Skatteverkets remissvar m.m.

Utrikesdepartementet
103 33 Stockholm

UD 2011:01

Skatteverket har inga synpunkter på förslagen.
Skatteverket vill emellertid uppmärksamma följande problematik. I 2 kap. 30 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL finns en definition av Sverige. Den lyder på följande sätt.

Med Sverige avses Sveriges land- och sjöterritorium och varje annat område utanför Sveriges territorialvatten inom vilket Sverige, i överensstämmelse med folkrättens allmänna regler och avtal med utländska stater, har rätt att utforska kontinentalsockeln och utvinna dess naturtillgångar.

Definitionen infördes 1986. Av förarbetena (prop. 1986/87:30 s. 43) framgår att genom internationella överenskommelser har Sverige rätt att utforska och utvinna naturtillgångar på kontinentalsockeln. I skatteavtal har Sverige tillförsäkrat sig rätten att beskatta sådan verksamhet på kontinentalsockeln. Enligt intern rätt fanns emellertid ingen möjlighet att beskatta sådan verksamhet på Sveriges kontinentalsockel om den bedrevs av ett utländskt företag. Därför ansågs det finnas ett behov av att införa en definition som också omfattade kontinentalsockeln.

Bestämmelsen är placerad i ett kapitel i IL som innehåller definitioner och förklaringar. Den reglerar inte skattskyldighetens omfattning eller vad som utgör skattepliktiga inkomster. Sådana bestämmelser finns på andra ställen i IL. Som framgår ovan är syftet med bestämmelsen att kunna beskatta utforskning och utvinning av naturtillgångar på kontinentalsockeln. Av ordalydelsen i 2 kap. 30 § IL går det emellertid inte att utläsa någon sådan verksamhetsmässig begränsning av svensk beskattningsrätt.

De yttre avgränsningslinjerna för den svenska kontinentalsockeln och Sveriges ekonomiska zon överensstämmer med varandra (se s. 465 i betänkandet). Definitionen i IL av Sverige innebär att Sverige sträcker sig ut till dessa avgränsningslinjer. Sverige har suveränitet över sitt land- och sjöterritorium. Sverige har dessutom suveräna rättigheter eller jurisdiktion inom övriga maritima zoner, dvs. angränsande zon, kontinentalsockel och ekonomisk zon (se s. 459 i betänkandet).

Havsrättskonventionen (SÖ 2000:1) ger kuststaten rätt att utforska och utvinna naturtillgångar på kontinentalsockeln samt beskatta sådan verksamhet (artikel 77 och 80). Konventionen ger även kuststaten rättigheter i den ekonomiska zonen, exempelvis när det gäller framställning av energi från vatten, strömmar och vindar (artikel 56 och 60). Däremot tycks kuststaten inte ha rätt att exempelvis beskatta andra länders utläggning av undervattenskablar och rörledningar på kontinentalsockeln och i den ekonomiska zonen (artikel 58 och 79).

Ordalydelsen i 2 kap. 30 § IL medför att det är osäkert om Sverige kan beskatta utländska företag för den ekonomiska exploatering som är möjlig i Sveriges ekonomiska zon eller om beskattningsrätten bara avser utforskning och utvinning av naturtillgångar på kontinentalsockeln. Om beskattningsrätten bara omfattar det sistnämnda tappar Sverige rätt att beskatta verksamhet där Sverige har suveräna rättigheter och jurisdiktion enligt internationella överenskommelser.

Ordalydelsen i 2 kap. 30 § IL medför även att det är osäkert om beskattningsrätten sträcker sig till sådant som Sverige inte tycks få beskatta enligt havsrättskonventionen, nämligen undervattenskablar och rörledningar. Om ett svenskt skatteanspråk går utöver vad som följer av konventionen måste bestämmelserna i IL tolkas på ett sätt så att de inte står i strid med den. Det är i och för sig möjligt att göra det men det bästa vore om skattereglerna är så klart utformade att det framgår där vad som får beskattas.

I betänkandet ges ett förslag till lag om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner. Skatteverket anser att man i samband med detta bör se över definitionen av Sverige i IL och göra en avgränsning med hänvisning till de områden som föreslås i den nya lagen. En översyn bör även göras över vilken verksamhet utanför Sveriges sjöterritorium som omfattas av ett svenskt skatteanspråk så att reglerna i IL överensstämmer med internationella överenskommelser.