Datum: 2015-04-27
Dnr/målnr/löpnr:
131 184283-15/112
Finansdepartementet
103 33 STOCKHOLM
(Fi2015/1733)
Skatteverket tillstyrker förslaget om ändring av bestämmelsen om medgivande att ha märkt olja i tanken på båt och förslaget om att införa separata bestämmelser som gäller för skattskyldighet som uppkommer med anledning av förbrukning av bränsle i fartyg/luftfartyg när dessa används privat.
Skatteverket tillstyrker även förslaget att undantag från skatteplikt enligt 11 kap. 2 § 1 lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE) inte blir beroende av att producenten inte yrkesmässigt levererar el. Skatteverket har dock vissa synpunkter på utformningen av förslagen om ändring av 11 kap. 2 och 5 §§ LSE och lämnar förslag till hur lagtexten kan utformas för att undvika att det uppstår situationer där det saknas en skattskyldig för skattepliktig el.
Skatteverket har inget att invända mot de övriga förslagen i promemorian, men har synpunkter på vissa bestämmelsers utformning respektive tidpunkt för ikraftträdande.
Skatteverket beräknar att förslagen medför kostnader av engångskaraktär om 700 000 kr för informationsinsatser samt för utveckling av blanketter och IT-stöd m.m. Förslagen beräknas medföra en ökning av de årliga löpande kostnaderna med 585 000 kr för hantering av fler skattskyldiga och för IT-förvaltning.
I promemorian föreslås att begreppet anläggning införs i 11 kap. 2 § LSE, men inget förslag lämnas om att införa en definition i LSE av begreppet. Viss ledning av vad som i de aktuella bestämmelserna ska avses med begreppet anläggning ges i författningskommentaren till 11 kap. 2 § LSE.
Eftersom utgångspunkten för om el ska undantas enligt de föreslagna bestämmelserna är storleken på anläggningen, uttryckt i installerad generatoreffekt respektive installerad effekt, är det enligt Skatteverkets uppfattning angeläget att det tydligt framgår vad som avses med anläggning i de aktuella bestämmelserna. Det bör enligt Skatteverkets uppfattning införas en definition i LSE av vad som i 11 kap. 2 § LSE ska avses med begreppet anläggning, jfr ellagen (1997:857) och lagen (2011:1200) om elcertifikat avseende definition av begreppen anläggning respektive elektrisk anläggning. Detta för att undvika osäkerhet om vad som avses med anläggning i den aktuella bestämmelsen.
Skatteverket konstaterar att promemorians förslag inte innehåller någon uppdelning mellan anläggningar som satts i drift efter den 1 juli 2016 och äldre anläggningar. Skatteverket ser mycket positivt på detta och framhåller att det är angeläget att en sådan uppdelning inte görs. Skatteverket kan förutse svårigheter med att bedöma när en anläggning ska anses vara en anläggning som satts i drift efter den 1 juli 2016 med anledning av att vissa delar bytts ut i anläggningen, t.ex. i samband med reparation. Detsamma gäller om en befintlig anläggning flyttas till en annan plats.
Såsom redogörs för i avsnitt 5.2 i promemorian har rättsutveckligen gjort att tillämpningen av det nuvarande undantaget från skatteplikt på el även anses inkludera produktion i anläggningar där elen transiteras över elnätet för förbrukning i andra delar av landet. Med den nu föreslagna utformningen kommer det för el som framställs i enlighet med 11 kap. 2 § första stycket 1 a och b LSE och transiteras över elnätet för att tillgodose producentens behov av el på en annan plats, inte finnas någon skattskyldig för elen trots att elen är skattepliktig. Eftersom det föreligger avdragsrätt för skatt på bränsle som används för att framställa skattepliktig el undviks alltså i vissa fall skatt både på bränslet och på elen. Enligt Skatteverkets uppfattning bör bestämmelserna i 11 kap. LSE utformas på ett sådant sätt att det alltid finns någon som utpekas som skattskyldig för sådan el som är skattepliktig.
