Skattereduktion för inventarieinköp under 2021
Riksdagen har tagit beslut om en tillfällig lag om skattereduktion för inventarieinköp som skett under 2021. Lagen innebär att fysiska och juridiska personer som har inkomst av näringsverksamhet kan få skattereduktion vid köp eller egentillverkning av inventarier. Underlaget för skattereduktion ska i de flesta fall anges i inkomstdeklarationen för det beskattningsår som avslutas den 31 december 2022.
Reduktionen uppgår till 3,9 procent av anskaffningsvärdet för inventarier som anskaffats mellan den 1 januari och den 31 december 2021. Det finns även ett krav på innehavstid. För att kunna utnyttja skattereduktionen krävs också att det finns skatt att räkna av skattereduktionen mot. Skattereduktionen är inget näringsbidrag och därmed skattefritt.
Vilka företag kan få skattereduktionen?
Alla fysiska och juridiska personer som har inkomst av näringsverksamhet har rätt till skattereduktionen, till exempel aktiebolag eller den som bedriver enskild näringsverksamhet.
För svenska handelsbolag (och kommanditbolag) är det inte bolaget, utan delägarna som har rätt till skattereduktionen om handelsbolaget köper inventarier. Fördelningen av underlaget för skattereduktion, mellan delägare i ett handelsbolag, ska följa inkomstfördelningen vid inkomstbeskattningen.
En i utlandet delägarbeskattad juridisk person har rätt till skattereduktion till den del inköpet är hänförligt till ett fast driftställe i Sverige som personen är skattskyldig för.
När två företag har ett kommissionärsförhållande innebär det att ett företag (kommissionärsföretaget) bedriver verksamhet i eget namn för ett annat företags (kommittentföretaget) räkning. Om ett kommissionärsföretag köper inventarier är det kommittentföretaget som har rätt till skattereduktionen.
Inköp av inventarier under kalenderår 2021 ger rätt till skattereduktion
För att ha rätt till skattereduktionen ska inventarierna ha anskaffats under perioden 1 januari till 31 december 2021. Det gäller oavsett om företaget har kalenderår som räkenskapsår eller brutet räkenskapsår.
Anskaffningen ska ha skett genom köp, byte, egen tillverkning eller på liknande sätt.
Vad innebär det att inventarierna är anskaffade 2021?
Begreppet anskaffa har i detta sammanhang samma betydelse som vid bedömningen av när ett företag har rätt att börja göra värdeminskningsavdrag. Det innebär att om företaget har anskaffat inventarier under kalenderåret 2021 och enligt reglerna i inkomstskattelagen har rätt att börja göra värdeminskningsavdrag på dem får anskaffningen ingå i underlaget för skattereduktionen.
Det avgörande vid bedömningen av om inventarierna är anskaffade under 2021 är om inventariet har levererats till köparen och inventariet är en funktionell enhet under kalenderåret 2021. För egentillverkade inventarier ska inventarierna vara färdigställda senast den 31 december 2021. Det finns däremot inget krav på att inventarierna ska vara betalda under 2021.
Om företaget har ett annat beskattningsår än kalenderåret 2021
För företag som inte har kalenderår som beskattningsår kommer tidsperioden under vilken inköpen ska göras inte att stämma överens med beskattningsåret.
I dessa fall behöver företaget ta ställning till om inventarierna anskaffades 2020 eller 2021 respektive 2021 eller 2022. För att utgiften för inventarierna ska få läggas till underlaget för skattereduktion måste inventarierna ha anskaffats under kalenderåret 2021, vilket medför att företaget måste ha haft rätt att göra värdeminskningsavdrag för inventarierna om företaget hade haft kalenderåret som beskattningsår.
Det måste finnas tillräckligt med skatt att räkna av skattereduktionen mot
Skattereduktionen uppgår till 3.9 procent av underlaget för skattereduktionen. Det finns ingen begränsning i hur stort underlaget för skattereduktionen kan vara.
