkt människohandel och liknande brott. Även genom tillägget att det skrivs in i instruktionen att Skatteverket ska delta i det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet ökar tydligheten för Skatteverkets ansvar i detta hänseende. I kombination med kommande regelverk bedömer vi därmed att förutsättningar finns för Skatteverket att bidra mot människohandel och liknande brott. Föreslagen ändring i instruktionen bedöms därför inte fylla någon funktion.

2.3 Beskrivning av Skatteverkets uppdrag och förutsättningar (avsnitt 3.5)

I beskrivningen saknas Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. Skatteverken kan genom sin folkbokföringsverksamhet till exempel göra oanmälda kontrollbesök i de fall det kan antas att det finns bosatta på en arbetsplats. Eftersom det inom ramen för problematiken kring arbetslivskriminalitet förekommer att personer är bosatta på sina arbetsplatser ser vi att folkbokföringens deltagande kan komma att utökas inom uppdraget.

Folkbokföringsverksamheten deltar även i och lägger mycket resurser idag på satsningen mot organiserad brottslighet.

2.4 Den myndighetsgemensamma organisationen bör stärkas genom ett kansli hos Arbetsmiljöverket (avsnitt 3.8.5)

Skatteverket tillstyrker vikten av att stärka den myndighetsgemensamma organisationen genom ett kansli hos den samordnande myndigheten. Syftet är att utveckla den strategiska styrningen och stödet för samverkan och där funktioner som analys och uppföljning skulle kunna innefattas.

2.5 Gemensam digital plattform för ärendehantering och lagring av gemensamma dokument (avsnitt 3.10.1)

Genom de ökade möjligheter till informationsutbyte som ges från och med den 1 juli 2024 (2023/24:KU27) tillstyrker Skatteverket vikten av att ta fram en gemensam plattform för ärendehantering och lagring av gemensamma dokument. Skatteverket ser en gemensam plattform som en avgörande förutsättning för att myndigheterna på ett effektivt sätt ska kunna arbeta med gemensamma ärenden från planering till uppföljning på AKC.

2.6 Regeringens styrning av samverkan bör utvecklas (avsnitt 3.18.7)

Skatteverket tillstyrker delegationens bedömning att regeringens styrning av samverkan mot arbetslivskriminalitet bör bli mer samordnad, i syfte att uppnå större tydlighet och effektivitet. En särskild samordningsfunktion bör inrättas i Regeringskansliet.

2.7 Kommunikativa utmaningar med en tipsportal (avsnitt 4.6.2)

Delegationen ser en risk att det kan vara svårt att nå ut med information om tipsportalen till de personer som har information att lämna. Man utvecklar dock inte hur denna risk skulle kunna motverkas.

Oavsett hur informationsrik, användarvänlig och kommunikativ tipsportalen görs kommer värdet bli ringa om den inte samtidigt blir känd bland potentiella tipslämnare. Skatteverket anser därför att man i det vidare arbetet bör överväga en plan, budget och finansiering för lansering och marknadsföring i lämpliga kanaler, utöver ett aktivt arbete genom samverkan med arbetsmarknadens parter och övriga civilsamhälle.

2.8 Skatteverket bör få i uppdrag att upprätta och förvalta tipsportalen (avsnitt 4.8.14)

Skatteverkets uppfattning är att det finns flera andra myndigheter som skulle vara lämpade för detta uppdrag. Vi kan inte se i motiveringen hur delegationen sammantaget kommer fram till att Skatteverket är den mest lämpliga myndigheten, särskilt eftersom delegationen menar att Polismyndigheten kan antas ha intresse av samtliga lämnade tips (sid. 294 i betänkandet).

Om regeringen väljer att gå vidare med att ge Skatteverket uppdraget vill vi framhålla vikten av att vi erhåller full finansiering för våra kostnader, vilket vi anser är en förutsättning för att Skatteverket ska kunna vara den myndighet som ska fullgöra uppdraget.

2.9 Bestämmelsen i 40 kap. 5 § OSL behöver beaktas i det fortsatta arbetet (avsnitt 4.10.4)

Delegationens bedömning är att det inte behövs några särskilda sekretessbestämmelser för uppgifter i tipsportalen eftersom den tekniska förvaltningen av tipsportalen bör vara organisatoriskt åtskild från de verksamhetsgrenar inom Skatteverket som ska få tillgång till tipsen efter överföring. Delegationen anser därför att Skatteverket som systemansvarig myndighet endast kommer att förvara tipsen i tipsportalen som ett led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring för någon annans räkning. Med den utgångspunkten menar delegationen att tipsen inte kommer att utgöra allmänna handlingar och att en överföring från tipsportalen till mottagande myndigheter därmed kan ske utan att det behövas göras någon sekretessprövning.

