Datum: 2021-11-08
Dnr/målnr/löpnr:
8-1219991
Fi2021/03047
Skatteverket tillstyrker promemorians förslag att Skatteverket ska vara handläggande myndighet för stödet vid korttidsarbete men lämnar följande synpunkter.
Skatteverket förordar en strikt definition av jämförelsemånad.
Skatteverket föreslår att återbetalning av stöd ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket beslutat om återkrav.
Skatteverket anser att ränta ska tas ut vid återkrav samt att den ska beräknas från och med dagen efter att stöd vid korttidsarbete tillgodoförts till och med den dag betalning sker.
Skatteverket anser att förslaget till ny lydelse i 34 § lagen om stöd vid korttidsarbete även omfattar återkrav av stöd främst vad gäller möjligheterna till anstånd, restföring och direkt verkställbarhet för obetalda krav på återbetalningar.
Skatteverket anser det nödvändigt att de kontrollverktyg som verket ska få använda i hanteringen av stödet belyses och framgår direkt i lagen om stöd vid korttidsarbete.
Skatteverket uppskattar att förslaget kommer att medföra kostnader för verket om 18 563 500 kronor.
Skatteverket tillstyrker promemorians förslag att Skatteverket ska vara handläggande myndighet för stödet vid korttidsarbete. Skatteverket har dock följande synpunkter.
Skatteverket förordar en ändring av definitionen av jämförelsemånad i 4 § 6 punkten lag (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Definitionen bör vara att jämförelsemånaden infaller tre månader före första stödmånaden, utan val mellan denna skrivning och när Skatteverket fattar beslut i ärendet. En sådan skrivning skapar tydlighet och förutsebarhet för företagen vid ansökan om stöd.
Promemorian föreslår att ett återkrav av utbetalt stöd ska återbetalas genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning och att återbetalningen ska anses ha gjorts den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot.
Enligt 33 § 2 stycket lag om stöd vid korttidsarbete ska den senaste betalningsdagen för återkrav av stöd bestämmas till den 12 eller 26 i en månad, i januari den 17 eller 26, i augusti den 12, 17 eller 26 och i december den 12 eller 27, och tidigast 30 dagar efter beslutet. Denna bestämmelse utgår dock från att återkraven hanteras via skattekontot vilket inte är fallet enligt förslaget i promemorian.
Eftersom det föreslås att återkrav ska hanteras utanför skattekontot och genom ett särskilt konto anser Skatteverket att återbetalning, på samma sätt som vid omställningsstöd, ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket beslutat om återkrav. Om det finns särskilda skäl ska dock Skatteverket kunna besluta att återbetalningen ska göras en annan dag och verket ska då ha rätt att både tidigarelägga och senarelägga återbetalningsdagen. Ett exempel på ett sådant särskilt skäl när Skatteverket ska kunna tidigarelägga återbetalningsdagen återfinns i förarbetena till lagen (2020:548) om omställningsstöd. Det är att verket ska kunna överlämna en fordran för indrivning även om förfallodagen inte har inträffat i syfte att säkerställa att det allmänna får betalt om det finns risk för dröjsmål (prop. 2019/20:181 s. 121). Med risk för dröjsmål menas då en risk för att den betalningsskyldiga på något sätt försvårar för staten att få betalt, t.ex. genom att avyttra tillgångar, flytta dem utomlands eller själv vara på väg att lämna landet tillsammans med tillgångarna.
Skatteverket anser därför att nuvarande lydelse i 33 § 2 stycket i lagen om stöd vid korttidsarbete kan strykas och ersättas med
Återbetalningen ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket beslutat om återkrav.
I promemorian anges att när det gäller stöd enligt lagen som stöd vid korttidsarbete så ska ränta enligt 65 kap. 2–4, 7, 8, 13–16 och 18 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244) tillämpas. Detta hänvisar till de räntebestämmelser som styr räntan på skattekontot. När det gäller obetalda återkrav av stöd kommer dessa dock hanteras utanför skattekontot.
Skatteverket anser att ränta vid återkrav av stöd vid korttidsarbete ska regleras på samma sätt som vid omställningsstöd. Det innebär att om ett belopp som har återkrävts inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta tas ut på det obetalda beloppet. Räntan beräknas från och med dagen efter att stöd vid korttidsarbete tillgodoförts till och med den dag betalning sker. Detta gäller även om ett företag har fått en avbetalningsplan eller beviljats anstånd med betalningen av ett återkrav.
Dröjsmålsränta bör beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen.
Det bör även finnas en eftergiftsgrund som innebär att Skatteverket helt eller delvis får avstå från kravet på dröjsmålsränta om det finns särskilda skäl. Ett sådant skäl kan till exempel vara att en felaktig utbetalning av stöd vid korttidsarbete beror på ett misstag hos Skatteverket. Det bör inte vara en förutsättning för eftergift att företaget begär detta. Skatteverket ska således kunna pröva frågan om eftergift på eget initiativ.
Skatteverket förslår därför att följande bestämmelse införs i lagen om stöd vid korttidsarbete.
Om ett belopp som har återkrävts inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta tas ut på det obetalda beloppet från och med dagen efter att stöd vid korttidsarbete tillgodoförts till och med den dag betalning sker. Dröjsmålsränta beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis avstå från kravet på ränta.