Skattereduktionen räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt, kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt.
Ett aktiebolag som redovisar ett underskott av näringsverksamhet betalar exempelvis ingen inkomstskatt, men kan ändå betala statlig fastighetsskatt mot vilken skattereduktionen kan räknas av. En enskild näringsidkare som redovisar ett underskott av näringsverksamhet kan ändå få skattereduktion om personen betalar inkomstskatt på till exempel lön eller kapitalinkomster med mera. Om underlaget för skattereduktionen helt eller delvis inte kan utnyttjas det första beskattningsåret, finns möjlighet att flytta outnyttjat underlag till det följande beskattningsåret.
En person kan ha rätt till flera olika skattereduktioner. Skattereduktionen för inventarieköp räknas av sist av alla skattereduktioner.
Underlaget för skattereduktionen
Underlaget för skattereduktion är anskaffningsvärdet för inventarier som förvärvats genom köp, byte eller egen tillverkning och som ska innehas för stadigvarande bruk. Även utgifter för byggnadsinventarier och markinventarier får ingå i underlaget för skattereduktionen.
Vad som får ingå och vad som inte får ingå i underlaget
Inventarier som får ingå i underlaget
Reglerna omfattar anskaffningar av inventarier oavsett om de är nytillverkade eller begagnade.
Ytterligare en förutsättning är att utgiften för anskaffningen ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag.
För att ett företag ska få göra värdeminskningsavdrag för anskaffningsutgiften för ett inventarium krävs att följande förutsättningar är uppfyllda:
- Företaget är ägare till inventariet.
- Inventariet är levererat till företaget.
- Inventariet är anskaffat för verksamheten som företaget bedriver.
För att ett inventarium ska anses vara levererat ska det utgöra en funktionell enhet. Det finns däremot inget krav på att det ska ha tagits i bruk av företaget för avsett ändamål.
Utgifter för immateriella inventarier får inte ingå i underlaget för skattereduktion. Det avser exempelvis patent, licenser, varumärken, hyresrätter, goodwill och liknande.
Tillgångar som kan antas ha ett bestående värde och som företaget därför inte får göra värdeminskningsavdrag på, till exempel konstverk som inte minskar i värde, får heller inte ingå i underlaget.
Man kan heller inte få skattereduktion för inventarier som företaget fått genom arv, gåva, bodelning eller liknande sätt.
Anskaffningsutgiften för inventarier som ingår i underlaget
Det är utgifterna för förvärvet som är underlaget för skattereduktionen. För att bestämma utgiften används de vanliga reglerna som finns i inkomstskattelagen om anskaffningsvärdet för inventarier. Det innebär exempelvis att ett erhållet näringsbidrag eller ianspråktagen ersättningsfond minskar underlaget för skattereduktionen.
Om företaget har rätt att göra avdrag för momsen på inköpet är underlaget anskaffningsvärdet exklusive moms. Om företaget inte har rätt att göra avdrag för momsen är underlaget anskaffningsvärdet inklusive moms.
Vid verksamhetsavyttringar och partiella fissioner finns särskilda regler.
Anskaffningsutgifter som inte får ingå underlaget
Det finns ett antal situationer när anskaffningsvärdet inte får ingå i underlaget eller ska minskas med ett visst belopp:
- utgifter som får eller ska dras av omedelbart
- Inventarier av mindre värde, det vill säga med en anskaffningsutgift som är lägre än ett halvt prisbasbelopp.
- inventarier som kan antas ha en ekonomisk livslängd på högst tre år, s.k. korttidsinventarier.
- inventarier som har avyttrats, förlorats, utrangerats eller tagits ur näringsverksamheten samma beskattningsår som de har anskaffats.
Om utgiften för ett inventarium får dras av omedelbart ska utgiften inte ingå i underlaget för skattereduktionen. Då spelar det ingen roll om företaget väljer att dra av utgiften genom årliga värdeminskningsavdrag. Utgiften får ändå inte ingå i underlaget för skattereduktion.
