Skatteverkets remissvar m.m.

(Finansdepartementet Fi2015/1734)

Sammanfattning

Skatteverket tillstyrker förslagen i promemorian. Verket har emellertid vissa synpunkter.

Erfarenheten visar att regelverket för investeraravdrag är komplicerat och mycket svårt att tillämpa. Nästan hälften av lämnade kontrolluppgifter för investeraravdrag är felaktiga. Kontrolluppgifter saknas dessutom i många fall och yrkade avdrag i inkomstdeklarationerna är till en stor del felaktiga. Förslaget att ytterligare begränsa vilka investerare som kan få investeraravdrag innebär att regelverket blir än mer komplicerat och att antalet korrekta kontrolluppgifter kommer att minska. För vissa företag kommer det att vara omöjligt att utreda om någon närstående, direkt eller indirekt, äger andelar i företaget. Antalet skattebetalare som kan få investeraravdrag kommer att vara mycket begränsat.

Skatteverkets slutsats är att investeraravdraget ska slopas. Ska investeraravdraget finnas kvar anser Skatteverket att det ska införas en nedre beloppsgräns på 50 000 kronor i underlag för investeraravdrag och att publika avstämningsbolag samt motsvarande utländska företag inte längre ska ses som företag av mindre storlek.

Skatteverkets synpunkter

Allmänt om investeraravdrag

Dagens regler för investeraravdrag är komplicerade och svåra att tillämpa korrekt för företag, investerare och Skatteverket. I promemorian föreslås att ytterligare villkor ska uppfyllas för att investeraravdrag ska kunna medges. De föreslagna justeringarna kommer komplicera regelverket och göra det än mer svårt att tillämpa reglerna korrekt för företag, investerare och Skatteverket.

Skatteverkets kontroll av inkomna kontrolluppgifter för investeringar gjorda 2013 visar att drygt hälften av de företag som lämnat kontrolluppgift inte uppfyller villkoren. Det är främst villkoret för ett löneunderlag på minst 300 000 kronor som inte är uppfyllt. Även företag som inte är mindre företag, dvs. företag med mer än 50 anställda eller en omsättning på mer än 80 miljoner kronor, har felaktigt lämnat kontrolluppgift. Genomgång av kontrolluppgifter för investeringar gjorda under 2014 visar på samma fel och att cirka 40 procent av kontrolluppgifterna är felaktiga. Skatteverket har i granskningen av deklarationer vägrat avdrag i drygt 20 procent av alla avdragsyrkanden avseende investeringar gjorda 2013.

Mindre publika avstämningsbolag kan vara företag av mindre storlek och uppfylla övriga krav enligt reglerna om investeraravdrag. Dessa företag kan vara noterade på en så kallad MTF som t.ex. Aktie Torget eller First North. När dessa företag vänder sig till allmänheten för att få nytt aktiekapital vid nyemissioner har berörda företag mycket stora svårigheter att såväl lämna kontrolluppgifter som att lämna riktiga kontrolluppgifter om investeraravdrag. Svårigheterna att lämna kontrolluppgift för vilka skattebetalare som har rätt att få investerar­avdrag beror på att företaget inte kan få fram vilka investerare som köpt aktier när de köps via en förvaltare och att företaget därmed inte kan lämna kontrolluppgifter för många investerare. Vidare innebär svårigheten att få fram vilka som investerat i företaget att företaget inte kan lämna riktigt underlag för investeraravdraget i de fall där underlaget ska proportioneras på grund av att det överstiger 20 miljoner kronor. Underlaget måste proportioneras för att ett och samma företag inte ska ta emot mer avdragsgrundande tillskott än vad EU:s regler om statligt stöd tillåter.

Det är troligtvis ett mindre antal företag som berörs av detta varje år, men det kan i varje enskilt fall beröra flera hundra aktieägare.

Anpassning av investeraravdraget till kommissionens riktlinjer om statligt stöd för att främja riskfinansieringar (avsnitt 3)

Skatteverket konstaterar att den nu föreslagna förändringen innebär att en stor grupp investerare inte längre kommer att kunna ta del av avdraget. Detta då investerare innan nyemissionen ofta äger aktier i företaget. Mer än hälften av de företag som lämnade kontrolluppgifter för 2013 hade gjort nyemissioner. Av inkomna kontrolluppgifter för 2014 avser över 80 % av kontrolluppgifterna aktier köpta vid nyemissioner. Hur stor del av de som köpt aktier vid nyemissionerna som tidigare ägt aktier i företaget har Skatteverket ingen uppgift om, men Skatteverkets uppfattning är att det normalt är tidigare aktieägare som förvärvar nya aktier eftersom det vanligen är fråga om företrädesemissioner.

Förslaget innebär att företagen som är skyldiga att lämna kontrolluppgift om investerar­avdrag nu även måste utreda om aktieköparen eller närstående tidigare ägt aktier i företaget direkt eller indirekt innan en kontrolluppgift kan lämnas. Enligt Skatteverket kommer detta att innebära ett omfattande merarbete för företag med fler än några aktieägare. För publika företag med flera hundra aktieköpare är detta en omöjlig uppgift. I det fall Skatteverket ska kontrollera avdragsyrkanden i deklarationer avseende företag med flera aktieägare kräver detta orimliga resurser när det saknas tillförlitliga kontrolluppgifter. Att avdrag felaktigt medges för investerare i företag innebär inte bara att avdrag medges i strid med inkomstskattelagen utan även ofta i strid med EU:s statsstödsregler.

