Skatteverkets remissvar m.m.

Infrastrukturdepartementet Dnr I2021/01054

1 Sammanfattning

Skatteverket är positiv till förordningens övergripande syfte om att utgöra en del av EU:s strategi för digitalisering av den inre marknaden och den fria rörligheten för människor, varor, tjänster och kapital. Skatteverket ser även positivt på att den gemensamma digitala ingången förväntas minska den administrativa bördan för privatpersoner och företag.

Skatteverket anser det positivt att Myndigheten för digital förvaltning är utpekad som nationell samordnare. Skatteverket ser också positivt på att fler nationella samordnare kan komma att utses vid behov, vilket bidrar till sektoriella eller förvaltningsgemensamma samordningsvinster och ökad effektivitet och enhetlighet i tillämpningen av EU-förordningen.

Skatteverket lämnar dock vissa synpunkter på förslagen och anser att samordningsansvaret hos nationell/a samordnare behöver förtydligas om en effektiv, enhetlig och ändamålsenlig tillämpning av förordningen ska kunna ske på nationell nivå. Otydlighet kring styrning, mandat och samsyn kring ambitionsnivåer riskerar att påverka kostnadseffektivitet, både gällande de behöriga myndigheternas ansvarsområden och i de fall gemensamma komponenter krävs.

Skatteverket ser också utmaningar i att de anpassningar som kommer att krävas för att efterleva förordningen ska ske inom befintliga budgetramar, både för de behöriga myndigheterna och nationell/a samordnare.

2 Skatteverkets synpunkter

Skatteverket lämnar nedanstående synpunkter, enligt dispositionen i remissen.

4. Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen

4.1 En ny lag och förordning föreslås

Promemorians förslag: De nationella bestämmelser som behövs för att komplettera EU-förordningen ska samlas i en ny lag och i en anslutande förordning.

4.2 Behöriga myndigheter och nationella samordnare

Promemorians förslag: En behörig myndighet ska, inom ramen för sitt ansvarsområde, genom den gemensamma digitala ingången ge tillgång till information som uppfyller vissa kvalitetskrav, ge gränsöverskridande tillgång till förfaranden samt ge enkel tillgång till hjälp- och problemlösnings-tjänster. En behörig myndighet ska lämna den information som behövs till en nationell samordnare för att denne ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt EU-förordningen. De statliga myndigheter som regeringen bestämmer ska vara behöriga myndigheter eller nationella samordnare. Regeringen ska få meddela föreskrifter om vilka kommunala myndigheter och andra organ som ska vara behöriga myndigheter eller nationella samordnare samt vilka uppgifter varje samordnare ska ha.

Skatteverket anser det positivt att Myndigheten för digital förvaltning är utpekad som nationell samordnare. Skatteverket ser också positivt på att fler nationella samordnare kan utses vid behov, vilket bidrar till sektoriella eller förvaltningsgemensamma samordningsvinster och ökad effektivitet och enhetlighet i tillämpningen av EU-förordningen. Vi är också positiva till att ett ansvar för samordningen skulle kunna ske av en avgränsad del av statsförvaltningen, en geografisk region eller ett område som avgränsats utifrån andra kriterier, tex olika livshändelser att studera, arbeta eller flytta. I sammanhanget kan nämnas verksamt.se som är en myndighetsgemensam ingång för företag, och som har ett utpekat ansvar att fungera som en landningssida för företag och erbjuder information och tjänster i ett gemensamt kundmöte.

Den nationella samordnarens uppgift att fungera som en kontaktpunkt och främja en enhetlig tillämpning av förordningens artiklar utifrån ett livshändelseperspektiv tillsammans med ett stort antal behöriga myndigheter kräver också samsyn gällande ambitionsnivåer. Både gällande de behöriga myndigheternas ansvarsområden och i de fall gemensamma komponenter krävs. För att säkerställa kostnadseffektiva lösningar som går att återanvändas av fler behöver ansvar och mandat förtydligas och anpassas till den nationella infrastruktur för informationsutbyte som tas fram.

Skatteverket ser en risk i att otydlighet kring styrning och ambitionsnivå riskerar att påverka kostnadseffektivitet i den svenska implementationen. Det finns risk att behöriga myndigheter tvingas lösa utmaningarna kring implementationen var för sig på ett för samhället icke kostnadseffektivt sätt. Några exempel på gemensamma utmaningar är inloggningslösningar, lösningar för eget utrymme, distribuerad eller centraliserad tillgång till det tekniska systemet för informationsutbyte, sammansatta bastjänster och harmonisering med planerade grunddatadomäner.

Skatteverket ser positivt på förslaget om att informationsskyldighet för behöriga myndigheter införs i den kompletterande nationella lagen.

5. Bestämmelser om nationell samordning bör regleras i förordning

5.1 Nationella samordnares uppgifter

Promemorians förslag: Myndigheten för digital förvaltning ska vara nationell samordnare och ansvara för kontakter med Europeiska kommissionen i alla frågor som rör den gemensamma digitala ingången samt ingå i kommissionens samordningsgrupp. Myndigheten ska också samordna och bistå behöriga myndigheter när de utför sina uppgifter som följer av EU-förordningen. Myndigheten ska få meddela verkställighetsföreskrifter om behöriga myndigheters skyldighet att lämna information till en nationell samordnare.