- utgifter som företaget har fått försäkringsersättning för.
- utgifter som företaget har fått en annan skattereduktion för.
- förvärv inom intressegemenskap, se nedan.
- utgifter för inventarier som hyrs ut och efter förvärvet används i samma verksamhet
- det gäller till exempel sale-and-lease-backtransaktioner eller när ett företag köper ut en hyrd tillgång.
- utgifter för inventarier som hyrs ut men inte används i någon näringsverksamhet.
Krav på innehavstid
För att ha rätt till skattereduktionen måste inventarierna fortfarande tillhöra samma näringsverksamhet vid utgången av beskattningsåret 2022.
Om beskattningsåret inte avslutas den 31 december 2022 ska inventarierna finnas kvar i verksamheten vid utgången av det första beskattningsår som avslutas efter detta datum. Så kan vara fallet om företaget har ett brutet räkenskapsår.
För att delägare i ett handelsbolag ska kunna få skattereduktion för inventarier som handelsbolaget köper krävs att inventarierna fortfarande tillhör näringsverksamheten i handelsbolaget vid utgången av det räkenskapsår som avslutas den 31 december 2022. Om räkenskapsåret avslutas efter den 31 december 2022, ska inventarierna fortfarande tillhöra verksamheten det första räkenskapsår som avslutas efter detta datum.
Vid verksamhetsavyttringar, kvalificerade fusioner och fissioner samt partiella fissioner finns särskilda regler. Skattereduktion kan inte medges vid andra slag av ombildningar. Det beror på att det för andra slag av ombildningar saknas särskilda regler. Vid vissa slag av benefika överlåtelser, till exempel genom arv eller bodelning, av hela eller en del av näringsverksamheten anses inventarierna däremot fortfarande tillhöra samma näringsverksamhet.
Exempel: Brutet räkenskapsår
Exempel
AB A har ett brutet räkenskapsår som omfattar tiden den 1 maj - 30 april. Bolaget köper inventarier i mars 2021. För att AB A ska uppfylla kravet på innehavstid måste inventarierna fortfarande tillhöra näringsverksamheten den 30 april 2023. Tillgången måste finnas kvar i verksamheten vid boksluten per den 30 april 2021, 30 april 2022 respektive 30 april 2023.
Exempel: Handelsbolag
Exempel
Katja och Hampus är delägare i ett svenskt handelsbolag. Handelsbolaget har kalenderår som räkenskapsår. Handelsbolaget köper inventarier i oktober 2021. För att Katja och Hampus ska kunna få skattereduktionen måste handelsbolaget uppfylla kravet på innehavstid. Det innebär att inventarierna fortfarande måste tillhöra näringsverksamheten i handelsbolaget den 31 december 2022. Inventarierna ska därmed finnas upptagna som tillgång i handelsbolagets bokslut som upprättas 31 december 2022.
Exempel: Ombildning från enskild näringsverksamhet till aktiebolag
Exempel
Hanna köper en maskin i oktober 2021 som ska användas för stadigvarande bruk i hennes enskilda näringsverksamhet. I april 2022 överlåter hon hela näringsverksamheten genom en ombildning till sitt eget aktiebolag. Eftersom maskinen inte tillhör den enskilda näringsverksamheten vid utgången av 2022 uppfylls inte kravet på innehavstid. Det innebär att Hanna inte har rätt till skattereduktion för inköpet av maskinen. Även om aktiebolaget hade tagit över maskinen under 2021 skulle villkoren för att få skattereduktion inte vara uppfyllda, i och med att den enskilda näringsverksamheten och aktiebolaget är i intressegemenskap med varandra.
Köp inom intressegemenskap
Köp som undantas
Om ett företag köper inventarier från en person som ingår i samma intressegemenskap får utgiften inte ingå i underlaget för skattereduktionen om inventarierna har använts för stadigvarande bruk hos säljaren eller hos någon annan person inom intressegemenskapen.
