Dnr. 10671-98/900
Sammanfattning
Införandet av den gemensamma valutan, euron, den 1 januari 1999 kommer att påverka Sverige även om vi står utanför EMU:s valutaunion. Bl.a. kan reglerna om beskattning av reavinster och -förluster på utländska valutor väntas medföra problem vid tillämpningen. För att underlätta skatteredovisningen för medborgarna och den praktiska hanteringen av inkomstbeskattningen för skatteadministrationen föreslår Riksskatteverket (RSV) att vissa lagstiftningsåtgärder vidtas. Åtgärderna innebär i korthet
- att kursvinster och kursförluster på kontobehållningar i euro undantas från skatteplikt respektive avdragsrätt inom inkomstslaget kapital, samt
- att den s.k. trettiodagarsregeln inte skall tillämpas i fråga om avyttringar av marknads-noterade finansiella instrument mot betalning i euro.
De föreslagna regeländringarna bör enligt RSV genomföras så snart det är möjligt.
1 Inledning
Sverige står utanför genomförandet av EMU:s tredje steg - införandet av den gemensamma valutan, euron, - men kommer ändå att påverkas därav på flera sätt efter årsskiftet 1998/99. Det blir t.ex. möjligt att öppna eurokonton för transaktioner i euro. Så småningom kommer även aktier att handlas i euro på svensk börs. Därigenom aktualiseras ett behov av vissa åtgärder i lagstiftningen för att underlätta skatteredovisningen för medborgarna och den praktiska hanteringen av inkomstbeskattningen för skatteadministrationen.
Enligt RSV:s bedömning kan de nu gällande reglerna om beskattning av reavinster på utländska valutor efter införandet av eurovalutan leda till betydande problem vid tillämpningen. För skattebetalarna kan efterlevnaden av lagstiftningen i vissa avseenden bli svår. För skattemyndigheterna kan man förutse betydande svårigheter såväl vad gäller informationen till skattebetalarna om reglernas innebörd som vad gäller kontrollen av att reglerna följs.
Med hänsyn till att Sverige är medlem i EU får eurovalutan anses inta en särställning jämfört med andra utländska valutor. Enligt RSV:s mening finns bl.a. mot denna bakgrund skäl att särbehandla euron i lagstiftningen.
Vilka ändringar som RSV föreslår och skälen för dessa beskrivs närmare nedan.
2 Överväganden och förslag
2.1 Transaktioner på eurokonto
Enligt 30 § 1 mom. SIL skall realisationsvinst vid avyttring av utländsk valuta eller fordran i utländsk valuta beräknas med tillämpning av 24 § och den genomsnittsmetod som anges i 27 § 2 mom. första stycket samma lag. Innehav i euro placerade på ett inlåningskonto i bank är att hänföra till fordran i utländsk valuta.
I 24 § SIL defineras bl.a. vad som avses med avyttring i reavinsthänseende. Avyttrings-begreppet enligt 24 § 2 mom. innebär enligt RSV:s tolkning att varje uttag från ett eurokonto, antingen det sker för förvärv av annan egendom eller för växling till svenska kronor eller någon annan valuta, utlöser beskattning enligt reavinstreglerna. Så länge den svenska kronans värde fluktuerar i förhållande till euron kan således skattepliktiga vinster eller avdragsgilla förluster i princip uppkomma vid varje uttag. För den enskilde leder detta till problem, bl.a. genom att han hela tiden tvingas hålla reda på kvarvarande skattemässigt anskaffningsvärde på behållningen på sitt eurokonto för att kunna redovisa på rätt sätt.
För att illustrera problemet lämnas ett exempel på hur ett eurokonto kan tänkas se ut (bil 1).
RSV har svårt att finna bärande motiv för att helt undanta avyttring av fordringar i euro från reavinstbeskattning. En undantagsregel bör inriktas mot de fall där särskilda tillämpnings-problem kan befaras.
Frågan om att införa särskilda regler om bankkonton eller kontantinnehav i utländsk valuta har varit aktuell tidigare (se prop. 1990/91:54, sid 208). Man har således redan varit inne på ett undantag för bankkonton. Att införa ett gränsbelopp, vilket diskuterades i propositionen, är enligt RSV:s mening inte lämpligt eftersom det leder till att beräkningar ändå måste göras för att konstatera om man ligger över eller under gränsen.
