Skatteverkets remissvar m.m.

(Fi 2015/2524)

1  Sammanfattning

Skatteverket tillstyrker förslaget i promemorian. Samtidigt lämnar verket nedan två synpunkter på den faktiska utformningen.

Skatteverket efterlyser ett förtydligande av när försäkringsrörelsen ska anses ha upphört. Eftersom begreppet försäkringsrörelse inte definieras i lagstiftning är det också oklart när sådan rörelse upphör.

Vidare anser Skatteverket att en del av förslaget innebär att Sverige på ett omotiverat sätt avstår skattebas i förhållande till EU-rätten. Det går, enligt verkets mening, att genom införande av anståndsregler beskatta en återföring av säkerhetsreserven i en situation där ett svenskt försäkringsföretags verkliga ledning flyttar till en annan EES-stat. Skatteverket förordar därför att förslaget kompletteras med anståndsregler.

2  Synpunkter

2.1 Försäkringsrörelsebegreppet

Skatteverket efterlyser ett förtydligande av när försäkringsrörelsen ska anses ha upphört.

Begreppet försäkringsrörelse finns inte definierat i lagstiftning. Däremot anges i 2 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) att försäkringsrörelse bara får drivas efter tillstånd. Enligt Skatteverkets mening blir det därför, utöver förekomsten av en faktisk rörelse, naturligt att knyta begreppet till förekomsten av ett tillstånd. Detta skulle då innebära att försäkringsrörelsen får anses upphöra om tillståndet återkallas eller om verksamheten upphör. Det är önskvärt att detta förtydligas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Tolkningen ovan i förhållande till principen om beskattningsårets slutenhet innebär, enligt Skatteverkets mening, att försäkringsrörelsen inte ska anses ha upphört i en situation där ett skadeförsäkringsföretag under ett och samma beskattningsår upphör med en verksamhet (t.ex. genom en beståndsöverlåtelse) och startar upp en ny försäkringsrörelse. Det vore även här önskvärt med ett förtydligande i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Eftersom begreppet försäkringsrörelse kan användas för att beteckna verksamheten i både livförsäkringsföretag och skadeförsäkringsföretag anser Skatteverket att det, i förtydligande syfte, istället skulle kunna anges att återföring ska ske om skadeförsäkringsrörelsen upphör.

2.2  Återföring om verklig ledning flyttas till EES-land

I promemorian införs återföringsregler för säkerhetsreserven. Den ska bl.a. återföras om näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal med en stat utanför EES-området. Det kan inträffa om ett svenskt skadeförsäkringsföretag flyttar sin verkliga ledning till ett annat land. En motsvarande bestämmelse finns i 30 kap. 8 § IL för periodiseringsfonder.

Det finns ingen återföringsregel om Sverige tappar beskattningsrätten på grund av ett skatteavtal med en stat inom EES, vare sig när det gäller säkerhetsreserv i promemorian eller när det gäller periodiseringsfonder i 30 kap. IL. Beträffande periodiseringsfonderna innebär det att de återförs i sin vanliga takt på sex år om ett företag flyttar sin verkliga ledning till en stat inom EES och Sverige tappar beskattningsrätten till inkomsterna. För säkerhetsreserven finns däremot ingen vanlig återföringstakt. Så länge den inte behöver lösas upp kan den obeskattade reserven ligga kvar på obestämd tid. Det kommer i så fall att vara den enda post där Sverige kommer att ha något beskattningsanspråk på företaget.

EU-domstolen har avgjort ett flertal mål som gäller uttagsbeskattning i samband med att en medlemsstat tappar beskattningsrätten till vissa tillgångar därför att ett företag byter hemvist till ett annat land eller att tillgångar flyttas till eller från ett fast driftställe. Domstolen anser att det strider mot den fria etableringsrätten att uttagsbeskatta tillgångarna och ta ut skatten omedelbart. Emellertid accepteras uttagsbeskattning kombinerat med anstånd med betalningen. Domstolen har dock konstaterat att man måste beakta att det finns en risk för att skatten inte kommer att betalas och att denna risk ökar ju längre tiden går. En uppdelning av skattebetalningen på fem år har accepterats som en proportionerlig åtgärd. Se bl.a. EU-domstolens domar i mål C-657/13 Verder LabTec, punkt 48-52 och C-164/12 DMC, punkt 52-55 och 64.

Återföring av en obeskattad reserv är inte exakt samma sak som uttagsbeskattning av tillgångar. Skatteverket ser dock inga skäl till varför EU-domstolen inte skulle acceptera en återföring kombinerad med anstånd fördelat på fem år även i sådana fall. Det finns ett system för anstånd i samband med uttagsbeskattning i 63 kap. skatteförfarandelagen. Beträffande inventarier trappas anståndet av under fem och för immateriella tillgångar under tio år. Skatteverket föreslår därför att samma system införs för återföring av säkerhetsreserv om näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal med en stat inom EES-området. Det innebär att säkerhetsreserven ska återföras men anstånd medges med betalningen. Eftersom EU-domstolen anser att en uppdelning av anståndet på fem år är en proportionerlig åtgärd ser Skatteverket ingen anledning till att utsträcka återföringstiden under en längre period. Skatteverket förordar därför att förslaget kompletteras med anståndsregler.