Förebyggande arbete och kontroll av utländska byggföretag

Ett komplicerat regelverk gör det svårt för utländska byggföretag att göra rätt. Beställarna av byggprojekt har ett stort ansvar men också många utmaningar när det handlar om långa leverantörskedjor med utländska företag och utländsk arbetskraft. Det är några av Skatteverkets insikter under den pågående kontrollen och det förebyggande arbetet kring utländska byggföretag.

Utländska företag som driver verksamhet i Sverige, med ett fast driftställe, ska lämna inkomstdeklaration och betala skatt i Sverige. De ska även redovisa personalens löner och göra skatteavdrag i Sverige.

Även om företaget saknar fast driftställe och därför inte behöver betala skatt i Sverige, kan de ändå behöva redovisa löner och göra skatteavdrag för de anställda i Sverige. Det gäller när de hyr ut sin personal för att utföra arbete för en uppdragsgivare i Sverige. Skatteavdrag på lönen ska också göras när en anställd vistats mer än 183 dagar i Sverige under en tolvmånadersperiod. Normalt sett ska också arbetsgivaravgifter betalas i Sverige när en person arbetar här.

– Vi har märkt att många tror att det räcker med att redovisa löner och skatteavdrag i hemlandet, vilket det inte gör till exempel om arbetet belastar ett fast driftställe i Sverige eller om den anställda vistas här längre tid än 183 dagar, säger Jonas Karlberg samordnare för Skatteverkets kontroll inom byggbranschen.

I Skatteverkets pågående kontroll av utländska byggföretag finns exempel på företag som verkar i Sverige vid fasta driftställen utan att redovisa inkomstdeklaration för företaget eller löner och skatteavdrag för sina anställda.

– I vissa företag rör det sig om hundratals anställda där lönen inte har redovisats i Sverige. Vi ser också företag som inte har betalat arbetsgivaravgifter i Sverige, trots att de borde. Det blir en stor intäktsförlust för staten och ger en snedvriden konkurrens, säger Jonas Karlberg.

Det är också vanligt att anställda byter arbetsgivare och arbetsplats under tiden de arbetar i Sverige. På så sätt blir det svårare att kontrollera hur länge en person har vistats i Sverige. Men med hjälp av företagens personalliggare kan Skatteverket se vilka perioder som en person eller ett utländskt företag har utfört arbete i Sverige.

Krav i upphandlingen

De som anlitar utländska byggföretag för arbete i Sverige bör kontrollera hela leverantörskedjan och ställa krav i upphandlingen för att främja en sund konkurrens och motverka arbetlivskriminalitet. Många gånger kan det vara svårt att veta vem som egentligen utför arbetet.

Kräv att företaget är godkänt för svensk F-skatt, att utstationerad personal anmäls till Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister och att arbetsgivaravgifter för de anställda betalas antingen i Sverige eller i utsändningslandet. Om den anställda ska vara socialförsäkrad i utsändningslandet ska det kunna styrkas med ett så kallat A1-intyg (inom EU/EES).

– Det är viktigt att som beställare skriva in i avtalet att krav som ställs på huvudentreprenören även ska gälla för de underentreprenörer som anlitas och vem i kedjan som ansvarar för att kontrollera att kraven följs. För att underlätta kan det vara ett alternativ att i avtalet skriva att det endast är tillåtet med maximalt två leverantörsled, säger Anette Törnqvist som arbetar med att förebygga ekonomisk brottslighet på Skatteverket.

Stickprovskontroller

Beställaren eller byggherren kan också göra fysiska stickprovskontroller på byggarbetsplatsen för att se vem som egentligen utför arbetet. Kontrollera personernas identitet, vem de arbetar för och vem som är arbetsgivare.

– Som beställare av ett byggprojekt har du ansvar för hela entreprenörskedjan för att motverka arbetslivskriminalitet. När vi träffar kommuner och andra beställare får vi många gånger till svar att de inte anlitar utländska företag eller utländskt arbetskraft. Men i våra kontroller ser vi ofta att utländska underentreprenörer förekommer längre ner i kedjan och att det är utländsk arbetskraft som utför arbetet, fortsätter Anette Törnqvist.

Förebyggande dialog och vägledning

Skatteverket arbetar förebyggande för att motverka ekonomisk brottslighet och arbetslivskriminalitet och möter upphandlare på kommuner, kommunala bolag och privata byggföretag som har frågor om vad som gäller för utländska företag som driver näringsverksamhet i Sverige och tar med sig personal hit.

– Vårt arbete innebär att vi ger stöd och hjälp till upphandlarna i deras inköps- och upphandlingsprocesser så att de inte blir möjliggörare till ekonomisk brottslighet. Vi kan ge förslag på avtalsvillkor, hjälpa till med att skapa rutiner för kontroll och uppföljning. Regelverket för utländska företag och utländsk arbetskraft är snårigt. Vi får frågor om allt möjligt, som när utländska företag ska registrera sig som arbetsgivare i Sverige, när personalen ska beskattas här och när utländska företag ska beskattas för inkomst av näringsverksamhet, säger Anette Törnqvist.

Även i samband med kontrollen har det varit fokus på att på att vägleda och förklara för byggföretagen hur lagstiftningen ser ut, vad olika begrepp inom internationell beskattning innebär och vilka konsekvenser det ger.

– Vi har exempel på utländska byggföretag som börjar redovisa inkomstdeklaration, löner och skatteavdrag när de förstår vad lagen säger. Det är en indikation på att lagstiftningen inte är helt enkel att förstå, men att företagen ändå vill göra rätt, avslutar Jonas Karlberg.

Relaterat

Fast driftställe
Köpa tjänster från utländska företag
Guide för utländska företag med verksamhet i Sverige

Utstationering (Arbetsmiljöverket) Länk till annan webbplats.

Information på engelska

Guide for non-Swedish companies with operations in Sweden
Films