Skatteverkets yttranden

Justitiedepartementet

Skatteverket har i tidigare yttrande den 26 maj 2014 yttrat sig över EU kommissionens förslag till direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar, Societas Unius Personae, (SUP-bolag). Skatteverket avstyrker förslaget i sin helhet. Skatteverket kan inte se att förslaget medför en förenkling då reglerna ska tillämpas parallellt med nuvarande aktiebolagsrättsliga regler. Vidare försvagar reglerna borgenärsskyddet.  

Aktiekapitalets funktion som spärr mot oseriöst och ogenomtänkt företagande

I sitt tidigare yttrande påtalade Skatteverket att när frågan om aktiekapitalets storlek senast utreddes 2008/2009 genom Utredningen om enklare bolag, kom utredningen fram till att aktiekapitalet inte borde understiga 50 000 kr (SOU 2008:49). En uppfattning som delades av Regeringen. Det som mest ansågs tala mot att sänka aktiekapitalet ytterligare var dess funktion som spärr mot oseriöst och ogenomtänkt företagande (prop. 2009/10:61 s. 11). Dessa bedömningar bör enligt Skatteverket äga fortsatt giltighet.

I SOU 2008:49 s. 87 beskrivs exempelvis hur aktiebolag kan användas som s.k. målvaktsbolag i härvor med svart arbetskraft. Det beskrivs att målvaktsbolagen oftast har som enda uppgift att ställa ut osanna fakturor och att fungera som betalningsförmedlare i den kontanthantering som brottsuppläggen förutsätter. Vidare anges att ett annat vanligt sätt att utnyttja aktiebolag i brottsligt syfte är att använda bolagen som bas för kreditbedrägerier.

Det är väl känt att ett aktiebolag endast kan användas en begränsad tid i brottsligt syfte innan samhällets kontrollmekanismer kan slå till. Brottsuppläggen förutsätter därför att det ständigt finns nya aktiebolag att tillgå som kan ersätta de bolag som förbrukats. Kravet på ett aktiekapital om 50 000 kr i ett bolag stoppar i och för sig inte missbruk, men det kan utgöra ett visst hinder för personer som vill starta ett bolag i oseriöst syfte.

I linje med vad som framfördes i SOU 2008:49 är det också Skatteverkets uppfattning att ett krav på insatskapital om ett inte helt ringa belopp faktiskt kan verka som ett skydd för någon som avser att starta ett företag. Ett krav på ett insatskapital om 50 000 kr leder sannolikt till att personer som avser att starta ett företag med begränsat ansvar ”tänker till före”. Detta kan bidra till att färre enskilda drabbas av skatteskulder, att tvister mellan företagare minskar – färre civilmål – samt även till en minskad administrativ börda för Skatteverket till följd av ett lägre behov av borgenärsarbete.

Den del inom Skatteverket som arbetar med företagsregistrering har inte heller några nämnvärda erfarenheter av att företagen anför kritik mot att det skulle vara för dyrt att bilda aktiebolag.

Borgenärsskydd

Som ytterligare skäl mot sänkning av kapitalinsatsen angavs i förra yttrandet de problem en sänkning skulle innebära i förhållande till reglerna om tvångslikvidation i 25 kap. aktiebolagslagen. I direktivet föreskrivs skydd för borgenärerna genom att utdelning förhindras i vissa situationer. Något skydd mot att en förlustbringade verksamhet drivs vidare med uppkomst av nya skulder som följd, föreskrevs inte. Kompromissförslaget innehåller i denna del positiva förtydliganden. 

I ingressen till direktivet tydliggörs att direktivet inte påverkar nationella föreskrifter som rör frågor som ligger utanför direktivets tillämpningsområde, såsom frågor rörande arbetsrätt, skatter, redovisning och insolvens (p. 10 a i ingressen). Det tydliggörs också i artikel 7 punkt 2 att det faktum att ägarens personliga betalningsansvar för bolagets skulder begränsar sig till insatt kapital inte inskränker en medlemsstats möjlighet att i nationell lagstiftning föreskriva regler om utökat ansvar.

Skatteverket förutsätter att detta innebär att direktivet inte skulle utgöra ett hinder för Sverige att tillämpa reglerna i 25 kap. aktiebolagslagen om tvångslikvidation avseende enmansbolagen. Detta är enligt Skatteverket positivt eftersom det är bra med regler som förhindrar att förlustbringande verksamhet drivs vidare och då det är viktigt att likartade regler gäller både för enmansbolag och aktiebolag med fler än en ägare. Skatteverket ser däremot praktiska problem med tillämpningen av reglerna i 25 kap. aktiebolagslagen vid ett så lågt aktiekapital som 1 kr. Risken är att ett enmansbolag tämligen omgående efter sitt bildande hamnar i en situation där kontrollbalansräkning ska upprättas vilket ställer krav på bolaget och leder till ökade administrativa kostnader. Även detta faktum riskerar att öka risken för att enskilda personer drar på sig skatteskulder pga. okunskap efter att de enkelt kunnat bilda ett enmansbolag med ”begränsat ansvar”.

Skatteverket förutsätter också att stadgandet i direktivets ingress och i artikel 7 punkt 2 innebär att reglerna om företrädaransvar i 59 kap. skatteförfarandelagen kan tillämpas avseende en bolagsman (förutsatt att denne varit formell eller faktisk företrädare) och övriga företrädare för bolaget. Det är viktigt att staten har möjlighet att kunna driva in skatteskulder och självklart bör likartade regler även i detta avseende gälla för enmansbolag såsom för aktiebolag med fler än en ägare.

Förslaget innebär att i svensk rätt införs ytterligare regler för borgenärsskydd som ska tillämpas endast för vissa bolag. Skatteverket anser inte att detta medför en förenkling av regelsystemet.

Kontroll av bolagsmän och företrädare

I det tidigare yttrandet angav Skatteverket också att det i och för sig vällovliga snabba förfarandet vid bildandet förhindrade praktiska möjligheter att kontrollera företrädare för bolaget vilket tillsammans med det låga aktiekapitalet gjorde det ännu lättare för bedragare att starta upp bolag med hjälp av kapade identiteter eller bulvaner. Den tid inom vilket registreringsförfarandet ska avslutas har nu förlängts från tre till åtta arbetsdagar efter att all nödvändig dokumentation och information erhållits (artikel 14 tredje stycket). Detta innebär en något utökad tid för kontroll av bolagsmän och företrädare för enmansbolaget men tiden för kontroll är fortfarande knapp.