Personer som ingår i kretsen av en intressegemenskap
Kretsen av personer som kan ingår i en intressegemenskap är stor. Med intressegemenskap menas bland annat
- företag som ingår i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen.
- en fysisk person och de företag som personen äger till minst 50 procent.
I första punkten kan även utländska koncerner omfattas. I intressegemenskapen ingår också svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som något av företagen äger andel i. Det finns alltså inget krav på att ägarandelen i dessa fall ska vara av viss storlek.
Om en fysisk person äger 50 procent av ett företag samtidigt som denne äger en andel i ett svenskt handelsbolag och en andel i en utlandet delägarbeskattad juridisk person, är den fysiska personen, företaget, handelsbolaget och den i utlandet delägarbeskattade juridiska personen alla i intressegemenskap med varandra.
Även indirekt ägda företag omfattas.
Nedan finns några exempel för att visa på situationer då inköp inte får ingå underlaget för skattereduktion. För en fullständig redogörelse av vilka personer som ingår i en intressegemenskap se rättslig vägledning.
Fysisk person som äger ett företag till minst 50 procent
Exempel
Sofia äger 50 procent av AB J. Sofia äger även en bil privat som hon använder för att åka till och från sitt jobb. Eftersom Sofia äger minst 50 procent i AB J är hon och AB J i intressegemenskap med varandra.
Om Sofia säljer sin bil till AB J kan AB J inte räkna med utgiften för bilen i sitt underlag för skattereduktion, eftersom Sofia och AB J är i intressegemenskap.
Fysisk person som bedriver enskild näringsverksamhet och äger ett företag till minst 50 procent
Exempel
Anna och hennes kompis Karin äger 50 procent var i AB E. Anna har även en enskild näringsverksamhet. Eftersom Anna äger minst 50 procent i AB E är Anna och AB E i intressegemenskap med varandra.
I Annas enskilda näringsverksamhet finns en maskin som används i verksamheten för stadigvarande bruk. Om Anna säljer maskinen till AB E kan AB E inte räkna med utgiften för maskinen i underlaget för skattereduktion, eftersom maskinen har använts för stadigvarande bruk inom intressegemenskapen.
Företag i samma koncern
Exempel
AB C äger 51 % av AB D. Eftersom AB C äger mer än 50 procent av AB D ingår bolagen i en koncern och därför ingår de även i en intressegemenskap med varandra.
AB C äger en maskin som används i verksamhet för stadigvarande bruk. Om maskinen säljs till AB D kan AB D inte räkna med utgiften för maskinen i underlaget för skattereduktion, eftersom maskinen har använts för stadigvarande bruk inom intressegemenskapen.
Oäkta koncern
Exempel
Per äger två aktiebolag AB F och AB G. Bolagen ingår därför i det som brukar kallas en oäkta koncern.
Eftersom Per äger minst 50 procent i respektive bolag är Per i intressegemenskap med AB F och AB G. Eftersom en person (Per) äger minst 50 procent i respektive bolag ingår även AB F och AB G i intressegemenskap med varandra. Sammanfattningsvis ingår alltså Per, AB F och AB G alla i intressegemenskap med varandra
AB F äger en maskin som används för stadigvarande bruk i bolaget. Om maskinen säljs till AB G kan AB G inte räkna med utgiften för maskinen i underlaget för skattereduktion, eftersom maskinen har använts för stadigvarande bruk inom intressegemenskapen.
Indirekt ägda företag
Exempel
Johan är ensam ägare till AB H som i sin tur äger 50 procent av aktierna i AB I. Johan bedriver även en enskild näringsverksamhet. Eftersom Johan direkt respektive indirekt äger minst 50 procent av AB H och AB I är han i intressegemenskap med AB H och AB I.
Även om AB H och AB I inte ingår i en koncern, anses de ändå vara i intressegemenskap med varandra, eftersom en person (Johan) äger minst 50 procent i respektive bolag.