Skatteverket anser att stabilitet och långsiktighet behöver prioriteras och att Myndigheten för digital förvaltnings roll, särskilda uppgifter och mandat som nationell samordnare ska regleras i den kompletterande nationella förordningen. För att uppnå målsättningen med en enhetlig tillämpning av förordningen är de av största betydelse att samordning och samarbete mellan nationell/a samordnare och behöriga myndigheter fungerar och att ansvar och mandat är tydligt beskrivet. Det gäller även ansvar för eventuella stödtjänster eller sammansatta tjänster om behov uppstår.

Det är enligt Skatteverkets uppfattning viktigt att en effektiv organisationsmodell tas fram tillsammans med lämpliga rutiner som stödjer och effektiviserar de behöriga myndigheternas tillämpning av förordningen.

5.2 Förteckning över de behöriga myndigheternas ansvarsområden

Promemorians förslag: Myndigheten för digital förvaltning bör tillhandahålla en förteckning över de behöriga myndigheternas specifika ansvarsområden när det gäller den information, de förfaranden samt de hjälp- och problemlösningstjänster som omfattas av EU-förordningen.

6 Ikraftträdande

Promemorians förslag: Lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om en gemensam digital ingång ska i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2022. Förslaget om att ge tillgång till förfaranden ska dock träda i kraft först den 12 december 2023. Förordningen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om en gemensam digital ingång bör träda i kraft den 1 januari 2022. Kommunala myndigheter som är behöriga myndigheter ska tillämpa lagen och förordningen från och med den 12 december 2022. En ändring i förordningen om att även sådana myndigheter är behöriga myndigheter ska därför träda i kraft det datumet.

7 Konsekvenser

Promemorians bedömning: Förslaget syftar till att uppnå en effektiv, enhetlig och ändamålsenlig tillämpning av EU-förordningen. Eventuella budgetära konsekvenser som kan uppstå för den nationella samordnaren och för de behöriga myndigheterna till följd av förslaget i denna promemoria ska hanteras inom befintliga budgetramar. Förslaget bedöms inte ha några konkurrenspåverkande effekter. Förslaget bedöms förenligt med EU-rätten och förväntas inte få några konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för de nationella klimat- och miljömålen.

Skatteverket ser också utmaningar i att de anpassningar som kommer att krävas för att efterleva förordningen ska ske inom befintliga budgetramar. Budgetära konsekvenser kommer att uppstå men vi kan idag inte överblicka nivån och vad det kommer att innebära för behöriga myndigheter och för nationell/a samordnare.

Skatteverket anser därför att texten "… inom befintliga budgetramar" bör övervägas att strykas för att möjliggöra ytterligare resurser om sådana behov identifieras. Fråga om ytterligare budgetförstärkning borde vara avhängig en tydlig målsättning och ambitionsnivå, och utifrån denna målsättning bör en analys göras av vilka åtgärder och resurser som krävs för att etablera en gemensam digital ingång i Sverige. Ett möjligt scenario vore att Myndigheten för digital förvaltning erhåller ett budgetutrymme för att delegera ansvar samt uppdrag till eventuellt ytterligare samordnare samt behöriga myndigheter.

2.1 Synpunkter på lagtext eller författningskommentarer av teknisk natur

Skatteverket har från ett rättsligt perspektiv inga synpunkter på de förslag som beskrivs i promemorian.

3 Konsekvenser för Skatteverket

Skatteverket är behörig myndigheten för ett flertal förfaranden som omfattas av förordningen och som ska tillgängliggöras för EU/EES-medborgare. De förfaranden som förtecknas i bilaga II ska, om de har inrättats i en medlemsstat, göras tillgängliga helt online. Ett förfarande är vad som i dagligt tal ofta benämns digital tjänst eller e-tjänst. Att ett förfarande är tillgängligt helt online innebär att en användare kan gå igenom alla led i förfarandet elektroniskt och på distans vilket kräver anpassningar av samtliga behöriga myndigheter.

Skatteverket ser utmaningar i att de anpassningar som kommer att krävas för att efterleva förordningen ska ske inom befintliga budgetramar. Budgetära konsekvenser kommer att uppstå men vi kan idag inte överblicka nivån och vad det kommer att innebära för behöriga myndigheter och för nationell/a samordnare.

Skatteverket ser en risk i att otydlighet kring styrning, mandat och ambitionsnivåer riskerar att påverka kostnadseffektiviteten i den svenska implementationen, både gällande de behöriga myndigheternas ansvarsområden och i de fall gemensamma komponenter krävs. Det finns en risk att behöriga myndigheter tvingas lösa gemensamma utmaningarna kring implementationen var för sig på ett för samhället icke kostnadseffektivt sätt. Några exempel är inloggningslösningar, lösningar för eget utrymme, distribuerad eller centraliserad tillgång till det tekniska systemet för informationsutbyte, sammansatta bastjänster och harmonisering med planerade grunddatadomäner.