Skatteverkets remissvar m.m.

Socialdepartementet
103 33 Stockholm

(S2015/1554/SF)

1  Sammanfattning

Skatteverket begränsar sitt yttrande till att avse de delar av betänkandet som berör Skatteverkets verksamhet.

Skatteverket tillstyrker

– att ett gemensamt inkomstbegrepp, ersättningsgrundande inkomster, införs i arbetslöshets- och sjukförsäkringen,

– att ersättningsgrundande inkomster ska vara de inkomstslag som ligger till grund för inbetalning av arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980),

– att arbetsgivare månatligen ska lämna inkomstuppgifter på individnivå till Skatteverket, och

– att inkomstuppgifterna ska göras tillgängliga för Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna.

Betänkandet innehåller inte några författningsförslag för det föreslagna uppgiftslämnandet till Skatteverket eller för tillgång till dessa uppgifter för Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna. Skatteverket anser att uppgiftslämnandet bör ske genom en månatlig arbetsgivardeklaration med uppgifter på individnivå.  Skatteverket avser att under hösten 2015 komma in med förslag på de lagändringar som behövs för att införa en sådan ordning för uppgiftslämnande samt för att ge Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna tillgång till uppgifterna utifrån de behov som finns och med beaktande av integritetsaspekter.

De omfattande systemanpassningarna som krävs gör det inte möjligt för Skatteverket att införa de nya reglerna om arbetsgivardeklaration på individnivå förrän 1 januari 2018.

2  Skatteverkets synpunkter

2.1  Arbetsgivardeklaration på individnivå

Skatteverket har under mycket lång tid haft önskemål om att en arbetsgivare ska redovisa arbetsgivaravgifter och skatteavdrag på individnivå varje månad. Dessa tankar slog redan igenom i Skatteverkets rapport 2007:1 ”Svartköp och svartjobb i Sverige” där det bland annat föreslogs en frivillig webbaserad lönecentral (skatta.se) som skulle hantera företagens löneredovisning med uträkning av arbetsgivaravgifter, skatteavdrag och kontrolluppgifts-lämnande. Med anledning av rapporten fick Skatteverket i regleringsbrevet för budgetåret 2008 i uppdrag att utreda genomförandet av ”skatta.se”.

I en slutrapport den 30 juni 2008 föreslog Skatteverket att arbetsgivare skulle lämna uppgift om lön och skatteavdrag på arbetstagarnivå varje månad (månadsuppgift) och att arbetsgivaren inte längre skulle lämna årlig kontrolluppgift. I rapporten nämns även att månadsuppgifter skapar förutsättningar för andra myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor att ta del av månadsvisa kontrolluppgifter utan att belasta arbetsgivare eller arbetstagare även om det inte var huvudargument för att införa nya regler. Även efter det att rapporten lämnades har Skatteverket arbetat vidare med frågan om möjligheten att få till stånd en redovisning på individnivå i arbetsgivardeklarationen.

I det remitterade betänkandet föreslår den Parlamentariska socialförsäkringsutredningen att inkomstuppgifterna som ska ligga till grund för beräkning av ersättningarna i socialförsäkringarna ska samlas in inom ramen för skatteförfarandet. Enligt utredningen kommer denna lagstiftning vara direkt styrande för begreppsbildningen i en författningstext som rör skyldighet för Skatteverket att lämna inkomstuppgifter till Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna. Utredningen innehåller emellertid inte några direkta förslag på vilket sätt insamlandet av inkomstuppgifter ska gå till.

För att utredningens förslag att de inkomster som arbetsgivaren ska betala socialavgifter på ska kunna ligga till grund för ersättningarna i socialförsäkringarna krävs det att nuvarande lagstiftning ändras på så sätt att det blir ett krav att arbetsgivarna månadsvis rapporterar vilken ersättning de betalat ut till respektive person. Det behövs även regler för rättelser av lämnade inkomstuppgifter och sanktioner i händelse av att arbetsgivare inte lämnar erforderliga uppgifter. För att arbetsgivarna ska slippa lämna både arbetsgivardeklaration och kontrolluppgift varje månad föreslår Skatteverket att redovisning på individnivå ska ske redan i arbetsgivardeklarationen. Skatteverket arbetar för närvarande med att ta fram ett sådant lagförslag.  Förslaget kommer att lämnas till Finansdepartementet under hösten 2015.

2.2  Användarnas tillgång till Skatteverkets uppgifter

För att Skatteverkets uppgifter om utgiven ersättning ska kunna användas i ersättningsärendena förutsätter utredningen att uppgifterna görs tillgängliga för Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna. Enligt utredningen kan detta ske genom utlämnande på medium för automatiserad behandling, genom direktåtkomst eller att personen själv via e-legitimation hämtar uppgiften från Skatteverket och bifogar den i ansökan.

Skatteverket delar uppfattningen att såväl Försäkringskassan som arbetslöshetskassorna behöver åtkomst till uppgifterna. I samband med arbetet med lagförslaget om arbetsgivardeklaration på individnivå kommer Skatteverket även att ta fram förslag fram på hur eventuell utlämning av uppgifter ska kunna hanteras.

2.3  Ikraftträdande

Utredningen föreslår att reglerna om att arbetsgivaren varje månad i arbetsgivardeklarationen på individnivå redovisar inkomster som ligger till grund för socialavgifter införs redan den 1 januari 2017.

Med hänsyn till de omfattande systemanpassningarna som krävs kommer Skatteverket tidigast att kunna hantera arbetsgivardeklaration på individnivå från och med redovisningsperiod januari 2018.

3  Konsekvenser för Skatteverket

De föreslagna förändringarna som innebär att arbetsgivaren varje månad i arbetsgivardeklaration på individnivå redovisar inkomster som ligger till grund för socialavgifter innebär att Skatteverket behöver göra stora förändringar av IT-stödet.

Skatteverkets räknar med en engångskostnad för införandet av systemet på 80,5 miljoner. I detta ingår:

+ 110,2 miljoner för att utveckla IT-system och själva införandet.

- 29,7 miljoner av utvecklingskostnaden som lånefinansieras och betalas över fem år.

Skatteverkets löpande årliga nettokostnad hänförliga till individuella arbetsgivardeklarationer beräknas komma att uppgå till 71,9 miljoner. I detta ingår:

+ 32,8 miljoner kronor för IT-förvaltning,

+ 6,5 miljoner amortering och ränta på lånefinansierad utveckling,

+ 58,9 miljoner kronor för ärendehantering (cirka 70 procent av denna kostnad kan hänföras till rättning, registrering och avstämning av individuella arbetsgivardeklarationer som lämnats på papper),

+ 16 miljoner kronor för skanning av individuella arbetsgivardeklarationer som lämnas på papper.

- 42,3 miljoner i minskade kostnader för den årliga kontrolluppgiftsavstämningen med dagens regelverk.