Situation 1:
I Johans enskilda näringsverksamhet finns en maskin som används i verksamheten för stadigvarande bruk. Om maskinen säljs till AB I kan AB I inte räkna med utgiften för maskinen i underlaget för skattereduktion, eftersom maskinen har använts för stadigvarande bruk inom intressegemenskapen.
Situation 2:
I AB H finns en maskin som används i verksamheten för stadigvarande bruk. Om maskinen säljs till AB I kan AB I inte räkna med utgiften för maskinen i underlaget för skattereduktion, eftersom maskinen har använts för stadigvarande bruk inom intressegemenskapen.
Fysiska personer som är delägare i ett svenskt handelsbolag
Exempel
Sanna och Samir är delägare i ett svenskt handelsbolag, HB. Sanna och HB samt Samir och HB är i intressegemenskap med varandra.
Samir har även en enskild näringsverksamhet. I Samirs enskilda näringsverksamhet finns en maskin som används i verksamheten för stadigvarande bruk. Om Samir säljer maskinen till HB kan Samir och Sanna som delägare i HB inte räkna med utgiften för maskinen i underlaget för skattereduktion, eftersom maskinen har använts för stadigvarande bruk inom intressegemenskapen.
Närstående fysiska personer räknas som en enda person
En fysisk person och dennas närstående räknas som en enda person vid bedömningen av vilka som ingår i en intressegemenskap. Att de räknas som en enda person innebär också att de är i intressegemenskap med varandra.
Makar, syskon samt föräldrar och deras barn är exempel på personer som är närstående.
I intressegemenskapen ingår även svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som någon av delägarna direkt eller indirekt äger andel i.
Exempel 1: Fysiska personer räknas som en enda person
Sofia och Lova är syskon. De driver även var sin enskild näringsverksamhet.
Eftersom Sofia och Lova är närstående är de i intressegemenskap med varandra.
I Sofias enskilda näringsverksamhet finns en maskin som används i verksamheten för stadigvarande bruk. Om maskinen säljs till Lovas enskilda näringsverksamhet kan hon inte räkna med utgiften för maskinen i underlaget för skattereduktion, eftersom maskinen har använts för stadigvarande bruk inom intressegemenskapen.
Exempel 2: Fysiska personer räknas som en enda person
Stefan och Marcus är syskon. De äger 25 procent var av AB J. Marcus har även en enskild näringsverksamhet. Eftersom Stefan och Marcus är närstående till varandra ses de i detta sammanhang som en person. Det innebär att en person (syskonen tillsammans) äger 50 procent av AB J. Eftersom en person äger minst 50 procent i AB J anses personen (syskonen) och AB J ingå i intressegemenskap med varandra.
I AB J finns en maskin som används i verksamheten för stadigvarande bruk. Om maskinen säljs till Marcus enskilda näringsverksamhet kan han inte räkna med utgiften för maskinen i underlaget för skattereduktion, eftersom maskinen har använts för stadigvarande bruk inom intressegemenskapen
Exempel 3: Fysiska personer räknas som en enda person
Jasmine och Abbe är mor och son. Jasmine äger 50 procent av AB K. Abbe äger 50 procent av AB L.
Eftersom Jasmine och Abbe är närstående till varandra ses de i detta sammanhang som en person. Det innebär att en person (mor och son) äger 50 procent av AB K och 50 procent av AB L. Eftersom en person (mor och son) äger minst 50 procent i respektive bolag är Jasmine respektive Abbe i intressegemenskap med både AB K och AB L. Eftersom en person äger minst 50 procent av respektive bolag är även AB K och AB L i intressegemenskap med varandra.
I AB K finns en maskin som används i verksamheten för stadigvarande bruk. Om maskinen säljs till AB L kan AB L inte räkna med utgiften för maskinen i underlaget för skattereduktion, eftersom maskinen har använts för stadigvarande bruk inom intressegemenskapen.