I 34 § lagen om stöd vid korttidsarbete finns ett antal hänvisningar till bestämmelser i skatteförfarandelagen som ska tillämpas vid Skatteverkets hantering i skattekontosystemet av stöd vid korttidsarbete enligt 5 § lag om stöd vid korttidsarbete.
I promemorian föreslås att 34 § lagen om stöd vid korttidsarbete ändras på så sätt att den är tillämpliga för allt stöd som lämnas enligt lagen om stöd vid korttidsarbete. Bestämmelserna i skatteförfarandelagen avser främst hur krediteringar av stödet ska ske i skattekontot. Skatteverket uppfattar dock att förslaget till ny lydelse i 34 § lagen om stöd vid korttidsarbete även omfattar återkrav av stöd främst vad gäller möjligheterna till anstånd, restföring och direkt verkställbarhet för obetalda krav på återbetalningar. Detta behöver dock förtydligas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
Enligt förslaget i promemorian kommer Skatteverket i handläggningen av ärenden om stöd vid korttidsarbete kunna kontrollera och samköra uppgifter i ärendena mot uppgifter i beskattningsdatabasen som samlats in för andra ändamål.
Skatteverket anser att det är nödvändigt för verket att kunna använda de kontrollverktyg som motsvarar kontrollverktygen som finns inom beskattningsverksamheten. Därför anser Skatteverket att detta behöver regleras i lagen om stöd vid korttidsarbete. Om Regeringen gör en annan bedömning än Skatteverket önskar verket få en ytterligare möjlighet att bemöta behovet av ytterligare lagreglering.
Skatteverket föreslår med anledning av detta följande författningsändringar.
36 § Skatteverket får förelägga en arbetsgivare att fullgöra sina skyldigheter enligt 35 och 38 §§.
Ett föreläggande får förenas med vite. Ett föreläggande får dock inte förenas med vite om det finns anledning att anta att den som ska föreläggas har begått en gärning som är straffbelagd, och föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen.
37 § Skatteverket får förelägga en fysisk eller juridisk person att lämna uppgift om en rättshandling med den arbetsgivare som har (ansökt om eller) fått korttidsstöd. Fysiska personer som inte är eller inte kan antas vara bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1999:1078) får dock föreläggas endast om det finns särskilda skäl.
Föreläggandet ska avse förhållanden som är av betydelse för kontroll av den arbetsgivare som har (ansökt om eller) fått stödet har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter i sin ansökan om kortidsstöd.
Föreläggandet får förenas med vite. Ett föreläggande får dock inte förenas med vite om det finns anledning att anta att den som ska föreläggas har begått en gärning som är straffbelagd, och föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen.
38 § Skatteverket får besluta om revision för att kontrollera en arbetsgivare som har (ansökt om eller) fått korttidsstöd med avseende på arbetsgivarens rätt till stöd. I fråga om revision gäller bestämmelserna i 41 kap. 4 – 14 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244).
Skatteverket får besluta om revision också för att inhämta uppgifter av betydelse för kontroll enligt första stycket av någon annan än den som revideras.
Med Skatteverkets förslag till tillägg blir nuvarande 36 a § istället 39 §. Inget förslag till ändring i övrigt jämfört med det remitterade förslaget.
40 § För att kontrollera en arbetsgivare som har (ansökt om eller) fått korttidsstöd får Skatteverket genomföra revision i den revideras verksamhetslokaler, eftersöka och omhänderta handlingar samt försegla lokal, förvaringsplats eller annat utrymme. I fråga om bevissäkring gäller bestämmelserna i 45 kap. och 69 kap. 2 – 12 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244).
41 § Bestämmelserna i 47 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) om att vissa uppgifter och handlingar kan undantas från granskning gäller även vid kontroll av en arbetsgivare som har (ansökt om eller) fått kortidsstöd.
42 § Skatteverket får ta en betalningsskyldigs egendom i anspråk för att säkerställa betalning av återkrav av stöd vid korttidsarbete. I fråga om betalningssäkring avseende ett sådant återkrav gäller bestämmelserna i 46 kap. 5–7 och 9–22 §§ och 69 kap. 13–18 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244).
Med Skatteverkets förslag till tillägg blir nuvarande 37 § istället 43 §. Inget förslag till ändring i övrigt jämfört med det remitterade förslaget.
44 § Skatteverkets beslut enligt denna lag överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Beslut enligt 5, 6, 7, 8, 36 första stycket, 38 och 39 §§ samt beslut om sådant anstånd som avses i 63 kap. 23 § skatteförfarandelagen (2011:1244) får dock inte överklagas. En granskningsledares beslut om bevissäkring eller om att ta egendom i förvar får inte heller överklagas.
Skatteverket bedömer att förslaget kommer att medföra kostnader om cirka 19 miljoner kronor. Kostnaderna avser perioden oktober 2021 till december 2022 och är en uppskattning utifrån vilket IT-stöd som kommer att finnas på plats 1 april 2022. Kostnaderna avser metodstöd, information om nya regler samt en bedömd ökad tid för ärendehandläggning med anledning av förslaget.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.