I första hand förordar Skatteverket att de i promemorian föreslagna ändringarna av 11 kap. 2 och 5 §§ LSE bör göras samtidigt som bestämmelser införs om att nätinnehavarna ska vara skattskyldiga istället för elleverantörerna. Det undantag från skattskyldighet såsom producent som nu föreslås i ett nytt femte stycke i 11 kap. 5 § LSE föreslogs också i betänkandet SOU 2013:46, dock med den skillnaden att i SOU 2013:46 föreslogs nätinnehavarna ersätta elleverantörerna som skattskyldiga. Enligt förslaget i SOU 2013:46 skulle nätinnehavarna bli skattskyldiga för all el som överförs till någon som inte är skattskyldig producent eller nätinnehavare. Den ovan beskrivna situationen där det saknas skattskyldig för el som är skattepliktig uppstår då inte.
För det fall detta inte bedöms möjligt anser Skatteverket att det föreslagna undantaget från skatteplikt i 11 kap. 2 § 1 LSE bör justeras så att det omfattar även sådan el som överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession, d.v.s. att det föreslagna villkoret i punkten c inte bör införas.
Ett annat alternativ är att det undantag från skattskyldighet för småproducenter som föreslås i 11 kap. 5 § femte stycket LSE justeras så att bara den som framställer el enbart i enlighet med 11 kap. 2 § första stycket 1 a-c LSE omfattas. En sådan justering skulle dock innebära att småproducenter som matar ut endast en liten del av den framställda elen på ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession kan komma att bli skattskyldiga såsom producenter. Detta gäller bl.a. vissa av dem som omfattas av bestämmelserna om skattereduktion vid mikroproduktion av el. I promemorian framförs att kostnaderna för administrationen i dessa fall skulle kunna vida överstiga den skatteuppbörd som beskattning leder till. Enligt Skatteverkets uppfattning bör detta alternativ därför undvikas.
I avsnitt 5.3 redogörs för ett undantag från skatteplikt för el som framställs i ett reservkraftsaggregat eller en anläggning av mindre installerad generatoreffekt än 100 kW från vissa bränslen. Det anges där att förändringen inte är avsedd att innebära en utvidgning av skattefriheten jämfört med idag. Såsom förslaget utformats innebär det dock i vissa fall en utvidgning av skattefriheten jämfört med dagens regler. Till skillnad mot dagens regler föreslås ingen gräns avseende vilken sammanlagd generatoreffekt en producent högst får förfoga över. Inte heller förutsätter undantaget att producenten inte yrkesmässigt levererar någon annan el. Uttalandet överensstämmer inte med lagtextens formulering och bör därför tas bort.
I promemorian föreslås att skattebefrielsen enligt 7 kap. 3 a och 3 c §§ LSE av motorbränsle med inblandning av etanol ska minskas från och med den 1 december 2015 och sedan minskas ytterligare en gång redan från och med den 1 januari 2016. Skatteverket anser av förenklingsskäl att den nivå för skattebefrielsen som i promemorian föreslås träda ikraft den 1 januari 2016, istället bör träda ikraft redan den 1 december 2015. På så sätt undviks två mycket täta förändringar av skattenivåerna.
Skatteverket anser att formuleringen av det nya andra stycket i 2 kap. 1 b § LSE bör förtydligas för att bli transparent för de skattskyldiga. Det framgår inte tydligt hur beräkningen enligt det andra stycket är tänkt att ske när omräkningen gäller skattesatser för 2018 och åren därefter. Det kommer inte till klart uttryck i lagtexten att det endast är energiskattesatserna som ska omräknas enligt det andra stycket i paragrafen.
Skatteverket beräknar att förslagen medför kostnader av engångskaraktär om 700 000 kr, varav 400 000 kr avser utveckling av blanketter, informationsinsatser m.m. och 300 000 kr IT-utveckling.
Förslagen beräknas medföra en ökning av de årliga löpande kostnaderna med 585 000 kr, varav 450 000 kr avser hantering av fler skattskyldiga för energiskatt på el och 135 000 kr IT-förvaltning.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.