Verksamma delägare i fåmansföretag räknas som en enda person
Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag ska vissa delägare som är eller varit verksamma i företag i den aktuella sfären, anses som en enda delägare.
Sådana delägare ska i detta sammanhang räknas som en enda person vid bedömningen av vilka som ingår i en intressegemenskap. Det innebär att företag som nämnda delägare var för sig eller tillsammans äger minst 50 procent av kapitalet eller rösterna i, är i intressegemenskap med varandra.
Exempel
Eva och Arne äger 25 procent var i AB M och är verksamma i bolaget. Eva har även en enskild näringsverksamhet. Eva och Arne är inte närstående till varandra.
Vid bedömningen av om AB M är ett fåmansföretag ses Eva och Arne som en person. Därför ska de även vid bedömningen av vilka som ingår i en intressegemenskap ses som en person. Det innebär att en person (de verksamma personerna Eva och Arne) äger 50 procent av AB M. Eftersom en person äger minst 50 procent i AB M är de verksamma personerna Eva och Arne och AB M i intressegemenskap med varandra.
I Evas enskilda näringsverksamhet finns en maskin som används i verksamheten för stadigvarande bruk. Om maskinen säljs till AB M kan AB M inte räkna med utgiften för maskinen i underlaget för skattereduktion, eftersom maskinen har använts för stadigvarande bruk inom intressegemenskapen.
Exempel: Verksamma delägare i fåmansföretag räknas som en enda person
Evert äger 50 procent i AB N och Kerstin äger 50 procent i AB O. Både Evert och Kerstin är verksamma i AB N. Evert och Kerstin är inte närstående till varandra.
Vid bedömningen av om AB N är ett fåmansföretag ses Evert och Kerstin som en person. Därför ska de även vid bedömningen av vilka som ingår i en intressegemenskap ses som en person. Det innebär att en person (de verksamma personerna Evert och Kerstin) äger minst 50 procent i respektive bolag. Eftersom en person äger minst 50 procent i AB N respektive AB O är de verksamma personerna Evert och Kerstin i intressegemenskap med både AB N och AB O. Eftersom en person äger minst 50 procent i respektive bolag är AB N och AB O även i intressegemenskap med varandra.
I AB N finns en maskin som används i verksamheten för stadigvarande bruk. Om maskinen säljs till AB O kan AB O inte räkna med utgiften för maskinen i underlaget för skattereduktion, eftersom maskinen har använts för stadigvarande bruk inom intressegemenskapen.
Köp som inte undantas
Även om de allra flesta transaktioner inom en intressegemenskap inte får ingå i underlaget för skattereduktionen, finns inget generellt undantag.
Köper ett företag inventarier som inte tidigare har använts inom intressegemenskapen kan utgiften ingå i underlaget för skattereduktion. Det innebär exempelvis att om tillgångar som är lager hos ett företaget säljs till ett annat företag i intressegemenskapen har det köpande företaget rätt till skattereduktion om övriga förutsättningar är uppfyllda.
Inventarierna behöver inte vara fabriksnya utan kan även vara begagnade, så länge de inte har använts stadigvarande hos någon inom intressegemenskapen.
Om villkoren är uppfyllda får inköpet ingå i underlaget för skattereduktion. Det värde som får ingå i underlaget är dock begränsat till högst inventariernas marknadsvärde vid tidpunkten för köpet.
Inköp i en intressegemenskap som får ingå i underlaget för skattereduktion
Exempel
AB A är i intressegemenskap med AB B. Verksamheten i AB A består av tillverkning av en viss typ av maskiner. AB B behöver en sådan maskin i sin verksamhet.
AB A säljer en maskin från sitt lager till AB B. Maskinen har inte använts i AB A. Eftersom tillgången inte använts inom intressegemenskapen får AB B räkna med utgiften i underlaget för skattereduktion.