Skatteverket delar i princip delegationens bedömning.

Skatteverket vill förtydliga att kravet på en sekretessprövning innan överföring inte är beroende av om tipsen utgör allmänna handlingar eller inte. Att tipsen inte kommer att utgöra allmänna handlingar i tipsportalen innebär inte per automatik att dessa inte kan vara sekretessreglerade och sekretessbelagda. Även uppgifter som inte förekommer i allmänna handlingar omfattas av OSL (1 kap. 1 § andra stycket OSL). En grundläggande princip i OSL är att sekretess inte endast gäller mot enskilda utan också mellan myndigheter och mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet (8 kap. 1-2 §§ OSL).

Skatteverkets bedömning är vidare att bestämmelsen i 40 kap. 5 § OSL behöver beaktas i det fortsatta arbetet. Enligt 40 kap. 5 § OSL gäller sekretess i verksamhet för enbart teknisk bearbetning eller teknisk lagring för någon annans räkning för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Tillämpningsområdet är detsamma som för det undantag från bestämmelserna om allmänna handlingar som föreskrivs i 2 kap. 13 § första stycket TF. Skatteverkets bedömning är att bestämmelsen blir tillämplig på de uppgifter som Skatteverket som systemansvarig myndighet kommer att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra för någon annans räkning, dvs. för de mottagande myndigheterna. För att kunna överföra tipsen till någon annan myndighet behövs det en sekretessbrytande bestämmelse.

Bestämmelsen i 40 kap. 5 § OSL blir enligt Skatteverkets bedömning dock inte tillämplig på uppgifter i tips som är avsedda för Skatteverket eftersom dessa tips inte hanteras i tipsportalen för någon annans räkning.

2.10 Delegationens bedömning av teknisk lösning och kostnader för tipsportalen (avsnitt 8.7.1)

Delegationen bedömer att deras översiktliga beskrivning på utformning utgör en teknisk lösning av enkel karaktär och av liknande slag som de tipsfunktioner som redan finns hos flera myndigheter. Vidare bedömer delegationen sammantaget att kostnaden för tipsportalen kan antas uppgå till cirka 3 miljoner kronor att ta fram, därutöver 1 miljon kronor första året för oförutsedda kostnader och därefter en årlig förvaltningskostnad om 500 000 kronor. Av betänkandet framgår inte hur beloppen är beräknade, mer än att man tittat på andra tekniska lösningar av varierande karaktär samt att det borde vara möjligt för Skatteverket att i delar dra nytta av den kunskap, mallar och it-infrastruktur som myndigheten redan har.

Sammanfattningsvis delar Skatteverket inte delegationens bedömning att förslaget är en lösning av enklare teknisk karaktär eller är jämförbart med myndigheternas befintliga tipsfunktioner. En ny hemsida ska skapas med information på ett flertal språk. Vidare bör det finnas ett fördelningsverktyg som ska hjälpa tipslämnaren att identifiera de myndigheter som berörs av tipset (avsnitt 4.8.4). Skatteverket bedömer även att it-infrastrukturen bör ligga utanför vår ordinarie infrastruktur, för att inte eventuella attacker mot sidan ska spridas och få konsekvenser för Skatteverkets övriga verksamhet. Vi anser därför inte att delegationens bedömning av kostnaderna är realistiska.

3 Konsekvenser för Skatteverket

I det fall Skatteverket tilldelas uppdraget att inrätta och förvalta tipsportalen gör vi tolkningen att det i uppdraget innefattas ta fram en fristående hemsida med information, tipsformulär och att överföra tipsen till berörda myndigheter på ett säkert sätt. Den närmare utformningen ska enligt delegationens förslag ske i samverkan mellan berörda myndigheter. Skatteverkets kostnad för utveckling och infrastruktur blir därför i detta skede osäker, men kan i nuläget uppskattas till minst 13 miljoner kronor och 6,5 miljoner kronor i årlig förvaltningskostnad. Estimatet bygger på att tipsportalen av säkerhetsskäl inte läggs i Skatteverkets ordinarie it-infrastruktur.

Skatteverket anser att en full finansiering är en förutsättning för att vi ska kunna vara den myndighet som ska fullgöra uppdraget.