Skatteverkets remissvar m.m.

Finansdepartementet
103 33 Stockholm
fi.registrator@regeringskansliet.se

1  Skatteverkets synpunkter

Skatteverket avstyrker i huvudsak förslaget men med nedan angivna kommentar.

Skatteverket delar utredningens huvudsakliga mål att konkurrens ska ske på lika villkor och att man inte ska kunna dra någon fördel av att konkurrera med oskäliga arbetsvillkor. Skatteverket ser dock tillräckligt stora tillämpningssvårigheter med Utredningens förslag för att avstyrka förslaget. I nuvarande utformning finns det enligt Skatteverkets mening konflikter med grundläggande EU-rätt.

1.1  När ska särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor ställas?

Skatteverket avstyrker förslaget.

Det framgår inte tydligt utifrån vilka kriterier som man ska fastställa vilka branscher som ska anses tillhöra riskbranscher. Att vissa branscher definieras som riskbranscher innebär dessutom inte att det inte kan förekomma konkurrens med oskäliga arbetsvillkor i andra branscher.

1.2  Likabehandlingsprincipen och olika kontraktsvillkor för anbudsgivare

Skatteverket avstyrker förslaget.

Skatteverket delar utredningens samrådsparters uppfattning att det inte kan anses vara förenligt med likabehandlingsprincipen att det kan förekomma olika särskilda kontraktsvillkor för olika anbudgivare i samma upphandling.

1.3  Vilka villkor ska ställas i offentlig upphandling?

Skatteverket tillstyrker förslaget med nedan angivna kommentar.

Av utredningen framgår att den lägsta nivå som gäller för särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor ska vara den lagstadgade men att om högre krav ställs i kollektivavtal ska dessa gälla.

De kollektivavtal för de villkor som ska fastställa är inte lättillgängliga för andra än arbetsmarknadsparterna vilket kan leda till att det blir svårt att verifiera villkoren.

De särskilda arbetsrättsliga villkor som ställs i en upphandling måste därför preciseras av den upphandlande myndigheten och framgå tydligt av upphandlingsunderlaget. I annat fall kan villkoren komma att strida mot principen om öppenhet.

1.4  Villkorens nivå och hur de bestäms

Skatteverket tillstyrker förslaget men med nedan angivna kommentar.

Även om Upphandlingsmyndigheten kommer att fastställa nivåerna måste den upphandlande myndigheten besitta motsvarande kompetens på området för att kunna ställa kravet. Det blir ett orimligt högt krav som ställs på de upphandlande myndigheterna.

Det faktum att bestämmelserna om särskilda arbetsrättsliga kontraktvillkor kommer att tillämpas på så väl direktivsstyrda som icke direktivstyda upphandlingar föranleder att det finns risk för att man i tillämpningen riskerar att bryta mot proportionalitetsprincipen. Det kan vara så att dessa krav inte är proportionella i upphandlingar av lägre värde. Om man istället begränsar sig till direktivstyrda upphandlingar minskar man denna risk.

2  Konsekvenser för Skatteverket

2.1  Arbetsrättsliga hänsyn i upphandlingen

Alla former av ytterligare krav som tillförs den offentliga upphandlingen innebär en merkostnad för såväl anbudsgivaren som den upphandlande myndigheten. I slutändan belastar denna kostnad den upphandlande myndigheten och indirekt skattebetalarna.

2.2  Vilka villkor ska ställas i offentlig upphandling?

Även om Upphandlingsmyndigheten har ett särskilt uppdrag som expertmyndighet i frågor som rör särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor kommer det att ställas krav på kompetens inom området hos de upphandlande myndigheterna. Detta kan innebära ytterligare rekryteringar av specialister och i sin tur ökade kostnader.

2.3  När ska särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor ställas?

Av utredningen framgår att Upphandlingsmyndigheten ska bedöma när det är behövligt att nyttja särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor. Det vill säga vilka branscher som det föreligger problem avseende arbetsrättsliga hänsyn. Upphandlingsmyndigheten bör samråda med branschorganisationer, arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter, bland annat Skatteverket.

Detta innebär nya arbetsuppgifter för Skatteverket, eller åtminstone ökad arbetsbelastning.

2.4  Uppdrag till en myndighet

Utredningen föreslår att Upphandlingsmyndigheten ska ansvara för att bestämma såväl riskbranscher som nivå på kraven. Det underlättar för de upphandlande myndigheterna och borgar för enhetlighet. Det är dock den upphandlande myndigeten som måste följa upp att den valda leverantören lever upp till villkoren under avtalstiden. Det kommer att kräva mer resurser och ny kompetens för myndigheterna. Indirekt innebär det ökade förvaltningskostnader för avtalen.