Datum: 2018-08-20
Dnr/målnr/löpnr:
202 321192-18/112
Fi2018/02823/S3
Skatteverket tillstyrker att förslaget genomförs. Skatteverket lämnar dock vissa synpunkter på förslaget. Synpunkterna gäller formulering av lagtext och konsekvenser som kan uppstå till följd av förslaget.
Skatteverket tillstyrker förslaget men lämnar nedan vissa synpunkter och förslag.
I det ursprungliga förslaget fanns i 6 a § andra stycket lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta uttrycket ”direkt eller indirekt” när uthyrning av arbetstagare definierades. Detta för att förhindra kringgående av svensk beskattning vid så kallade entreprenörskedjor. Lagrådet ansåg dock att uttrycket skulle tas bort och i enlighet med lagrådets förslag föreslår regeringen i stället att undantaget från 183-dagarsregeln inte gäller vid ”sådan uthyrning av arbetskraft som innebär att en fysisk person, av arbetsgivaren eller med dennes medverkan, hyrs ut eller ställs till förfogande”.
Uttryckssättet kan vid en bokstavstolkning tolkas på så sätt att den formelle arbetsgivaren, dvs. utbetalaren av ersättning, ska ha medverkat aktivt för att det ska vara fråga om uthyrning. Detta uttryckssätt kan komma att medföra problem. När det förekommer entreprenörskedjor i olika typer av verksamhet är det inte alltid givet att den formelle arbetsgivaren medverkar på det sätt lagtexten kan ge intryck av när en anställd utför arbete där flera entreprenörer finns under en huvudentreprenör (entreprenörskedjor).
Skatteverket har sett fall där det förekommit att en utländsk arbetsgivare (den formelle arbetsgivaren) betalar ut lön till en anställd. Denne formelle arbetsgivare kan exempelvis befinna sig längst ner i entreprenörskedjan men har ändock inte full kontroll över till vilket företag den anställde egentligen ställts till förfogande. I en sådan situation kan det hävdas att den formelle arbetsgivaren inte medverkat till uthyrningen. Konsekvensen blir då att Sverige inte kan beskatta den anställde. Skatteverket anser således att det kan uppstå fall med undantagande från svensk beskattning som inte avsetts med förslaget.
Skatteverket föreslår därför följande lydelse.
Undantaget från skatteplikt gäller inte vid sådan uthyrning av arbetskraft som innebär att en fysisk person hyrs ut eller ställs till förfogande för att utföra arbete i en verksamhet i Sverige som bedrivs av en annan person (uppdragsgivaren) och som utförs under dennes kontroll och ledning, om uppdragsgivaren är…osv."
I det ursprungliga förslaget fanns i 6 a § andra stycket lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta uttrycket ”integrerad del”. Lagrådet ansåg dock att uttrycket skulle tas bort. Remitterat förslag överensstämmer med detta . Skatteverket anser dock att det i sammanhanget är ett betydelsefullt uttryck som markerar att den anställde ska vara integrerad i uppdragsgivarens verksamhet på det sätt som framgår av OECD:s modellavtal. Det framgår av förarbetena att avsikten är att ledning ska hämtas i modellavtalet när det ska avgöras vem som är uppdragsgivare. Om en anställd är integrerad i någons verksamhet på det sätt som framgår av modellavtalet är det också denne som är den ekonomiske arbetsgivaren. Är det däremot så att den anställde inte är tillräckligt integrerad så finns det inte en ekonomisk arbetsgivare utöver den formelle arbetsgivaren. Skatteverket anser därför i första hand att uttrycket ska framgå direkt i lagtext och i andra hand att det ska kommenteras i den kommande propositionen. Detta på grund av att det är ett uttryck som förekommer i internationella sammanhang och att det kommer finnas med vid kommande tillämpning.
Regeringen föreslår ett undantag från beskattning i Sverige genom att införa en tidsgräns vid koncerninternt arbete. Beskattning i Sverige blir inte aktuellt om arbetet utförs under högst 5 dagar i följd och sammanlagt högst 30 dagar under ett kalenderår och uppdragstagare och uppdragsgivare ingår i koncern som är av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen.
Regeringen bedömde i lagrådsremissen att det inte är lämpligt att införa någon tidsgräns eftersom en sådan i kombination med ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp i många fall kan innebära att inkomster från Sverige inte kommer att beskattas vare sig här eller i hemlandet, dvs. en dubbel skattefrihet. Skatteverket delar regeringens ursprungliga bedömning, dvs. olämpligheten i att inkomster blir obeskattade. Regeringen föreslår numera medvetet en tidsgräns för att det ska vara tydligt att en viss krets inte ska träffas av svensk beskattning pga. den nya uthyrningsregeln. Skatteverket avstår därför från att avstyrka förslaget.
Skatteverket noterar även att i en motsvarande situation där det är en person som är bosatt här i Sverige med en ekonomisk arbetsgivare i ett annat avtalsland så beskattas personen här. Sverige ska undanröja eventuell dubbel beskattning i enlighet med ingånget skatteavtal. Här är situationen således oförändrad jämfört med idag.
Skatteverket bedömer att det kompletterande förslaget inte påverkar kostnaderna för införande och hantering nämnvärt.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.