Reglerna om investeraravdrag bör avskaffas

Reglerna om investeraravdrag är mycket svåra att tillämpa för investerarna, företagen och Skatteverket. Med den nu föreslagna förändringen av investeraravdraget försvåras regel­verket ytterligare och avdragsmöjligheterna begränsas kraftigt för investeringar i mindre företag. Enligt Skatteverket är det inte försvarbart att behålla ett så omfattande och komplicerat regelverk för en så begränsad krets personer och de relativt små skattelättnader som det är fråga om. Skatteverket anser att möjligheten att få investeraravdrag ska tas bort.

Beloppsgräns för att få investeraravdrag

I det fall reglerna om investeraravdrag behålls anser Skatteverket att en nedre beloppsgräns på 50 000 kronor införs vilket motsvarar en skattereduktion på 7 500 kronor.

Skatteverket föreslog redan i sitt remissvar från den 29 november 2012 om investeraravdrag att en beloppsgräns skulle införas med tanke på de komplicerade reglerna. Skatteverket har nu efter två år konstaterat att företagen lämnar felaktiga kontrolluppgifter och det i stor utsträckning saknas kontrolluppgifter. Skatteverket måste genom detta lägga orimliga resurser på kontroll av mindre belopp för att inte avdrag ska beviljas i strid med inkomst­skattelagens regler och även EU:s statsstödsregler. Den nu föreslagna begränsningen i 43 kap. 17 a § IL innebär att Skatteverkets kontroll ytterligare försvåras.

Av yrkade investeraravdrag i inkomstdeklarationerna 2014 framgår att cirka 35 procent yrkat avdrag för underlag lika med eller högre än 50 000 kronor.

Vidare skulle en beloppsgräns underlätta för företagen att lämna kontrolluppgifter då företagen inte behöver göra utredningar om köpare av aktier uppfyller villkoren för investeraravdrag vid mindre belopp.

Publika aktiebolag och motsvarande utländska bolag ska inte vara företag av mindre storlek

I det fall reglerna om investeraravdrag behålls anser Skatteverket att utöver en nedre beloppsgräns på 50 000 kronor ska publika avstämningsbolag inte längre omfattas av reglerna om investeraravdrag.

Att publika avstämningsbolag som kan vara noterade skulle omfattas av reglerna om investeraravdrag var knappast avsikten med de införda reglerna om investeraravdrag. Av prop. 2012/13:134 under rubriken Övervägande och förslag framgår att reglerna ska underlätta för mindre företag att få finansiering från t.ex. närstående då nystartade företag och tillväxtföretag kan ha svårt att få extern finansiering. Publika avstämningsbolag har en möjlighet att vända sig till kapitalmarknaden för att få in kapital via en nyemission varför syftet med lagstiftningen knappast var att dessa företag skulle omfattas av reglerna för investeraravdrag.

Reglerna om investeraravdrag innebär vidare att ett företag som uppfyller villkoren har en skyldighet att lämna kontrolluppgifter för fysiska personer som köpt andelar i företaget. För framför allt publika avstämningsbolag som vänder sig till kapitalmarknaden för att få in kapital via nyemission innebär reglerna att det i stort sett är omöjligt för företaget att lämna riktiga kontrolluppgifter. Att reglerna inte är anpassade för dessa företag talar även för att publika avstämningsbolag inte ska omfattas av investeraravdraget.

Skatteverket anser därför att publika avstämningsbolag inte ska omfattas av reglerna om investeraravdrag genom att dessa företag och motsvarande utländska bolag inte ska anses vara ett företag av mindre storlek i 43 kap. 4 § IL.

Justering av föreslagen paragraf, 43 kap. 17 a § IL

Av promemorian framgår under överväganden och förslag (3.2) och skäl för förslagen att en motsvarande tidsgräns för innehav av andelar i 43 kap. 17 a § IL ska motsvara den som gäller för villkor angående förbud mot värdeöverföringar och vissa interna förvärv. Enligt 43 kap. 18 § och 19 § IL utgår lagtexten från betalningsåret medan den föreslagna lagtexten utgår från då förvärvet sker. Enligt Skatteverket kan betalningstidspunkten och förvärvstidpunkten vara olika datum varför det är mer konsekvent att även utgå från betalningsåret istället för förvärvsåret i 17 a §. Används olika begrepp finns det risk för att olika år avses för en och samma aktie vid årsskiftestransaktioner när tidsperioden beräknas enligt 17 a § och de tidigare gällande 18 § och 19 § i 43 kap. IL.

Skatteverket anser att tidsgränsen i den föreslagna paragrafen, 17 a §, ska utgå ifrån när betalningen sker istället för det år då förvärvet sker.

Skatteverkets kostnader

Skatteverket delar uppfattningen att de kostnader som uppkommer för att ändra blanketter, informationsmaterial m.m. till följd av förslaget kan rymmas i den anpassning som årligen görs med anledning av ny eller förändrad lagstiftning.

Vad gäller de löpande kostnaderna för att hantera (informera om, handlägga och kontrollera) investeraravdrag innebär den föreslagna ändringen att antalet avdrag kommer att minska samtidigt som komplexiteten i regelverket ökar varför förändringen bedöms vara neutral kostnadsmässigt för Skatteverket.

Detta remissvar har beslutats av generaldirektören Ingemar Hansson och föredragits av den rättsliga experten Joakim Hansson. Vid den slutliga handläggningen har också följande deltagit: överdirektören Helena Dyrssen, rättschefen Gunilla Hedwall, sektionschefen Lena Abrahamsson och verksamhetsutvecklare Magnus Johansson.