Däremot finns en begränsning om anskaffningsutgiften för köpet överstiger marknadsvärdet för maskinen vid köptillfället, då får överskjutande del inte ingå i underlaget för skattereduktionen.
Ansök om skattereduktion
Ansökan om skattereduktion sker i inkomstdeklarationen.
Den som ska lämna Inkomstdeklaration 1 anger underlaget för skattereduktion i rutan Övriga upplysningar.
Den som ska lämna Inkomstdeklaration 2 anger underlaget för skattereduktion i ruta 1.17 eller som en övrig upplysning i en särskild skrivelse.
Den som ska lämna Inkomstdeklaration 3 anger underlaget för skattereduktion i ruta 1.16 eller som en övrig upplysning i en särskild skrivelse.
Du måste göra en slutlig ansökan om skattereduktion i inkomstdeklarationen även om du tidigare tagit med underlag för skattereduktionen i en preliminär inkomstdeklaration.
Ange hela underlaget i inkomstdeklarationen, även om det är oklart om det finns tillräckligt med skatter eller avgift att räkna av skattereduktionen mot. Skatteverket räknar sedan fram hur stor del av underlaget som kan utnyttjas, och därmed hur stor skattereduktionen blir.
Om en del av underlaget inte kan utnyttjas kan du ansöka om skattereduktion för det outnyttjade underlaget i inkomstdeklarationen för det följande beskattningsåret. Ange i så fall underlaget i inkomstdeklarationen för det följande beskattningsåret. För att Skatteverket ska kunna medge skattereduktionen måste det finns tillräckligt med skatter eller avgift att räkna av reduktionen mot.
Om du missat att ansöka om skattereduktion för ett beskattningsår kan du begära omprövning av inkomstdeklarationen för det året.
När får du skattereduktionen?
När får du skattereduktionen?
Enskilda näringsidkare och fysiska delägare i handelsbolag
För enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag tillgodoräknas skattereduktionen i inkomstdeklarationen som lämnas i maj 2023 och som avser beskattningsåret 2022.
Om underlaget för skattereduktionen helt eller delvis inte kan utnyttjas, till exempel för att det inte finns tillräcklig skatt att reducera, får skattereduktion för det återstående underlaget tillgodoräknas i inkomstdeklarationen som lämnas 2024 för beskattningsår 2023.
Juridiska personer med beskattningsår som motsvarar kalenderår
För juridiska personer med beskattningsår som motsvarar kalenderår tillgodoräknas skattereduktionen i inkomstdeklarationen som lämnas i augusti 2023 och som avser beskattningsåret 2022.
Om underlaget för skattereduktionen helt eller delvis inte kan utnyttjas till exempel för att det inte finns tillräcklig skatt att reducera får skattereduktion för det återstående underlaget tillgodoräknas i inkomstdeklarationen som lämnas 2024 för beskattningsår 2023.
Juridiska personer med brutet räkenskapsår
Skattereduktionen tillgodoräknas det beskattningsår som avslutas den 31 december 2022 eller, om beskattningsåret inte avslutas den 31 december 2022, det första beskattningsåret som avslutas efter detta datum.
Om underlaget för skattereduktionen helt eller delvis inte kan utnyttjas det första beskattningsåret, får skattereduktion för det återstående underlaget tillgodoräknas det följande beskattningsåret
Kontakta oss
Viktiga datum för ditt företag
Här kan du få fram viktiga datum för ditt företag. Då kan du lätt se när du behöver betala in skatter, deklarera eller när du får utbetalningar.
Aktuellt
-
Utlandsresa i jul? Pass på med namnet!
Många planerar just nu vad de ska göra under jul och nyår. Om du nyligen gjort e...
-
Kraftsamling för att knäcka gängens ekonomi
Tillsammans med Tullverket och Kronofogdemyndigheten fick Skatteverket i augusti...
-
Tips för dig som flyttat för att studera
Har du nyligen flyttat till studieorten? Då finns det några saker du behöver tän...
Tillsammans gör vi samhället möjligt