Datum: 2015-04-27
Dnr/målnr/löpnr:
131 184329-15/112
Finansdepartementet
Skatte- och tullavdelningen
103 33 Stockholm
(Fi2015/1728)
Skatteverket har anmodats att yttra sig över promemorian Förändringar av husavdraget.
De omfattande systemanpassningar som krävs leder till att tidsaspekten är mycket viktig för att Skatteverket ska klara av att genomföra förslagen.
Skatteverket hanterade 2014 ca 4,6 miljoner köp i fakturamodellen och över en miljon personer utnyttjade möjligheten att köpa rut- och rotarbete. Två procent av de som köpte rutarbete, ca 10 000 personer, köpte rutarbeten för mer än 25 000 kronor och 65 000 personer utnyttjade hela utrymmet, 50 000 kronor, för rotarbete.
Systemet för skattereduktion för hushållsarbete i sin nuvarande utformning är väl etablerat och enkelt att tillämpa för såväl utförare som köpare. Kunden betalar halva arbetskostnaden till utföraren och utföraren får resterande del från Skatteverket. På ett år har kunden rätt till en maximal skattereduktion om 50 000 kronor. Fakturamodellen i sin nuvarande utformning har få och tydliga regler som bidrar till att det är lätt att göra rätt för samtliga inblandade parter.
Av 67 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL framgår att skattereduktion kan medges den som under året haft en utgift för hushållsarbete. Såväl städarbete som byggarbete räknas in i begreppet hushållsarbete. Förslaget att halvera den maximala skattereduktionen för en del av de arbeten som räknas som hushållsarbete och införa olika subventionsgrader för olika hushållsarbeten medför ett mer komplicerat system både för utförare och köpare. De föreslagna reglerna kommer att kräva omfattande anpassningar av Skatteverkets system för hantering av skattereduktionen.
I detta sammanhang kan det även påpekas att det enligt 67 kap. 15 § IL är möjligt för en person att få skattereduktion för arbete som utförs i föräldrarnas hem. Den föreslagna förändringen innebär en begränsning av den möjligheten i de fall den som köper städtjänsten till sin förälder är under 65 år. Förändringen innebär en risk för att reglerna kringgås genom att föräldern får pengar i gåva och sedan betalar tjänsten själv.
Av förarbetena till nuvarande regler (prop. 2006/07:94 s. 41) framgår att de tjänster som var tänkta att omfattas av skattereduktionen var sådana arbeten som räknas som normalt och sedvanligt hushållsarbete som inte kräver specialistutbildning. Den nu föreslagna ändringen, att skattereduktion endast ska medges för enklare städarbete, är snarare ett förtydligande av gällande lagtext än en begränsning. Av den föreslagna författningskommentaren framgår dock att avsikten är att tydliggöra att rengöring av inomhuspool inte räknas som enklare städarbete.
Reglerna om skattereduktion för husarbete har funnits sedan den 1 juli 2007 och en väl etablerad praxis finns numera när det gäller vilka arbeten som ger rätt till skattereduktion och vilka som inte gör det.
För att undvika att den föreslagna ändringen i 67 kap. 13 § IL ger upphov till nya gränsdragningsproblem föreslår Skatteverket att författningskommentaren kompletteras med fler exempel på städarbeten som inte ska räknas som enklare städarbeten. Att hänvisa till att den närmare gränsdragningen får ske i rättstillämpningen är inte tillräckligt. De som utför städarbeten har ofta många kunder och tillhandahåller ofta flera olika tjänster. Med fler exempel i författningskommentaren kan dessa utförare slippa kostsamma och utdragna processer om vilka delar av deras verksamhet ska ge rätt till skattereduktion och vilka delar som inte ska ge sådan rätt.
Av promemorian framgår att förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016 och att de ska tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.
Enligt nuvarande regler kan inte utförare begära utbetalning från Skatteverket innan arbetet är utfört och betalt från kunden. Vid ett årsskifte är det möjligt för köpare att förskottsbetala för arbete i december år 1 som ska färdigställas under januari år 2. Skattereduktionen hänförs till år 1 under förutsättning att arbetet är slutfört och utföraren ansöker om utbetalning senast 31 januari år två.
Med föreslaget ikraftträdande den 1 januari 2016 bör övergångsbestämmelsen förtydligas så att arbete som förskottsbetalats under 2015 och som färdigställts senast i januari 2016 inte omfattas av de föreslagna beloppsbegränsningarna.
De föreslagna förändringarna innebär att Skatteverket behöver göra stora förändringar av IT-stödet för begäran av rut- och rotbetalningar såväl i förhållande till utförarna som inom övrig beskattningsverksamhet. Till detta kommer även arbete med att utveckla blanketter, meddelanden, information på nätet/broschyrer samt beräkningstjänsten på hemsidan.
Efter det att lagändringarna beslutats behöver Skatteverket ca sex månader för att utveckla och anpassa IT-systemet till de nya förutsättningarna. Eftersom förslaget innehåller förändringar av både maxbelopp och subventionsgrad är det nödvändigt att införandet sker vid ett årsskifte. Det är Skatteverkets bedömning att förberedande åtgärder för utveckling och anpassning av IT-stödet måste påbörjas omgående för att de föreslagna reglerna ska kunna träda i kraft den 1 januari 2016. Skatteverket uppskattar kostnaderna för IT-utveckling till ca 4 964 000 kronor som engångskostnad och löpande förvaltningskostnader till ca 193 000 kronor årligen.
Utvecklingen av IT-stödet kräver omprioriteringar inom Skatteverket, som påverkar verkets förmåga att ge god service (bl.a. mobilanpassning), motverka fel och fusk (bl.a. förbättrat urval) och göra effekthemtagningar (bl.a. korrespondensstöd) i verksamheten. Skatteverkets omprioritering gör att ovan nämnda effektiviseringarna måste skjutas framåt och att ökade kostnader därmed uppstår i verksamheten som en engångskostnad om netto ca 8 140 000 kronor (8 925 000 - 785 000).
Föreslagna förändringar leder även till ökat behov av information och service. Det finns också en risk för ökat behov av omfördelning av framför allt rutarbete vilket kan innebära ytterligare arbete i samband med inkomstdeklarationen. Det är även sannolikt att de förändrade reglerna medför ett ökat antal omprövningar och överklaganden. Skatteverket uppskattar ökade kostnader i handläggning, information och service som en engångskostnad till ca 8 945 000 kronor och ca 8 950 000 kronor årligen.
Sammantaget uppskattar Skatteverket att engångskostnaderna uppgår till ca 22 049 000 kronor och de årliga löpande kostnaderna till ca 9 143 000 kronor.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.