För att underlätta den praktiska tillämpningen föreslår RSV således att kursvinster och kursförluster på kontobehållningar i euro undantas från beskattning. RSV, som gör den bedömningen att eurokonton kommer att öppnas i en icke ringa omfattning, anser att en lagstiftning med den inriktning som verket föreslår bör göras med det snaraste. Enkelhet och förutsebarhet bör eftersträvas.
Med hänsyn till vikten av att få denna fråga löst snabbt har RSV inte haft möjlighet att utreda och ta ställning till frågan om ett generellt slopande av reavinstbeskattningen av valuta-vinster.
2.2 Trettiodagarsregeln
Den s.k. trettiodagarsregeln i 24 § 1 mom. femte stycket SIL innebär att det inte görs någon separat kursvinst/förlustberäkning om en tillgång avyttras mot utländsk valuta och denna växlas till svenska kronor inom trettio dagar från avyttringen. Kursen på växlingsdagen ligger då till grund för beräkning av ersättningens storlek. Om växlingen däremot görs efter trettio dagar, sker en särskild beräkning av kursvinst/förlust med utgångspunkt i den utländska valutans värde den dag själva tillgången avyttrades.
Om likviden för en avyttring sätts in på ett eurokonto och delar av innehavet då och då växlas till svenska kronor går det inte att avgöra när en växling av likviden faktiskt sker. Detta talar för att trettiodagarsregeln i många fall inte kommer att fylla någon praktisk funktion. Det är även värt att notera att det kanske inte sker någon växling överhuvudtaget om medlen på eurokontot enbart används för att köpa och sälja värdepapper i euro.
Ett annat problem är att regeln inte kan tillämpas vid kontrolluppgiftslämnandet. Värdepappersinstitut (banker, fondkommissionärer m.fl.) skall enligt 3 kap 32 c § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter (LSK) lämna kontrolluppgift om avyttring av finansiellt instrument i de fall institutet är skyldigt att upprätta avräkningsnota. Kontrolluppgift skall lämnas för fysisk person och dödsbo och ta upp den ersättning som överenskommits vid avyttringen efter avdrag för courtage. Beloppet skall anges i svenska kronor. Har ett finansiellt instrument avyttrats med likvid i euro och sker ingen omedelbar växling till svenska kronor krävs att beloppet i euro räknas om till svenska kronor enligt den kurs som gäller på avslutsdagen. Om den skattskyldige därefter - inom 30 dagar - växlar in beloppet till kronor efter en annan kurs kommer kontrolluppgiften inte att utvisa det rätta skattepliktiga beloppet, vilket är otillfredsställande.
Detta leder enligt RSV till slutsatsen att trettiodagarsregeln, även om den i andra situationer kan innebära en förenkling, är olämplig i samband med att handel med värdepapper i euro införs på marknaden. Den lösning som RSV därför vill förorda är att regeln behålls, men att ett undantag görs för avyttringar av marknadsnoterade finansiella instrument mot betalning i euro.
Om en ersättning i euro erhålls i samband med avyttring av marknadsnoterade finansiella instrument och beloppet senare växlas till svensk valuta, får detta enligt förslaget ses som en fristående transaktion och bedömas enligt de regler som gäller för avyttring av utländsk valuta. Om förslaget att undanta konton i euro från reavinstbeskattning genomförs kommer det inte att medföra någon beskattningseffekt i de fall ersättningen sätts in på eurokonto.
3 Administrativa och statsfinansiella konsekvenser
För RSV:s del kommer införandet av eurovalutan 1999 att kräva stora insatser i fråga om information till allmänheten och internt inom den egna förvaltningen. En ökad frekvens av transaktioner i euro leder automatiskt också till ett ökat behov av utbildning av den handläggande personalen på skattemyndigheterna. Denna utbildning måste bli resurskrävande och riktas mot en stor krets av medarbetare eftersom behovet av information från allmänheten successivt kommer att öka i omfattning. Eftersom beskattnings-frågorna är komplicerade blir utbildnings-insatserna omfattande.
Med de ändringar i lagstiftningen som här föreslås kan enligt RSV:s mening informations- och utbildningsinsatserna hållas inom normala ramar. Att undanta eurokonton från reavinst-beskattning innebär bl.a. att man slipper problemet att förklara för allmänheten att normala uttag från kontot i sig leder till att komplicerade beräkningar måste göras för att kunna lämna korrekta uppgifter i deklarationen. Att inte göra trettiodagarsregeln tillämplig på avyttringar av finansiella instrument mot betalning i euro innebär bl.a. att det belopp som anges på kontrolluppgifterna inte behöver korrigeras när den skattskyldige redovisar reavinsten eller -förlusten i deklarationen.
Båda förslagen till ändringar innebär även besparingar från kontrollsynpunkt.
Enligt en grov uppskattning innebär de föreslagna lagstiftningsändringarna för RSV:s och skattemyndigheternas del en inbesparing av annars nödvändiga extra resursinsatser för information, utbildning och kontroll med 5-6 mkr.
De statsfinansiella effekterna av förslagen är svårbedömda. Svårigheten att kontrollera valutatransaktioner gör att det är svårt att uppskatta storleken av de belopp som i dag undgår beskattning. Erfarenhetsmässigt kan man konstatera att i de relativt sällsynta fall då uppgifter om valutatransaktioner lämnas i deklarationerna handlar det betydligt oftare om reaförluster än om reavinster. Mot den bakgrunden gör RSV den bedömningen att ett införande av undantagsbestämmelser i de här nämnda fallen i varje fall inte kan antas leda till minskade intäkter för statsverket.
Bil.1
Exempel - Reavinstbeskattning på Euro-konto
Förutsättningar: En person öppnar ett euro-konto 990101. Varje månad (den 25:e) sätts ett belopp motsvarande 1000 euro in på kontot. Vid vissa tillfällen under året tar han ut belopp från kontot. Uttagen ska enligt reavinstreglerna behandlas som avyttring och reavinst eller -förlust ska beräknas med hjälp av genomsnittsmetoden.
Insatt/uttag (-) | Insatt/uttag (-) | Kvarv. anskv. | |||||
Månad | belopp i euro | Behålln. euro | Kurs | belopp i SEK | Behållning SEK | SEK | |
01 | 1000 | 1000 | 9.00 | 9000 | 9000 | 9000 | |
02 | 1000 | 2000 | 9.50 | 9500 | 18500 | 18500 | |
03 | 1000 | 3000 | 9.80 | 9800 | 28300 | 28300 | |
04 | 1000 | 4000 | 10.00 | 10000 | 38300 | 38300 | |
05 | 1000 | 5000 | 10.00 | 10000 | 48300 | 48300 | |
06 | 1000 | 6000 | 10.20 | 10200 | 58500 | 58500 | |
07 | (1) - 4000 | 2000 | 10.50 | - 42000 | 16500 | 19500 | ( - 39000) |
07 | 1000 | 3000 | 10.50 | 10500 | 27000 | 30000 | |
08 | 1000 | 4000 | 10.20 | 10200 | 37200 | 40200 | |
09 | (2) - 2000 | 2000 | 10.00 | - 20000 | 17200 | 20100 | ( - 20100) |
09 | 1000 | 3000 | 10.00 | 10000 | 27200 | 30100 | |
10 | 1000 | 4000 | 9.80 | 9800 | 37000 | 39900 | |
11 | 1000 | 5000 | 10.00 | 10000 | 47000 | 49900 | |
12 | (3) - 3000 | 2000 | 10.20 | - 30600 | 16400 | 19960 | ( - 29940) |
12 | 1000 | 3000 | 10.30 | 10300 | 26700 | 30260 |
Reavinst 1: | ||
Intäkt | 42000 | Genomsnittskurs: 58500/6000=9.75 |
Avdrag | ||
4000 x 9.75 | 39000 | |
Vinst | + 3000 | |
Reavinst 2: | ||
Intäkt | 20000 | Genomsnittskurs: 40200/4000=10.05 |
Avdrag | ||
2000 x 10.05 | 20100 | |
Förlust | ||
Reavinst 3: | ||
Intäkt | 30600 | Genomsnittskurs: 49900/5000=9.98 |
Avdrag | ||
3000 x 9.98 | 29940 | |
Vinst | +600 |
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.